Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
I) kännetecknad därav, att den är indifferent mot
bisulfit, alkali, och utgöres av kolväten m. m., jfr (1).
II) kännetecknad därav, att den vid
vattenång-destillation icke — eller endast med svårighet —
avdrives därest blandningen är alkalisk men ganska lätt
om miljön är sur, och att den huvudsakligen utgöres
av fenoler m. m., jfr (1).
III) kännetecknad därav, att åtminstone en stor del
av densamma kan utdragas med bisulfitlösning och
att den kan överföras till beck genom behandling med
alkali, såväl ur oljan direkt som ur bisulfitextraktet.
Den består av med sulfit reagerande
karbonylför-eningar, som genom inverkan av alkali praktiskt
taget fullständigt kondenseras till med vattenånga
icke flyktiga föreningar, samt av redan i oljan mer
eller mindre kondenserade karbonylföreningar. Som
typ för dessa kondensationer kan t. e. anföras
bildningen av pyroxantin ur cyklopentanon och furfurol
(1) etc.
IY) bestående av vissa icke närmare undersökta
vattenlösliga ämnen, förslagsvis ättiksyra,
metylalkohol etc.
I tabell 5 äro de ungefärliga mängderna av dessa
ämnesgrupper angivna.
I vilken utsträckning de här funna och beskrivna
förhållandena äro karakteristiska för andra
kolningsprodukter av detta slag kan självfallet icke avgöras
på grundval av här sammanfört material, men de an-
Tabell 5.
TR 2/2 TR 2/1 MRT
I ......... ................ 51 55 86
II ......... ................ 11 13 1
III ......... ................ 24 22 11
IV ......... ................ 10 4 2
Summa1 96 •% 94 % 100 %
förda synpunkterna torde dock kunna finna
användning, i varje fall som en arbetshypotes. Man torde
nämligen med viss rätt kunna antaga, att man genom
ganska enkla medel, behandling med alkali eller
bisulfit och genom destillation med vattenånga kan
erhålla en relativt god information över vissa
ämnes–gruppers förekomst i träolja.
Den experimentella delen av detta arbete utfördes
under sommaren 1937 vid Organisk-kemiska institutet
vid K. tekniska högskolan i Stockholm i samarbete
med civilingenjör Carl Wissler.
Institutt for treforedlingskjemi ved Norges
Tekniske Högskole i mars 1940.
Litteratur.
(1) N. Hellström, Tekn. tidskr. 67, 28 (1937).
(2) L. F. Hawi-ey, Holz-Destillation, Berlin (1926), sid.
112—113.
I I denna summa ingår ej det vatten som frigöres vid
omtalade kondensationer.
Industriavfall såsom inhemsk råvaru källa.
En översikt över industriavfallsinventeringen.
Av ROLF STÉENHOFF.
(Forts. fr. sid. 35.)
Grupp: Smörjoljor. — Raffineringsverken få
avfall, som jag tycker äro uppenbart användbara. Om
syrahartset gäller vad som tidigare sagts om
bensol-hartset och fathartset. Vid större raffineringsverk
utomlands förbrännes syrahartset i roterande ugn
med kontaktsubstans till bl. a. S02, i och för
svavelsyraframställning. Metoder finnas även att genom
behandling med kokande vatten avskilja ett inom
lackindustrien användbart harts. Pressresterna ha
utomlands extraherats och om destillaterna vet jag av
egen erfarenhet, att de äro utmärkta rengöringsmedel
i verkstadsarbetet. Spilloljan såsom avfallsämne rent
generellt återkommer jag till senare.
Grupp: Diverse fabriker. — Pressad jäst borde
kunna utnyttjas som äggvitekälla. Varför inte låta
den omvandlas i jorden, det vore väl inte utsiktslöst.
20 %-ig alkohollösning tycker jag borde vara
åtråvärd, denna lösning skulle väl löna sig ännu bättre
att destillera än brännerimäsken. Ättiksyran behövs
till kaseinutfällningen ur skummjölk, utfällningen sker
bäst med löpe eller ättiksyra. Ifråga om utspädda
lösningar finnas snart sagt allt att välja på, från
tunga metaller till de mest komplicerade organiska
föreningar. De äro dock tyvärr alltid utspädda till
halter av ett par tre procent.
Grupp: Spilloljor. — En allmän avfallsgrupp utgör
spilloljorna. En av kommissionen gjord utredning
har givit vid handen, att vi ytterligare borde kunna
tillvarataga 18 000 ton spillolja, som bör giva 14 000
ton renad smörjolja. Sättet för denna rening är
numera fullt utexperimenterat, flera typer av apparater
finnas från små enkla hemrenare till stora
fabriksmässiga reningsanläggningar.1 Man vet numera
med säkerhet, att den sakkunnigt renade oljan är ett
fullgott smörjmedel, och vi vänta nu bara på att
hamstringen av spillolja skall giva tillräckliga
reserver inom landet. För att propagera härför har
teknologföreningens beredskapskommitté, som sedan
länge haft spilloljefrågan på sitt program, i
samförstånd med kommissionen och Bensin- och
oljenämnden planerat en propagandakampanj. Den innefattar
personliga cirkulärbrev på föreningens papper till
25 000 oljeförbrukare inom industri och
verkstadsbranschen samt tappstationerna och fiskeflottan.
Propagandamaterialet innefattar även ett litet
reklammärke, som utdelas med breven, 100 stycken i varje,,
att användas på brev’och fakturor. Det talar för sig
självt, både ifråga om oljan och ifråga om
teknologföreningens initiativ.
När jag till slut konstaterat, att propagandan och
metoderna för avfallets utnyttjande äro utarbetade
i Se Teknisk tidskrift Automobil- och motorteknik, h. 1.
1940.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
