Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
och 2 planscher, Berlin, Julius ’Springer, 1939. Pris
bunden 9: 60 RM.
I ovannämnda bok, som utgör en fortsättning av
författarens år 1927 utgivna huvudarbete med samma titel
(se Teknisk tidskrift, 1928, Mekanik, sid. 56) behandlas
den vidare utvecklingen inom det bromstekniska
området fram till år 1940. I första hand redogöres sålunda nu
för den slutgiltiga tekniska utformningen av de båda
bromssystemen Drolshammer och Bozic, vilka
omnämndes redan i det tidigare verket, men godkänts för
internationell trafik först år 1932. Därefter behandlas de
båda bromssystemen Hildebrand-Knorr och Breda, vilka
utexperimenterats vid tyska riksjärnvägarna resp.
italienska statsbanorna och godkändes för internationell
trafik åren 1936 och 1938. Ett särskilt kapitel ägnas åt
olika metoder att åstadkomma ökat bromsklotstryck å
lastade godsvagnar, varvid såväl automatiska som icke
automatiska anordningar beskrivas. Författaren
övergår därefter till de bromstekniska problem, som
uppkommit med de allt större kraven på ökade hastigheter för
persontåg och motorvagnar, varvid särskilt anordningar
för bromsning med mycket höga blocktryck samt för
snabbromsning behandlas. I slutet av boken återfinnas
de av "Internationaler Eisenbahnverband" (IEV)
fastställda reglerna för godstågs- och persontågsbromsar i
internationell trafik, vartill fogas en sammanställning
över hittills för sådan trafik godkända bromssystems
karakteristika.
Det nu föreliggande verket utgör ett värdefullt
tillskott till den bromstekniska litteraturen och kan
rekommenderas till alla, som ha att syssla med hithörande
problem. Helge Forssman.
Maschinen und YVerkzeuge für die spangebende
Holzbeai-beituiig av H. Wichmann (serien
Werkstatt-bücher, Heft. 78) 59 sid. med 125 fig. och 11 tabeller.
Berlin, Julius Springer, 1940. Pris häft. RM. 2:—.
I den allmänna strävan i Tyskland att höja
industriens produktionsförmåga, bl. a. genom förbättrade
kunskaper om verktygsmaskiners skötsel och rätta
handhavande, är föreliggande häfte ett bidrag vad
beträffar träbearbetningsmaskiner. Förf. påpekar
inledningsvis, att äldre maskiner av universaltyp icke
äro lämpliga i rationella tillverkningar. I stället böra
mindre enheter införas, speciellt avpassade för resp.
arbetsmoment. Så utgör t. e. Siemens ytterst
moderna snickarverkstad utanför Berlin ett typiskt exempel
pä vad dessa principer medför i fråga om
produktionskapacitet och kvalitet. Häftet är uppdelat i avsnitt
i tur och ordning behandlande cirkelsågar, bandsågar,
specialsågar, rikthyvlar, planhyvlar, fräsmaskiner av
olika slag, borrmaskiner, tappmaskiner m. fi. Ett
särskilt kapitel ägnas elektrisk enkeldrift. För varje
behandlad maskintyp lämnas goda råd om
injustering, stålens skötsel, driftsdata såsom skär och
matningshastigheter, allt med blick för vad yrkesmannen
i praktiken behöver, utan tyngande teori.
B. Thunell.
i
Tool Making, av Charles Bradfokd Cole. 394 s. +
12 s. tabeller + 7 s. register. American Technical
Society, Chicago, U. S. A.
Boken är skriven av en praktiker och avsedd som
lärobok för verktygsarbetare. För detta ändamål är
dess huvuddel uppställd närmast som en
exempelsamling med ett stort antal exempel på verktyg som visas
i kompletta arbetsritningar och vilkas tillverkning
genomgås steg för steg. Av läsaren fordras endast
kännedom om enklare matematiska begrepp och lagar.
