Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Vattenståndsdiagram. En liten rata motsvarar 1 m nivådifferens mellan Mälaren och Saltsjön. Prickar under
linjen med årtalsbeteckning angiva uppsjö. Siffrorna angiva luftens medeltemperatur för varje vecka. De vertikala
strecken tre gånger årligen markera provtagningsdagarna.
erhållit olika betyg, utan de representera en serie av
10 olika tillstånd. Fig. 7 visar alltså vattendragets
förändringar i stora drag under dessa år.
Genomgående liar ägt rum en försämring från vår
till sommar och — i mindre grad — från sommar till
höst och lyckligtvis en förbättring från höst till vår.
Under intet av dessa år har tillståndet en höst varit
lika gott som på våren ett annat år. Däremot har
tillståndet på sommaren 36 fått bättre betyg än
tillståndet på våren 35 och 39. Det goda tillståndet på
sommaren 36 förklaras av det goda tillståndet på
våren och de mycket goda strömförhållandena mellan
vår och sommar detta år.
Beträffande förhållandena i oktober 39 var denna
undersökning ej fullt avslutad, när fig. 7 tillkom. Av
tab. 3 framgår, att tillståndet då ’betygsatts något
lägre än oktober 38, vilket innebär, att tillståndet i
okt. 39 var sämre än något annat under åren 34—39.1
Under antagande, att detta preliminära
översiktsdiagram (fig. 7) i huvudsak är riktigt, ha försöksvis
gjorts några beräkningar.
Den större eller mindre lutningen hos de räta linjer,
som förbinda värdena på vattendragets tillstånd blir
inom varje grupp eller tidsperiod ett uttryck för
graden av försämring resp. förbättring av tillståndet.
Vid försämring blir linjen fallande, vid förbättring
1 Hösten 39 gick svavelvätegränsen vid Slussen och
Kastellholmen på 8 m djup och vid Saltsjökvarn på 15 m. Enligt en
uppgift från gatukontoret utgör vattenmassan i
hamnbassängen från 15 m djup till botten innanför en linje
Saltsjökvarn—Valdemarsudde 12 millioner m3. Räknas med i
genomsnitt 5 mg/1 svavelväte, kommer man till 60 ton av den
giftiga gasen. Då redan 50 mg H«S i en m3 luft snart
svärtar blyacetatpapper, inses de möjligheter, som här finnas att
fördärva stockholmsluften. Lyckligtvis torde även vid de
mest ogynnsamma ström- och vindförhållanden endast en
ytterst ringa del av svavelväteförrådet kunna drivas ut i
luften, men ibland ha stadens invånare fått känning av det som
göms på djupet. Vad skulle en bombexplosion vid botten
kunna åstadkomma i detta hänseende? 3t> i mitten av maj, våren sy cl. 30 ma]—1 juni.
blir linjens riktning stigande.1 Om man i
verkligheten helt kunde bortse från andra faktorer, såsom
lufttemperaturens variationer inom varje tidsintervall
under olika år, skulle linjernas lutning inom var och
i Om hösttillståndet placerats längst till vänster, därefter
vår- och sedan sommartillståndet, skulle ju linjerna i
koordinatsystemet blivit stigande vid förbättring, fallande vid
försämring, men här har valts en mer kalendarisk ordning och
börjats med vårtillståndet.
Fig. 7. "översiktsdiagram".
Talen i cirklarna angiva år (höst. 31—somm. 39)
->vår—:sommar (försämr. av tillståndet)
-> sommar—höst (fortskridande försämring)
- – – – höst—vår (förbättr. av tillståndet)
Talen på linjerna äro försök till betygsättning av
strömförhållandena, varvid 1 betyder minst, 3 mest gynnsamt.
Cirklarnas placering i vertikalled bestämmes av vattendragets
tillstånd. Deras placering i horisontalled bestämmes av
provtagningsdagarna. Exempelvis skedde provtagningarna våren
54
13 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
