- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 5. En kollektion moderna kraftpapperssäckar tör
allehanda produkter.

roll. Har det då i något fall gällt introduktion av nya
metoder eller produkter, som icke endast skänkt ökad
tillfredsställelse ur praktisk synpunkt, utan samtidigt
erbjudit konsumenterna möjlighet till betydande
besparingar, då kan man förstå att en utomordentligt
snabb utveckling varit att påräkna.

Ett typiskt exempel härpå utgör den
amerikanska pappersförädlingsindustriens rekordsnabba
frammarsch. När det, tack vare sulfatmassefiberns
framstående kombination av styrka, elasticitet och
lätthet, blivit möjligt att få fram nya emballagetyper —
kraftpapplådor och kraftpapperssäckar —• som i
eminent grad uppfylla båda dessa kvalifikationer, då var
också framgången given.

Betecknande är, att det ledande företaget på
pap-perssäckområdet, soin 1928 hade en avsättning av ca
14 mill. säckar, sju år senare kunnat höja sin
årsomsättning till 94 mill. säckar. Det gällde i detta
fall huvudsakligen s. k. ventilsäckar, vilka i stordrift
möjliggöra betydande besparingar, enär fyllningen
kan utföras maskinellt med betydligt högre hastighet
än vad som är möjligt med textilsäckar.

Förbrukningen av wellpapplådor, som omedelbart
efter världskriget uppgick till 300 000 ton, hade redan
fyra år därefter fördubblats, och låg 1929 vid 1 280 000
ton. Sedan dess har tonnaget ytterligare kraftigt
ökats, och den amerikanska årsförbrukningen kan för
närvarande uppskattas till drygt 2 mill. ton. Som

Fig. 7. Papplådor äro utrymmesbesparande. Ovan ses tio
trälådor och tio papplådor för samma mängd gods; märk
skillnaden i lagerutrymme.

Fig. 6. Papplådorna lämpa sig synnerligen väl för
reklamtryck, vilket ovanstående bild torde bevisa.

man torde kunna räkna med en genomsnittsvikt per
låda av ca ett kilogram, betyder detta alltså, att
amerikanarna för engångsbruk nu årligen anväüda
omkring två billioner lådor.

Förklaringen till detta oerhört snabba uppsving
ligger kanske främst i det förhållandet, att trälådor
äro ungefär tre gånger tyngre än moderna "fibreboard
containers" — såsom den officiella amerikanska
beteckningen lyder — av samma volym. En övergång
från trä- till pappemballage kan följaktligen
möjliggöra högst betydande fraktbesparingar. Om man
utgår ifrån, att de två mill. ton papplådor, som nu
årligen användas i Staterna, remplacerat sex mill. ton
annat emballage, skulle omläggningen ha eliminerat
onödiga transportkostnader för fyra mill. ton. Räknar
man överslagsvis med en medelfrakt av 10 dollar per
ton, uppstår sålunda härigenom en besparing av 40
mill. dollar. Då enligt de amerikanska järnvägarnas
statistik de belopp, som årligen utbetalas för
transportskador, tack vare övergången till kraftemballage
samtidigt reducerats med över 20 mill. dollar per år,
blir slutresultatet en rationaliseringsvinst av i runt
tal 60 000 000 dollar. Introduktionen av sulfatfibern
i form av papplådor har med andra ord, enbart för
Amerikas vidkommande, medfört att 250 mill. kr.
" tomgång sförluster" per år numera kunna omvandlas
i motsvarande nyttigheter.

I papplådorna ingår kraftmassa i varierande
proportioner — ju mera kraftmassa som används, desto
lättare kunna lådorna göras — och förbrukningen av
denna vara har stegrats i ännu snabbare takt än
låd-konsuintionen, såsom framgår av tabell III.

Tab. III. Förbrukningen av kraftpapper och
kraft-linerboard för lådtillverkning i U. S. A.

Är Ton
1925 ............................ 19 900
1929 ............................ 236 600
1933 ............................ 560 400
1939 ............................ 1 167 000


Tyvärr kom denna konsumtionsökning helt den
uppspirande inhemska sulfatindustrien tillgodo. Inte
nog därmed, den nordiska sulfatfibern började sakta
men säkert trängais tillbaka från sina tidigare vunna
positioner inom detta speciella gebit.

yit||p

84

14 dec. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free