- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Mekanik /
116

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

I fig. 3 har ungefärliga värden å rjmm rjmk
och rjct uppritats i funktion av motorns
tillförda effekt.*

Med tillhjälp av dessa kurvor göres
således lätt uppskattning av sP. Man får t. e.
för en värmepump om 10 kW, arbetande
mellan 0° till 70°C:

Carnotska multiplikationseffekten ecp=4,øo
Vet—0,42 varav r)ct (ecP — 1) = 0,42 • 3,90= 1,64

VmmVmk = ^^

Verklig multiplikationseffekt sP— 2,26

Fig. 2. Den Carnotska multiplikationseffekten ecP samt den verkliga ep

kyltekniken. Med stöd av erfarenhetsrön från
kyltekniken skola vi uppskatta det praktiska värdet å
multiplikationseffekten sP.

Kylteknikens idealprocess är nämligen även
Carnot-processen, skissad i fig. 1. Man söker här att få så
mycket kyla som möjligt, dvs. så stort Q2 som möjligt,
och eftersom

Q,= AL + Q2

medför detta, att Qlf det vill säga det avgivna värmet,
blir så stort som möjligt.

Man brukar tala om kylprocessens effektsfaktor

AL

som vid en Carnotprocess blir
A s T9 _ t2
£c = As{Ti-’l\) = 7\ — 7’2

T,-T,

1 = ecP-

-1.

Ti-T2

I praktiken uppnår kylprocessen endast en
kyl-effektsfaktor, hänförd till driftmotorns tillförda totala
energi, av

ei — Vet ec-

Vi sätta således
kylkalorier

s, =

till driftmotorn tillförd energi i värmemått

eller

kylkalorier

’ 860 (till driftmotorn tillförda kWh)

och kalla rjct kylprocessens totala Carnotska
verkningsgrad.

Antages således, att 1 kWh tillföres driftmotorn, blir
Qi = 860 e, = 860 rlct ec = 860 Vct (ecP — 1).

Är motorns verkningsgrad, inkluderande eventuell
transmissions verkningsgrad, — tjmm och själva
pumpens (— kompressorns) mekaniska verkningsgrad —
— rlmk, erhålles att

AL = 8ß0i]mmVmk

varför totalt av till driftmotorns polklämmor tillförd
1 kWh erhålles värmemängden

860 rjct ec -f 860 rjmm rjmk

eller den verkliga totala multiplikationseffekten

eP = r)H {ecP —- 1) + r\mm Vmk

£P — Vet ecP + Vmm Vmk-Vef

Fig. 2 har vid vänstra sidan
kompletterats med en kurvskala med vars hjälp den
på detta sätt beräknade totala praktiska
multiplikationseffekten direkt kan avläsas. Vi få ur
diagrammet exempelvis vid 10 kW för en värmepump
arbetande mellan t1 till t0.

ti till 12 0-40 0-70 20-40 20-70 20—100T)

Carnot-multp. effekt ecp 7,8 4,9 15,7 6,9 4,7
verklig multp. effekt ep 3,5 2,3 6,9 3,1 2,2

2. Temperaturdifferenserna.

Vilka t1 och t2 skola användas?

Dessa temperaturbeteckningar avse a r b e t s m
e-diets högre och lägre temperatur. Det av mediet
till temperaturen t1 uppumpade värmet skall genom
en värmeyta transporteras till det, som egentligen
skall uppvärmas. t1 måste således ligga över den
önskade temperaturen å detta, för att de använda
värmeytorna skola få ändliga dimensioner.

Likaledes måste arbetsmediet vid den lägre
temperaturen t2 ha ett lägre värde än det värmemagasin
(luft, flodvatten), från vilket vi medelst värmepumpen
suga upp värmet.

Temperaturdifferenser uppstå således såväl vid
hög-som lågtemperaturen. Att avväga dessa
temperaturdifferensers storlek är en ekonomisk fråga, som jag
förr behandlat vid kyltekniska problem i IVA:s
handling nr 155. De där funna resultaten kunna direkt
överföras till värmepumpen. Man finner att den
gynnsammaste temperaturdifferensen kan sättas

ii

-v

a xA T2 ilct ■ 860
k (xel

där xA kr/m2
xt] kr/kW

xel kr/kWh
t h/år
a kr/kr år

k kcal/m2h°C

— värmeytans merkostnad per 1
m2 större yta

:= maskineriets (exklusive
värmeytorna) ökning i pris för 1 kW
större effekt

elektricitetspriset

rzz utnyttningstiden

■= amortering och ränta

: värmegenomgångstalet vid
värmeytan,

* Anm.

Kunna elmotorns och kompressorns förluster
bortföras vid så hög temperatur, att dessa förlustvärmen
kunna utnyttjas, skall »;mm t)mk ersättas med 1.

116

21 sept. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940m/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free