Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Jugoslaviens kemiska industri.
Den största utvecklingen uppvisa i Jugoslavien de
grenar av den kemiska industrien, som kunna erhålla
erforderliga råämnen inom landet, såsom t. e. soda-,
karbid- och kväveindustrien samt svavelsyra-,
garvämnes- och trädestillationsiridustrierna; emellertid äro
även en del andra kemiska industrigrenar föremål för
fabriksdrift i större skala.
Bland företag, som framställa s. k. tunga
kemikalier, kunna i första hand nämnas några fabriker,
som höra till den elektrokemiska industrien, vilken
som följd av landets rika tillgång på vattenkraft
utvecklat sig snabbt. Två sodafabriker finnas, av vilka
den ena i Jajce (Vrbas-Banatet) tillverkar kaustikt
natron och den andra i Lukovac vid Tuzla
(Drina-Banatet) ammoniaksoda enligt Solvay-metoden samt
kaustikt natron och därjämte även kristallsoda och
natriumbikarbonat. Kaustikt natron är föremål för
en betydande export, som år 1937 uppgick till 5 492
ton med ett värde av 14,8 mill. dinarer. Dessutom
framställer fabriken i Jajce flytande klor, som
särskilt användes som blekningsmedel i cellulosa- och
textilindustrien, vidare 65—70 %-ig klorkalk,
klor-derivat såsom, tetrakloretan, trikloretylen,
perklor-etylen, dikloretylen m. m., ävensom klorzink,
klor-barium, kiseltetraklorid och klorerad kautschuk.
Landets behov av dessa produkter täckes helt genom den
inhemska produktionen. Som exportartikel spelar
framförallt trikloretylen en viktig roll (export år
1937: 511 ton till ett värde av 2,5 mill. dinarer).
Dessutom framställer fabriken i Jajce ferrolegeringar
1 elektrisk ugn, speciellt kiseljärn, under det att ett
annat företag i Ruse vid Maribor tillverkar ferrokrom
och ett tredje i Crnica vid Sibenik (sedan våren 1938)
ferromangan; sistnämnda företag förfogar f. n. över
2 ugnar med en årlig kapacitet om tillsammans 2—
3 000 ton, under det att 4 ytterligare ugnar uppföras
med en totalkapacitet av ca 10 000 ton per år.
Kiseljärn och ferrokrom exporteras även i större mängder
(1937: 3 196 resp. 1 062 ton).
I detta sammanhang kan även nämnas den i
Jugoslavien högt utvecklade karbidindustrien, som
representeras av 3 fabriker med en total kapacitet av
170 000 ton kalciumkarbid per år, av vilka fabriker
emellertid f. n. endast två (nämligen den nämnda i
Ruse och en ytterligare vid Omis) äro i drift, under
det att den tredje (den likaledes nyssnämnda fabriken
i Crnica) tills vidare nedlagt tillverkningen av
ifrågavarande artikel. En del av den framställda
kalciumkarbiden exporteras (1937: 5 856 ton), under det att
största delen bearbetas av de bägge karbidfabrikerna
själva, som även utvinna kväve, till kvävehaltig
konstgödsel i form av kalkkväve, som likaledes utgör
en viktig exportartikel (1937: 37 543 ton till ett
värde av 43,5 mill. dinarer). Totalkapaciteten hos
dessa tre fabriker utgör ca 12 000 ton kväve resp.
ca 70 000 ton kalkkväve per år. Förutom
kvävehaltiga gödningsämnen framställas i Jugoslavien även
fosforhaltiga sådana, framför allt superfosfat.
Härmed sysselsätta sig fyra fabriker (i Sabac, Subotica,
Hrastnik och Gaberje vid Celje) med en årlig
produktionsförmåga av 170 000 ton, som emellertid f. n.
endast utnyttjas i mycket ringa grad. Dessutom
framställas i Jugoslavien även vissa blandade
gödningsämnen.
