Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
ändras, kommer jämviktseffekten att ytterligare
ändras. Drageffekten vid det nya flygtillståndet är lika
med produkten av den nya jämviktseffekten och den
motsvarande propellerverkningsgraden.
Genom införande av begreppet totalverkningsgrad
kan drageffekten i sistnämnda fall definieras på ett
formellt enklare sätt. Den mot
konstruktionsvarv-talet svarande motoreffekten på den nya flyghöjden
kan lätt angivas (ekv. 1 och fig. 1). Totala
verkningsgraden hänför drageffekten direkt till
sistnämnda effekt. Drageffekten är sålunda lika med
produkten av totalverkningsgraden och den mot
konstruktionsvarvtalet svarande effekten på höjden
ifråga. Totalverkningsgraden hos ett
motorpropeller-aggregat med fix propeller är sålunda lika med
produkten av den mot det nya flygtillståndet svarande
propellerverkningsgraden och förhållandet mellan
motsvarande jämviktseffekt och nyssnämnda
referenseffekt. Sistnämnda förhållandetal kan benämnas
motorverkningsgrad (vm)- Således erhålles
»/totai = VP-VM .................. (5)
Vid en ställbar propeller (då alltså & kan
förändras under flygning) kan © justeras efter
flygtillståndet, så att effektjämvikten mellan motorn och
propellern etableras vid ett av flygtillståndet
oberoende, konstant varvtal, konstruktionsvarvtalet.
0-regleringen kan ske automatiskt.
Totalverknings-•graden hos ett motoraggregat försett med dylik
propeller är enligt definitionen lika med
propellerverkningsgraden.
III. Grafisk metod för bestämning av
totalverknings-graden.
a) Teori för metoden.
Fix pro-peller. För en propeller med given
stigningsvinkel (00) existerar ett entydigt samband
J = J (Cs)
Varje värde på Cs resp. J motsvaras av ett visst
bestämt värde på propellerverkningsgraden (rjp).
Också för motorn existerar ett av motortyp,
flyghastighet och flyghöjd bestämt, entydigt samband
mellan
N0
Fig. 3. Motorkonstanten p vid olika motorstorlek
(schematiskt). De inlagda punkterna representera speciella, normala
flygmotorer.
Fig. 4. Bffektkoefficient (Cp) och verkningsgrad O]p) för en
speciell, normal propellerfamilj [9, (Prop. 5868—9, 3 blad,
motorinklädnad för vätskekyld motor)].
(index M avser motorn). Effektjämvikt mellan motor
och propeller råder vid det C -värde, där
J = J m
Jämviktspunkten bestämmer motorns varvtal och
effekt. Propellerns stigning och diameter äro så
avpassade, att jämviktspunkten inträffar vid
konstruktionsvarvtalet, då flyghastighet och flyghöjd ha sina
respektive konstruktionsvärden. Den mot
konstruktionsvarvtalet svarande motoreffekten (vid
godtycklig höjd) benämnes den mot respektive höjd svarande
primäreffekten hos motorn (N*h). Primäreffektens
värde vid konstruktionshöjden benämnes enligt ovan
konstruktionseffekt (Nk). För konstruktionsdata
införes nu indexbeteckningen k. Vid
konstruktionspunkten gäller således för både propeller och motor
_I__L_J_____————————————o
o 1.0 2.0 3.0 4.0
Fig. 5. Effekt-hastighetskoefficient (Cs) och verkningsgrad
(y]p) för propellerfamiljen i fig. 4.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
