Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
den spröd. I form av trälim — kaurit — hade de
dock redan givit ganska tillfredsställande resultat.
Bakelit.
Vi övergå då till den konstharts — bakelit — som
tillsvidare har givit de bästa resultat, då det gällde
att förbättra träets egenskaper. Dess framställning
framgår schematiskt ur fig. 2. Fenol framställes
nuförtiden antingen från stenkolstjäras karbololja eller
syntetiskt- från bensol. Formaldehyd erhålles ur
metylalkohol, dvs. framställes ur trä. Bakelit er-
Trå
Stenkol Metylalkohol
Fenol Formaldehyd
IKondensationsmedel\
l Ammoniak el syror )
Fenoljormaldehydharts
Bakelit
Fig. 2.
växa, då som fyllningsämne användes papper eller
tyg.
Både papper- och tygbakelit använder man mycket
som isoleringsämne. Man har försökt och försöker
fortfarande att använda dessa ämnen även för
konstruktionsändamål. Härtill lämpa de sig dock mer
eller mindre dåligt, ty deras elasticitetsmodul E har
ett lågt värde och de äro så plastiska, att de redan
vid små belastningar giva upphov åt permanenta
formförändringar.
Vill man använda bakelit för konstruktiva
ändamål, så bör man använda som fyllningsmaterial
träfibrer. På så sätt komma vi till det material, som
här närmare skall behandlas, och som vi för vår egen
del inte vilja kalla för bakelit med träfyllning, utan
trävirke förbättrat medelst bakelit. Ty detta
material äger, såsom vi få se, träets alla goda
egenskaper och saknar till större del det vanliga träets
dåliga egenskaper. Vi komma att kalla det i det
följande för komprimerat skiktträ samt behandla
framförallt det hos oss i Finland framställda
björk-skiktträet.
hålles slutligen såsom kondenseringsprodukt i
närvaro av någon lämplig katalysator (ammoniak eller
syror). På så sätt framställt bakelit är känt i
handeln under namnet bakelit A. Det löses lätt i alkohol,
aceton, fenol osv. Dess fasta form smälter i värme.
Men i fall det uppvärmes en viss tid i över 100°
temperatur, så övergår det småningom i bakelit B,
som är olösbart, men smälter ännu i värme, och
övergår slutligen, om uppvärmningen fortsätter, i
bakelit C, som varken mera smälter i värme eller löses i
någon lösning. För att erhålla ett icke poröst ämne
bör man samtidigt med hög temperatur använda även
ett visst tryck.
Bakelitens hållfasthetsegenskaper äro framställda i
tabell 2. Ren bakelit har stor tryckhållfasthet men
dålig draghållfasthet och mycket dålig
slaghållfasthet: den är spröd som glas. Därför användes den
aldrig ensam utan alltid med lämpliga
fyllningsämnen. Tabell 2 visar, huru hållfasthetsvärdena
Tabell 2.
Ken Tyg- Pappers-
Egenskap bakelit bakelit bakelit
Specifik vikt ...... 1,25—1,35 1,35 1,4
Draghållfasthet
kg/cm2 200—400 700 1 690
Tryckhållfasthet
kg/cm2 800—1 100 1800 1 670
Böjningshållfasthet
kg/cm2 350—550 1 430 3 000
Skjuvhållfasthet
kg/cm2 250—300 910 1 300
Torsionshållfasthet
kg/cm2 150—250 425 320
Elasticitetsmodul
kg/cm2 27 000—35 000 66 000 125 000
Torsionsmodul
kg/cm2 10 000—12 000 22 000 25 000
Utmattningshållfast-
het ..... kg/cm2 SO—100 250 500
Slagarbete
cmkg/cm2 4—8 46 54
Vattenabsorption
under 24 t. .... % 0 0,3 0,85
II. Björkskiktträ och dess egenskaper.
Framställning av skiktträ.
Med bakelit förbättrat björkvirke eller komprimerat
skiktträ kan framställas på tre olika sätt.
1. Med tillhjälp av Tego filmlim (filmlimmat
skiktträ). Denna film består av med bakelit impregnerat
silkespapper. Filmen, vars tjocklek är normalt ca
0,07 mm, placeras mellan de olika träskikten, som
härefter sammanpressas i en uppvärmd fanerpress. I en
temperatur av ca 140°—145° smälter bakeliten,
intränger i träskikten, förvandlas till bakelit C och
sammanbinder de olika skikten till en homogen massa.
2. Med tillhjälp av bakelitlösning (impregnerat
skiktträ). Man använder vanligtvis en 50 %
alkohollösning. Träskikten impregneras därmed, torkas,
läggas på varandra samt sammanpressas såsom i
föregående fallet.
3. Med tillhjälp av både bakelitfilm och
bakelit-lösning. I detta fall nöjer man sig med att bestryka
träskikten med bakelitlösning, varefter de få torka.
Härefter förfar man som i fall 1.
För att framställningen skall lyckas, bör följande
iakttagas:
— filmlimmet får ej vara föråldrat, ty även i
vanlig temperatur förvandlas bakeliten småningom i
C-form;
— temperaturen bör noga kontrolleras, helst
medelst lämpliga termoelement i själva träskikten (se
fig. 3); ifall temperaturen understiger allt för mycket
140°, erhåller man dålig sammanbindning mellan de
olika skikten; överstiger man allt för mycket 145°;
så riskerar man att träämnet blir sprött;
— skiktens fuktighetshalt bör hållas mellan vissa
gränser, 8—11 %, annars kan limningen lätt
misslyckas; de rätta värdena böra bestämmas
experimentellt för de olika filmlimpartierna,
Vid framställningen av skiktträ kan man använda
olika tryck, olika tjocklek på träskikten, olika
sammansättning av träskikten — man kan, till exempel,
placera vart 10:de eller vart 6:te eller som i
kryss-faner vartannat skikt i tvärriktningen. Man kan
följaktligen erhålla en hel mängd av olika slutprodukter.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
