Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
varv/min. för en 150 mm rotor, dvs. en
periferihastighet av 70 m/sek. Man kan med god r] troligen
till-låta en forcering av 100 % motsvarande en
periferihastighet av 140 m/sek. Med användning av
dubbeländig rotor, ökas luftmängden ytterligare till det
dubbla. Så t. e. ger en kompressor med 1 m diam. en
normal luftmängd av 25 m3 per sek. vid ett varvtal av
1 350 varv/min. Utföres den som dubbelrotor blir
sålunda luftmängden vid forcering 100 m3/sek. vid ett
varvtal av 2 700 pr min. Av dessa siffror framgår,
att kompressorn väl kan handhava de stora volymer,
som bliva nödvändiga för användning till gasturbiner.
Tryckförhållandet för mindre kompressorer göres
upp till 31/2 men för stora kompressorer torde det
vara möjligt att uppnå 5 gånger med bibehållande av
verkningsgrad.
För användning av kompressor för tryckluft, som i
allmänhet erfordrar ett tryck av 7 à 8 atm, är det
därför nödvändigt att bygga kompressorn i 2 steg. Fig.
19 visar högtrycksdelen till ett dylikt aggregat. Den
isotermiska verkningsgraden blir ungefär densamma
som för en normal tvåstegskolvkompressor men med
en 3-steg kompressor erhålles bättre rjis än med
kolvkompressorn. Kraftåtgången torde i båda fallen bli
mindre, emedan tomgångsförbrukningen för
rotationskompressorn är så låg. Dimensioner och vikt äro
givetvis betydligt mindre än kolvkompressorns.
Ett annat användningsområde är som
superchar-ger för motorer. Fig. 20 visar en kompressor inbyggd
i ett Yolvo-chassis och avsedd för gengasdrift samt
provad av 1937 års gengaskommitté.
Senare har i samarbete med Volvo en mera
rationell drivanordning utarbetats med kompressorn
direkt monterad på motorns främre kåpa. Den första
av dessa bilar torde vara färdig om ca en vecka.
Fig. 21 visar en annan kompressor, avsedd att
direktkopplas på en 2-takts Grey motor för användning
såsom spolpump.
Slutligen ber jag få visa en bild (fig. 22) av huru
rotorerna kunna tillverkas med en vanlig snäckfräs.
Denna metod är mycket lämplig för ett kuggantal av
4 och däröver under förutsättning av att en
kuggskärningsmaskin med ej för stor utväxling till bordet
användes.
Referat av den efter ovanstående föredrag följande
diskussionen kommer att inflyta 1 ett senare nummer.
Fig. 20. Supercharger inbyggd i en Volvo gengasbil.
Fig. 22. Två rotorer med snäckfräsar för skärning av
kuggarna.
Med ledning av de prov, som hittills hava utförts,
har en approx. kurva (fig. 18) för verkningsgraden
och luftmängden som funktion av rotordimensionen
utarbetats för ett normalt varvtal svarande mot 9 000
Berättelse över Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik verksamhet under år 1939.
Sammanträden.
Avdelningen har under 1939 sammanträtt 9 gånger:
till ordinarie sammanträde den 10 januari, 7 februari,
14 mars, 18 april, 19 september, 28 november och 12
december, till vårmöte den 17 maj och till årsmöte den
14 oktober. Samtliga sammanträden hava hållits på
föreningens lokaler med undantag av vårmötet, vars
första hälft förlagts till Bromma flygfält, under det att
senare delen försiggick i föreningens lokaler. Efter
sammanträdena hava medlemmarna samlats till samkväm,
varvid bidrag av mera lättsmält art presterats av avdel-
ningens egna förmågor, även ha vid dessa samkväm
förekommit filmförevisning. Julsammanträdet firades enligt
traditionen med ordensregn.
Föredrag.
Följande föredrag hava under året hållits:
Den 10 januari: "Arbetsplatsens elektriska belysning",
föredrag av civilingenjör Ivab Folckeb.
"En mekanisk friktionsfri utväxlingsanordning och
några tillämpningar av densamma på olika
mätinstrument", demonstration av civilingenjör H. Abramson.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
