Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
HÄFTE 5 utgiven av svenska teknologföreningen 18 MA] 1940
INNEHÅLL: Lastluckor på fartyg, och en del därmed sammanhängande frågor, av civilingenjör Nils J.
Ljungzell.
Lastluckor på fartyg,
och en del därmed sammanhängande frågor.
Av civilingeniör NILS J. LJUNGZELL, Stockholm.
(Forts. fr. sid. 104, 1939.)
Betydelsen av tillräckligt avrundade luckhörn i
spänningsut jämnande hänseende för angränsande
delar av däcket vid luckurtagningarna har här
tidigare framhållits. Att dylika hörn särskilt på
över-eller styrkedäck trots vissa byggnadstekniska
olägenheter i många fall tillämpas nämndes även,
liksom ock att Rederiaktiebolaget Nordstjernan i
Stockholm har avrundade luckhörn på ett flertal av sina
stora motorfartyg — fig. 65 visar en fotografi av ett
sådant hörn på M/S "Annie Johnson" (7150 tdw,
4 917 sv. brt, 3 400 ihk).
Även Broströms-koncernen i Göteborg har beaktat
denna fråga. Koncernens tekniska ledning har
funnit att vid skarpa luckhörn risker för sprickbildning
i luckvinklar och däcksplåtar är avsevärt mycket
större än med rundade luckhörn. I vissa fall
användas fortfarande skarpa hörn, exempelvis i däck, som
icke äro vàderdäck, vid användande av rullande
pa-tentskärstockar, där långskeppskarmarna fortsätta
som vägare ovanpå däck, etc. Då luckhörnen
utförts med krökningsradie, har denna varierat rätt
avsevärt, samt varit t. e. 1/24, V37, 1Ai, 1A» och 1/61 av
luckbredden. För sådana skepp, där relativt stora
påkänningar kunna tänkas uppstå, använder
Broströms-koncernen proportionsvis större
krökningsradien t. e. 1/is av luckbredden på ett extra kraftigt
konstruerat fartyg, avsett bl. a. för tunga laster,
såsom malm o. d.
Beträffande de i det föregående omnämnda
hållfasthetstekniska laboratorieförsöken har det från en
del håll, såsom av doktor W. Dahlmann, en av
Tysklands främsta experter på skeppshållfasthet,
framhållits att de icke böra tillmätas alltför stor betydelse,
utan att man i stället bör utföra spänningsmätningar
ombord på fartyg under olika förhållanden.1 Dylika
mätningar hava också kommit till stånd i viss ut-
1 Se diskussionsinlägg av dr W. Dahlmann i Jahrbuch
derSjjhiffbautechnischen Gesellschaft 1 92 8,
sia. 148.
sträckning.1 Yid dylika undersökningar tillkomma
en del svårigheter jämfört med vid
laboratorieförsöken. Svårigheterna gälla icke minst
initialtillståndets fixerande, som i regel endast torde kunna
bestämmas genom beräkningar. Om man t. e. utgår
från ett olastat fartyg i hamn, förefinnes redan här
vanligen betydande vikts- och lyftkraftdifferenser
med därav föranledda spänningar i skrovets olika
förband. Lastas nu skeppet eller utsättes detsamma för
påkänningar i vågor och töjningsmätningar företagas,
blir det spänningsdifferenserna mellan
initialtillståndet och det nya läget, som erhållas.
Att partierna vid ändarna av eller mellan stora
lastluckor kunna vara jämförelsevis svaga bevisas
av iakttagelser på förolyckade eller skadade fartyg.
Fig. 66—71 äro ett par nog så talande exempel.
Båda gälla ångare, som efter strandning brutits av
nära luckändar.
i Se t. e. W. Dahlmann: "Zur Bestimmung der
Festig-keitsverhältnisse in den Scliiffsverbänden", Werft —
Ree-derei — Hafen 192 8, sid. 300 o. 322, o. G. Schnadel :
"Dehnungs- imd Durchbicgungsmessungen an Bord des M/S
’San Francisco’ der Hamburg-Amerika Linie", Jahrbuch
der Schiffbautechnischen Gesellschaft 193 6,
sid. 129.
Fig. 65. Avrundat luckhörn på M/S "Annie Johnson". En
till hörnet passande täcklucksdel synes liggande på däcket.
Vinscharna bakom ändkarmen äro elektriska och av ASEA:s
tillverkning:.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
