Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
1qo 2oo 5©o ^oo Soo 600 7oo soo "ty^ËK.
Fig. 13. Pumpdiagram vid ändring av skovelvinkeln.
400 200 Boo ^OO Soo (500 "7o© 800
Fig. 14. Verkningsgradskurvor för uppfordringshöjden H. ^
vid vridning av skovlarna. ^efr vid reglering genom strypning.
o too ?oo Soo Aoo 500 ioo 700 ftco
Fig. 15. Effektkurvor vid uppfordringshöjden B. N vid
vridning av skovlarna. Ns vid strypning. Axiell
propellerpump. N5 vid strypning. Semiaxiell propellerpump.
Ändring av vattenmängden vid konstant uppfordringshöjd.
Kontinuerlig ändring av skovelvinkeln.
rande verkningsgrader 13rj2 och rjs — representera
här tre olika skovelvinklar. Kurva H är som förut
den uppfordringshöjd, som antages råda vid en viss
anläggning. Utgående från de punkter, i vilka H
skär Ev II2 och Hs, finner man de verkningsgrader,
som erhållas. Vid kontinuerlig vridning av skovlarna
får man en oändlig serie av sådana skärningspunkter
mellan kurva H och den mot varje skovelvinkel
svarande /7„-kurvan; tillhörande verkningsgrader
representeras av den heldragna kurvan tj.
För varje vattenmängd kan också den effekt, som
behöves för att driva pumpen, beräknas (N i fig. 13).
Det är nu möjligt att göra en jämförelse mellan de
värden, som uppnås genom vridning av skovlarna
och de, som skulle erhållas med strypningsmetoden.
Härvid få skovlarna tänkas fixerade i ställningen Hs
rjs, och verkningsgrad och effekt beräknas med
utgående från dessa två kurvor (Hs ej fullt utdragen). Man
finner då de verkningsgrads- och effektförlopp (tjef{
och Ns), som inritats i fig-. 14 och 15, och jämförelsen
med rj och N visar en vinst vid vridning av skovlarna
motsvarande de streckade ytorna.
Det bör dock här anmärkas, att två faktorer i detta
fall göra resultatet vid strypning ogynnsammare än
behövligt. För det första äro pumphjulsskovlarna
svarvade utvändigt i den ställning, som motsvarar
minsta skovelvinkeln, och eftersom pumphuset i detta
fall har cylindriskt genomlopp, uppstår en med
skovelvinkeln ökande spalt mellan skovelns in- och
utloppsparti och pumphuset. Vid den stora vinkel, som
motsvaras av Ha, i]z, föreligger alltså genom
spaltförlust en verkningsgradsförsämring, som skulle
bortfalla, om hjulet svarvats vid denna skovelställning.
För det andra är pumpen dimensionerad så, att den
lämnar bästa resultat med vridbara skövlar. En
om-dimensionering för fasta skövlar skulle förbättra
verkningsgraden något. I ingetdera fallet skulle
emellertid kurvornas karaktär ändras.
Genom att välja en pump med lägre specifikt
varvtal kan man även uppnå ett gynnsammare
effektförlopp vid strypning. Exempel härpå visas med den
prickade kurvan N5 (från fig. 5), liksom även med det
av professor Dahl uppgjorda diagrammet för
Lovö-pumparna (N1 i fig. 12). Den kvarstående vinsten
är dock mycket betydande. Man måste dessutom
betänka, att pumpens och drivmaskineriets
dimensioner ökas avsevärt med sjunkande varvtal.
Liksom vid ändring av varvtalet kan man även
vid vridning av skovlarna nöja sig med en stegvis
inställning. Detta förfarande är dock av mindre
intresse, då dèt gäller variation av vattenmängden,
men kommer att närmare behandlas i samband med
det fall, att vattenmängden skall hållas konstant vid
varierande uppfordringshöjd.
Det är nu möjligt att jämföra de resultat, som
uppnås genom skovlarnas vridning och de, som
uppnås genom ändring av varvtalet. Därvid kan
diskuteras, om man vid jämförelsen bör utgå från pumpar
med samma specifika varvtal eller anse sig berättigad
att för den varvtalsreglerade pumpen räkna med
lägre specifikt varvtal. Denna fråga är delvis
beroende av den typ av drivmaskineri, som kommer till
användning, och torde i detta fall kunna lämnas
därhän.
Av de föregående diagrammen gälla fig. 13 och 6
pumpar med ungefär lika specifika varvtal, fig. 3
gäller för en pump med lägre specifikt varvtal. Sam-
800 ut/sek
Fig. 16. Verkningsgradskurvor. vid pump med vridbara
skövlar, jjsso vid varvtalsändring. Semiaxiell pump. ^735
vid varvtalsändring. Axiell pump.
Jämförelse mellan verkningsgraden vid varvtalsändring och
sko vol vridning’.
21 dec. 1940
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
