Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. 8. Amslers pendelmanometer. (Amsler pendulum
manometer.)
belastningsgränsen erhålles nu från en särskild
kolvpump inuti pulsatorhuset (fig. 6, 7 och 9) med
anordning för konstanthållning liknande 2). Denna
belastning inställes med veven 6 och avläses på
manometern 7. Tillsatstrycket för uppnående av övre
gränsbelastningen erhålles från den egentliga pulsatorn.
Denna måste ge en oljemängd per slag, som beror
förutom av läckage och elasticitet i själva maskinen
även och framförallt av provstångens fjädring.
Pul-satorpumpen måste alltså ha kontinuerligt reglerbar
slagvolym. Detta åstadkommes på så sätt att man
har två kolvpumpar p1 och p2 med cylindrarnas
inbördes fasförskjutning kontinuerligt reglerbar från 0
till 180°. Då cylindrarna äro 180° fasförskjutna
cirkulerar oljan runt och den mängd som tillföres
ledningen är noll. Med veven 11 kan
fasförskjutnings-vinkeln genom vridning av cylindern hos p1 minskas,
varigenom cylindrarna börja samverka och en med
vevläget ökande oljemängd tillföres ledningen.
Maxi-mitrycket avläses på manometern 8. Maximal
enkelriktad pulsationskraft = 30 ton. För att övertyga sig
om att manometrarna 7 och 8 verkligen visa de rätta
belastningsgränserna vid pulsationen kan man utföra
en kalibrering mot pendelmanometern genom att
belasta en provstång dels dynamiskt som ovan dels
statiskt och samtidigt ha en Mårtens spegelapparat
påsatt i båda fallen.
4) Anordningen för ± försök. I detta fall
anbringas provstången alltid som på bild 6 och 7.
Den övre cylindern skulle i detta fall kunna ge en
pulserade dragkraft P1 varierande mellan minimum
0 och max. 30 ton. I detta fall insattes före pulsatorns
Fig. 9. Pulsatorhuset. (Pulsating machine housing.)
igångsättande den i figuren visade hjälpcylindern 76
med kolven 77 som via ackumulatorn gives en
konstant förlast P., som inställes med hjälp av pumpen
för statisk belastning och
konstanthållningsanord-ningen för statiska försök, ovan 1) och 2). Om P±
varierar mellan gränserna /Ymas) och /Vmin) så kommer
tydligen provstången under en arbetscykel hos
pulsatorn att utsättas för en maximal dragkraft = /’_>max—
— p2min och en maximal tryckkraft = P2max — P^™.
Cylindern 76 med ackumulatorn spelar här rollen
av en fjäder med stor volym. Därigenom kommer P2
ej att vara fullkomligt konstant utan variera något
med Fj. Värdena Z^11"11 och P2max avläsas på
manometrarna 43 och 44. Man kan på detta sätt maximalt
nå en växelbelastning av ± 15 ton (alternerande
dragning och tryck).
Fig. 8 visar pendelmanometern. De båda ventilerna
på tvärstycket motsvarar 36 och 35 på föregående fig.
Mitt emellan dem, något lägre är en ratt som svarar
mot veven 39. Den grova rörstumpen som synes till
vänster om ventilen 36 leder till arbetscylindern.
Från rummet framför ventilen 36 leder ett rör ned till
cylindern längst ner mellan stativbenen vari löper en
kolv k1 som direkt påverkas av oljetrycket medan den
å andra sidan uppbäres av en bygel (de båda
genomgående vertikala stålstängerna) som överför trycket
till själva pendeln. Denna är bortskymd i fig. 8
men skymtar under siffran 36 i fig. 6. Pendeln gör
ett utslag, bestämt av oljetrycket. Utslaget avläses
på visartavlan. Genom att hänga olika vikter på
pendeln erhålles fem mätområden, 35, 30, 20, 10 och
3 ton, för fullt utslag. Framför bygeln synes konstant-
17 aug. 1940
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
