Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1. Analyser av ytprov.
D. 23—25 okt. 1939. Ytprov.
Provtagnings-ställe Salthalt g/1 [-Ammonium-] {+Ammo- nium+} nh4 mg/1 [-Fosfat-] {+Fos- fat+} PO 4 mg/1 [-Nitrit-] {+Nit- rit+} NO 2 mg/I [-Nitrat-] {+Nit- rat+} NO 3 mg/1 Syre- mättn.- grad % [-Syre-förtäring-] {+Syre- förtä- ring+} på 5 dygn ^ [-Perman ga-nat-förbr.-] {+Per- man ga- nat- förbr.+} mg/1 [-"Klor-tal" Temperatur-] {+"Klor- tal" Tem- pera- tur+} °c. Färg mg/1 Pt [-Genomskinlighet-] {+Genom- skin- lighet+} m.
vitskiva m
S. Björkfjärden ...... 0,11 0,04 spår spår 1,5 96 3 24 20 8,9 29 2,5
Bockholms sund ........ 0,11 0,03 „ 0,009 1,5 97 5 23 20 8,3 29 2,7
Ekerö kyrka ........... 0,12 0,04 t» 0,oio 1,5 91 9 23 20 8,4 29 2,1
Utanför Norsborg ...... 0,12 0,04 0,oio 1,5 92 10 23 20 8,2 29 3,2
Lambarfjärden ......... 0,11 0,05 spår 1,5 84 4 23 22 8,6 29 4,0
Mjörbyfjärden .......... 0,11 0,04 „ a 1,5 78 4 23 20 8,5 29 4,1
Kanaan ................ 0,11 0,04 1,5 86 5 23 19 8,5 29 4,0
Lövstaf järden:
Riddersvik ........... 0,11 0,06 1,5 84 7 23 21 8,7 29 4,1
Hummelmora ........ 0,11 0,08 1,5 85 11 24 21 8,6 29 4,2
Nockebysundet:
Gubbkärret .......... 0,11 0,04 1,5 85 6 23 22 8,4 29 4,5
L. Nockebyhov ....... 0,11 0,06 », 1,5 89 — 23 21 8,1 29 5,1
Essingarna............. 0,14 0,19 0,06 0,015 1,5 83 10 23 21 8,5 29 3,1
Långholmen ........... 0,14 0,20 0,08 0,014 1,5 79 12 23 20 8,5 29 2,4
Klubben ............... 0,13 0,20 0,07 0,015 1,5 87 12 24 22 8,3 29 4,1
Norrström, järnvägsbro . 0,14 0,24 0,11 0,023 1,5 83 15 28 29 8,5 29 2,2
Tranebergsbro ......... 0,14 0,36 0,09 0,019 1,5 77 23 24 21 8,1 29 4,0
Ulvsundaviken ......... 0,15 0,64 0,12 0,029 1,5 62 45 24 28 6,6 29 2,1
Barnhusviken .......... 0,15 0,60 0,16 0,038 1,5 44 52 25 26 6,2 29 1,5
Bällstaviken ........... 0,15 0,98 0,21 0,029 1,5 63 54 26 29 7,0 29 1,8
Trälhavet .............. 3,8 - 0,05 spår 0,012 1 93 13 20 15 7,2 17 5,5
Oxdjupet ............... 2,1 0,26 0,08 0,022 1 90 15 24 29 6,3 24 4,7
Höggarnsfjärden ....... 2,3 0,23 0,07 0,016 1 89 11 24 31 6,3 21 3,9
Halvkakssundet ........ 1,6 0,35 0,13 0,020 1 70 20 25 31 7,2 24 3,7
L. Värtan . ............. 2,1 0,45 0,io 0,022 1 81 16 24 30 6,4 25 4,7
Fjäderholmarna ........ 1,4 0,40 0,13 0,028 1 60 24 24 29 7,5 27 3,2
Saltsjökvarn ........... 1,2 ’ 0,60 0,16 0,031 1,5 58 32 24 24 7,9 27 2,1
Slussen ................ 1,0 0,51 0,18 0,029 1,5 62 46 23 — 7,9 25 2,3
Kastellholmen.......... 1,7 0,56 0,16 0,031 1 62 47 24 24 8,0 25 2,4
Hästholmen ............ 1,1 0,65 0,17 0,031 1,5 58 47 25 25 7,7 27 2,1
Utanför G. iii: s staty .. 0,59 0,62 0,22 0,029 1,5 64 53 25 24 8,2 25 2,1
Nybroviken:
inrè del.............. 2,1 0,68 0,24 0,025 1 29 50 25 22 7,8 25 2,4
yttre del ............. 1,7 0,73 0,19 0,031 1 48 65 26 25 7,7 25 2,2
ju bestämmes i mörkt rum, blir ett uttryck för
vattnets näringstillstånd och bakterieverksamheten, men