Efter en inledning (26 s.) om de handverktyg man
behöver använda sig av, varvid bl. a. gives en lektion
i mätning och användning av nonie, följer en
beskrivning av verktygsavdelningen vid en industri och dess
ändamålsenliga inredning (26 s.). Utom arbetsbänkar
och skruvstycken m. m. som utan tvekan bör räknas
till detta avsnitt behandlas här även ett större antal
vanliga handverktyg såsom skruvmejslar, tänger osv.
vilka synas hellre bort hänföras till avsnittet
handverktyg. Detta får väl emellertid mest sägas ha med
redigeringen att göra. I korthet behandlas f. ö. här
hårdhetsmätning med Rockwellapparat och
Sklero-skop.
I olika avdelningar följer sedan märkning och
mätning (12 s.), skärande verktyg (52 s.) samt
verktygsmaskiner (38 s.). Under rubriken värmebehandling
(22 s.) givas först några synpunkter på de olika
bearbetningsmaterialens egenskaper ur
användningssynpunkt. Beträffande data för härdning, anlöpning osv.
hänvisas till materialfabrikanternas uppgifter men
lämnas en del allmänna anvisningar.
Den tekniska ritningen beskrives på de följande 15
s. För svenska läsare bör endast påpekas att
skillnaderna mellan de båda gängse
figurplaceringsmeto-derna, de s. k. amerikanska resp. europeiska, icke
tillräckligt klart belysas.
Bokens huvuddel, 192 s., beskriver tillverkning av
verktyg och hjälpmedel av olika slag. Inledningsvis
framhålles att huvudvikten lagts vid goda
illustrationer med klarläggande text. Denna del omfattar också
icke mindre än 127 illustrationer, till största delen
utförda som fullständiga arbetsritningar. Här lägges
största vikten vid jiggar och fixturer samt sänken och
pressgjutformar. Bland det stora antal exempel som
upptagas till behandling kan nämnas en del större
fix-turtyper för bearbetning av automobilmotordetaljer.
Boken är välskriven vad rör dess huvudämne men
synes något oöverskådlig beträffande de inledande
delarna.^ Illustrationerna äro i allmänhet goda.
II. II.
Föreningsmeddelanden
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll tisdagen den 10 sept. 1940 ordinarie sammanträde
under ordförandeskap av tekn. dr N. Gustafsson.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut.-sågos professor B. A. Afzelius och direktör B.
Gyllen-ram.
Genom anmälan inträdde i avdelningen civilingenjör
Torbjörn Dillström, Stockholm, civilingenjör Stig
Hesselman, Stockholm, civilingenjör Carl Höwing,
Stockholm och civilingenjör Per A. Kylberg, Stockholm.
I avdelningen invaldes kapten Gunvald Berger,
Stockholm, civilingenjör Gösta Bjurner, Stockholm, ingenjör
Vilhelm Bödcher, Stockholm, civilingenjör Hans
Ed-strand, Kristinehamn, ingenjör Arne Johansson,
Rå-sunda, civilingenjör Gösta I. E. Toller, Eskilstuna och
ingenjör Thuke Wilhelmsson, Stockholm.
Ordföranden meddelade, att tekn. dr H. F. Nordström
genom en skrivelse till avdelningens styrelse den 9
sept. 1940 på grund av bristande tid och på grund av
förflyttning till Göteborg avsagt sig uppdraget att vara
redaktör för Teknisk tidskrifts fackavdelning för
Mekanik. Enligt föreningens stadgar har styrelsen att
föreslå avdelningen ny redaktör. Styrelsen ]jar på förslag
av sin valnämnd till ny redaktör föreslagit civilingenjör
Torsten Widell, som förklarat sig villig att åtaga sig
uppgiften. Avdelningen antog enhälligt hr Widell till
ny fackavdelningsredaktör för Mekanik. Valnämnden
har utgjorts av hrr Odqvist, smk, Sjögren, Nordström,
Wessblad och Luthander.
Ordföranden framförde härefter ett varmt tack till
hr Nordström för mångårigt gott arbete.
16 nov. 1940
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
