Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekmskTidskrift
Fig. 3. Armengauds och Lemales gasturbin av är 1905.
skildrar han sina förhoppningar på sin gasturbin
mycket målande:
"Det gäller en ny motor. Icke "Perp. Mobile" utan
en varmluftmaskin utan cylindrar och utan mot
varandra gående, rörliga delar... Tänk dig en kamin!
Om Du blåser genom rosten så går den varma röken
ut genom skorstenen, men det fina är, att om Du
blåser in en m3 så går det 2 eller 3 ut. En pump däruppe
kan således dra en dito därnere för att få in luften..
Nu ersätta vi dessa pumpar med turbiner.... Det är
endast verkningsgraden vid kompressionen och
expansionen, som bestämmer utgången av våra
experiment. Lyckas våra experiment, blir vår motor i
många avseenden nr 1. Priset blir lägre och vikten
(pr hkr) endast en bråkdel av nu befintliga motorers".
Tiden 1897—1899 nedlade Dalén mycken tid på
experimenten med sin gasturbin. Experimenten
utfördes till en början i Göteborg med ganska små
resurser. Den första maskinen gav intet positivt
resultat, men Dalén säger: Vi uppnådde endast 54 %
verkningsgrad; som ett första prov är jag dock nöjd
med resultatet och hoppas vid nästa maskin kunna få
en acceptabel verkningsgrad. I samarbete med de
Lavals Ångturbin fortsattes försöken i Stockholm.
Trots allt ernåddes ej en tillräckligt hög
kompressorverkningsgrad för att ett nyttigt arbete skulle
utvinnas och i början av 1900-talet, antagligen 1902,
upp-gåvos försöken.
På fullkomligt samma linje arbetade tysken
Stolt-ze under åren 1900 till 1904. Även hans försök
strandade på den alltför dåliga
kompressorverkningsgraden. Det är av intresse att konstatera, att Stoltze
använde en flerstegs axialkompressor och en flerstegs
reaktionsturbin vid sina försök. Något nyttoarbete
torde försöksmaskinen aldrig ha levererat. Frans-
männen Armengauds och Lemales försök av år
1900 till 1905 äro utförligt skildrade i "Stodola".
Dessa använde en 24-stegs turbokompressor av
cen-trifugaltyp, den första av sitt slag, fig. 3, levererad
av den schweiziska turbinfirman Brown Boveri.
Turbinen var 2lv de Lavals fabrikat. Vid försöken
uppnåddes den blygsamma termiska verkningsgraden av
3 %. -
Samtliga*nu nämnda uppfinnare angrepo
gasturbinen i dess enklaste form. Arbetsprocessen vid
denna kännetecknas av en kompression, en
värmetillförsel vid konstant tryck och en expansion.
Nyttoarbetet utgöres av differensen mellan expansions- och
kompressionsarbetet. Lätt inses att detta arbete är
starkt beroende av kompressorns och turbinens
verkningsgrader. (Med maskinernas verkningsgrader
förstå vi som vanligt de adiabatiska verkningsgraderna.)
Av fig. 4 se vi med önskvärd tydlighet varför Dalén
och hans samtida misslyckades. Med dåvarande
stålen var en gastemperatur av 550°C utan kylning av
skovlarna nätt och jämnt möjlig för kortare
försöksdrift. Vi se att först vid en totalverkningsgrad av
54 % räcker gasturbinens effekt nätt och jämnt till för
kompressionsarbetet. Med dåvarande
kompressor-verkningsgrader, i trakten av 60 %, och med
turbin-verkningsgrader av högst 70—75 % låg man långt
under detta värde, eller i trakten av 40—45 %. För
att ernå en godtagbar termisk verkningsgrad av t. e.
15 % se vi att 70 % totalverkningsgrad erfordras dvs.
vid 90 % turbinverkningsgrad behöves en
kompressorverkningsgrad av 78 %. Först när värden av
denna storleksordning kunna uppnås, kan
realiserandet av den enkla liktrycksgasturbinen börja bli
aktuellt. Vi se även av kurvorna att en höjning av
temperaturen ger en avsevärd förbättring av
processens utbyte. Redan en temperatur av 550°C inger
våra nuvarande turbintekniker en viss respekt,
varför en än högre temperatur vid denna tidpunkt var
absolut utesluten.
Att det utan epokgörande tekniska framsteg
speciellt på kompressorområdet var hopplöst att söka
angripa gasturbinproblemet från denna utgångspunkt,
var redan omkring år 1905 efter Armengaud-Lemales
försök och Stodolas teoretiska undersökningar
klarlagt. Den tyske uppfinnaren Holzwarth slog därför
redan från början in på en ny väg och sökte
konstruera en "explosionsturbin". Han började sina
arbeten omkring år 1905 och är fortfarande med oför-
%
70
§.50
Kompressorns tryck
förhål/ande har antagits fi//s
P1/PZ=4.Z vid 550°fore turbinen. ,
6,0 " 650 "
1,2 » 806 "
11,0 » 1200 »
Fig. 4. Förhållandet mellan nyttoeffekt och gasturbineffekt samt termisk verkningsgrad vid olika gastemperaturer i
funktion av totalverkningsgraden för liktrycksgasturbin utan förvärmare. Kurvorna 1 gälla för 550° före turbinen, kurvorna 2
gälla för 650° före turbinen, kurvorna 3 gälla för 800° före turbinen, kurvorna 4 gälla för 1 200° före turbinen.
(Totalverkningsgrad = produkten av kompressorns och turbinens adiabatiska verkningsgrad.)
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
