Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig:. 9. Fram- och återgående löpande band för byxor vid tysk fabrik
tillverkning är regel om också icke det löpande
bandet användes inom alla större företag, som
representera — om jag så får kalla den — den tyngre
konfektionsindustrien. Inom linneindustri och för
arbetskläder äro dock löpande band vanliga liksom för
byxor och västar vid kostymtillverkning. Fig. 8 och
9 visa exempel på vanliga bandtyper. Yid vissa slag
av damkonfektion förekommer lämpligen lagarbete
eller en modifierad form av helstycksarbete.
Hemarbete frångås mer och mer. Såsom inledningsvis
nämnts var denna form av tillverkning den vanligaste
i konfektionens barndom. Övervakningen av arbetet
kan givetvis då icke ske med tillräcklig effektivitet,
och metoden lämpar sig endast för enklare produkter.
I "knallebygden’’ kring Borås synes hemsömnaden ha
dröjt kvar längst.
Konfektionsindustrien sysselsätter huvudsakligen
kvinnlig arbetskraft, och genomsnittsåldern blir på
grund av den relativt stora omsättningen ofta låg.
Tabell 4 anger förhållandet mellan män och kvinnor
samt antalet minderåriga under en följd av år. 1936
sysselsattes därjämte ca 9 000 hemarbetare, men deras
andel i produktionen är förhållandevis mycket lägre,
än vad antalet synes giva vid handen.
Tabell 4. Sömnadsfabrikernas arbetareantal.
År Samtliga arbetare ] Män Kvinnor S:a Män Oärav under 18 å Kvinnor S:a r %
1913 852 5 046 5 898 103 846 949 16,0
1920 1 315 7 545 8 860 142 966 1 108 12,5
1925 1637 8 555 10 192 123 902 1025 10,1
1930 2 450 12 715 15165 197 1467 1 664 11,0
1935 3 386 18 163 21 549 282 2 063 : 2 345 10,9
1937 3896 22 015 25 911 313 2 748 3 061 11,8 |
Arbetarna äro organiserade i Svenska
beklädnadsarbetareförbundet. Inom Arbetsgivareföreningen
svarar Sveriges konfektionsindustriförbund för
samnian-hållningen i lönefrågor. Förbundet bildades 1920,
men tyvärr skedde redan 1921 en utbrytning av vissa
industrier i göteborgstrakten, varvid Göteborgs
kon-fektionsindustriförening bildades utanför arbetsgivare-
föreningen. Sveriges
konfektionsindustriförbund har dock utvecklats raskt
och representerar i dag industrier med
. sammanlagt över 15 000 arbetare och är
därmed ett a? de större
industriförbuu-.-. den. Krafter äro i gång för att söka
ena arbetsgivarna inom ett förbund.
(Inom Arbetsgivareföreningen finnes
därjämte "Sv. detaljisternas
sömnads-industriförbund" saint utanför
densamma "Sv. pälsarbetsgivareföreningen".)
Sedan 1926 finnes ett riksavtal, som
efter förhandlingarna vid årsskiftet
1938—39 gäller, för större delen av
konfektionsindustrien, enär även
utomstående företag i stort sett tillämpa
detsamma. Största, svårigheten har varit
.att ur konfektionsindustrien utrensa
hantverksmässiga begrepp och
värderingar i fråga om arbetet. Arbetaren
vill gärna betrakta sig såsom
hantverkare, och lönesättningen har påverkats
härav. Våra arbetarelöner ligga därför
relativt högt i förhållande till andra
industriarbetare-löner. Genomsnittslönen torde för Stockholm ligga
vid ca 1 krona per tim. för kvinnor. Avtalet
upptager 6 dyrortstariffer med den högsta ca 30 % högre
än den lägsta.
Arbetet är i många fall säsongbetonat med stark
belastning inför vår- och höstförsäljningarna i
affärerna. I gengäld avtager belastningen ofta betydligt
efter dessa säsonger, dvs. på försommaren och
förvintern.
Konfektionsindustriens konstruktör är
modelltill-skäraren. Ritkontoret representeras av
mönsteravdelningen. Tidigare togos modellerna från hantverkets
ledande representanter i London, Paris eller Wien.
Så sker väl i viss mån ännu, men industrien har mer
och mer själv tagit hand om modeutvecklingen.
Detta har kunnat ske i samma mån som fackmän
hunnit utbildas för ändamålet och industrien själv
vuxit till i målmedvetenhet och självförtroende.
Fråga är för närvarande om icke
konfektionsindustrien inom och utom landet i stort sett dikterar modet.
Erhållna uppslag bearbetas och utformas sedan av
varje företag dels med hänsyn till de egna
utvecklingslinjerna och dels med hänsyn till den kundkrets,
som i första hand avses. Vi kunna påstå, att Sverige
i fråga om stil hävdar sig som ett föregångsland.
Svenskens sobra smak och reaktion inför överdrifter
verkar även på detta område välgörande. Svenska
tillskärare äro också efterfrågade utomlands.
Industriens naturliga önskan att nedbringa antalet
typer och i övrigt standardisera tillverkningen möter
— särskilt i fråga 0111 damkläder! — ett besvärligt
problem, då det gäller kläder. Man kommer i detta
sammanhang in på frågan om modet och smaken,
vilket vi dock här måste helt förbigå. Men då
modeller, som gå bra i X-köping, äro osäljbara i
Y-köping, då måste det vara eliminerbara faktorer med
i spelet!
Huru än människokroppen varierar, måste
konstruktören skära plaggen så, att vederbörande ger
intryck av att vara en harmoniskt utvecklad och
spänstig yngling! Det gäller att finna de punkter på
kroppen, som äro minst utsatta för individuella va-
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