De sistnämnda 4 fabrikerna samt 2 ytterligare (i
Krusevac och Gaberje) bedriva även framställning av
svavelsyra, varvid den ena av fabrikerna i Gaberje
använder zinkmalmer men samtliga de övriga
pyrit-malmer som råämnen. Dessutom framställa de
nämnda fabrikerna i Sabac, Subotica, Krusevac,
Hrastnik och Gaberje även kopparvitriol. Deras
totalkapacitet är ca 40 000 ton årligen, men
produktionen uppgick endast till 13 000 ton år 1937. En
liknande artikel, järnvitriol, framställes av 4 fabriker
(i Jesenice, Hrastnik, Gaberje och Belgrad), under
det att andra växtskydds- och utrotningsmedel
tillverkas av fabrikerna i Sabac och Subotica samt några
andra företag. Fabrikerna i Sabac, Subotica och
Hrastnik framställa dessutom saltsyra samt
bitter-och glaubersalt.
Utvinning av syre bedrives av tre stora företag i
Ruse, Dugirat och Rakovica vid Belgrad samt tvenne
mindre i Zagreb, av dessa framställa två (i Rakovica
och Zagreb) jämte ytterligare två (i Bosanski Brod)
även acetylen, som saluföres i löst tillstånd i form av
s. k. dissousgas för autogen svetsning.
Trädestillationsindustrien är till följd av landets
stora skogsrikedom högt utvecklad i Jugoslavien. Här
märkas två stora mycket produktionskraftiga fabriker
(i Teslic i Yrbas- och i Belisce i Save-Banatet), som
framställa samtliga trädestillationsprodukter, såsom
träättika, ättiksyra för hushållsändamål samt
koncentrerad ättiksyra, kalciumacetat och andra acetat,
aceton, acetonolja, ketoner, rå träsprit, ren metanol,
formaldehyd (30—40 %-ig), träolja, trätjära och
trä-tjärderivat, tjärolja för impregnering av trä, kreosot,
extraktionsoljor m. m. De i dessa fabriker framställda
produkterna åtnjuta ifråga om kvalitet mycket gott
anseende och utgöra för Jugoslaviens vidkommande
mycket viktiga exportartiklar (export år 1937: 5314
ton till ett värde av 11,4 mill. dinarer). Liknande
gäller för garvämnesindustrien. I drift befinna sig
f. n. 5 stora garvextraktsfabriker (i Belisce, Sisak,
Sevnica, Djurdjenovac och Majsperk), som samtliga
framställa ek-, kastanje- och granbarkextrakt och
delvis även sumak-, valonea- och quebrachoextrakter m. m.
i flytande (koncentrerad), fast och pulveriserad form
(totalproduktion: 25—30 000 ton årligen). År 1937
exporterades 16 631 ton garvämnen till ett värde av
58,8 mill. dinarer.
Ett beaktansvärt uppsving kan under de senare
åren även noteras för den farmaceutiska industrien,
för vilken de mångahanda i landet förekommande
medicinalväxterna lämna viktiga råämnen. För
närvarande finnas i Jugoslavien fyra farmaceutiska
fabriker (tre i Zagreb och en i Karlovac), vilka framställa
olika sera och andra medikamenter, vidare två
särskilt för tillverkning av narkotiska gifter avsedda
fabriker (i Hrastnik och Skoplje), som framställa och
delvis även exportera rent och koncentrerat opium,
opiumextrakt, morfin och morfinföreningar, kodein
och kokain jämte föreningar, en särskild fabrik för
sera mot kreaturssjukdomar, särskilt mot svinpest,
rödsot, brandböld och hönskolera (i Belgrad—Zemum)
samt sex farmaceutiska laboratorier och större
drogaffärer, som själva framställa farmaceutiska preparat.
En insulinfabrik uppföres f. n. i Zagreb.
Linolja tillverkas i tre stora fabriker i Ljubljana,
Medvode och Britof vid Kranj, av vilka den i
Ljubljana även framställer ricinolja. Samtliga dessa
fabriker tillverka även fernissor, under det att
kokos-olja framställes i en fabrik i Kotor och andra
tekniska oljor i två fabriker belägna i Zagreb och
Ko-privnica. Den genomsnittliga årsproduktionen
uppgår till’ca 2 000 ton linolja och kokosolja samt 1 000
ton ricinolja.
Mycket goda framsteg ha under de senaste åren
även kunnat noteras inom färg- och lackindustrien.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