man kan finna en hög syreförtäring i vatten med
relativt låg halt av t. e. ammonium och fosfat, ifall
vattnet är rikt på alger. Av halten nitrat kan man här
icke få några hållpunkter för bedömande av vattnets
renhetsgrad. Halten ligger i det relativt rena
mälarvattnet vid 1,5 à 2 mg/1 (N03), sjunker ej sällan invid
Stockholm med tilltagande förorening och salthalt i
ytproven och sedan ytterligare utåt Trälhavet, där
halten ofta betecknas med "svag" eller "negativ"
reaktion.
Genom alla dessa bestämningar, isynnerhet
jämställda med de biologiska undersökningsresultaten,
erhålles en god bild av ytlagrets växlande
renhetsgrad längs vattendraget. Däremot kan man
knappast av ytprovens beskaffenhet vid provtagningarna
en viss årstid skilda år draga någon slutsats om
vattendragets tillstånd vid det ena och det andra
tillfället. Det blir för långt att här gå i detalj, men om
man granskar fig. 4 och 5 (för åren 37 resp. 39) och
samtidigt betraktar ■ vattenståndsdiagrammet (fig. 6),
finner man, att ytprovens beskaffenhet i hög grad är
beroende av tillfälliga förhållanden vid tiden för
provtagningarna. År 39 var vattendragets tillstånd
i stort sett såväl vår som sommar och höst
obestridligen betydligt sämre än år 37. men detta kan icke
avläsas av ytproven. Däremot ju mer man går på
djupet, desto mer ger sig det sämre tillståndet år 39 till-
känna. Vattenbeskaffenheten i de övre lagren kan
växla tämligen snabbt med ändrade
strömförhållanden, även om den i viss mån påverkas av
djupvattnet. Tillståndet på djupet däremot försämras resp.
förbättras i den mån, som ett dåligt resp. gott
tillstånd i de övre lagren blir långvarigt, och blir
härigenom det samlade uttrycket för förhållandena i de
övre lagren under en viss tidsperiod.
Härmed kommer man fram till spörsmålet, vad som
egentligen bör vara avgörande vid värdesättningen av
vattendragets tillstånd vid skilda tillfällen. Det blir
uppenbarligen den mängd syre, som i det ena och det
andra fallet skulle behövas för att dels oxidera
svavelvätelagren, dels höja vattnets syrehalt till ett
normalt tillstånd. En sådan värdesättning kan ske
genom att räkna med rymden på olika djup hos de
skilda sjöbäckenen. Beräkningar av sådan art äro
beträffande syret ingen nyhet, men en dylik noggrann
värdering kräver tid och medhjälpare och har
tillsvidare måst anstå. Jag har först velat pröva mig
fram genom uppskattningar och har preliminärt gått
tillväga på följande sätt i tanke, att om vägen
visade sig framkomlig, kunde metodiken förfinas.
För att icke från början i onödan komplicera
frågan har jag utgått ifrån att den dominerande faktorn
vid förändringarna i .vattendragets tillstånd inom en
viss årstid olika år är nivådifferenserna mellan
Mälaren och Saltsjön, vilka bestämma strömförhållandena.
Från andra faktorer, såsom avvikande temperaturför-
52
13 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
