Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
.Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
HÄFTE 7 utgiven av svenska teknologföreningen 20 JULI 1940
INNEHÅLL: Lufttrafiken i Förenta staterna, av ingenjör Gunnar Larsson. — Notiser. — Litteratur.
Lufttrafiken i Förenta staterna.
Av ingenjör GUNNAR LARSSON.
(Forts. fr. sid. 54.)
Tändningssy stern.
En tendens att utvinna ökad effekt ur flygmotorerna
genom ett stegrat kompressionstryck har alltmera
gjort sig gällande. Att så kunnat ske är till största
delen ett resultat av de erfarenheter, man gjort med
förbättrade bränslekvaliteter, som tack vare högre
oktantal medgiva högre kompressionstryck. Detta
ställer emellertid ökade krav på tändningssystem —
magnetapparater, tändkablar och tändstift.
Nödvändigheten av radiostörningsskydd hos tändsystemet
kräver för att övervinna därmed förenade förluster
ytterligare ökad effekt hos magnetapparaten. Å andra
sidan erfordras vid den högre effekten förbättrade
metoder och material för isoleringen i magnetapparat,
kablar och tändstift.
Erfarenheterna vid de amerikanska flyglinjerna
ådagalägga, att tändningssystemet icke hållit jämna
steg i utvecklingen med flygmotorerna. Det har visat
sig, att 70—80 % av alla motorstörningar kunna
hänföras till felaktigheter i tändsystemet. — Vid motorer
utrustade med "Constant-Speed"-propellrar kan det
ofta vara svårt att omedelbart konstatera
tandnings-störningar, och vid flermotoriga flygplan har man
erfarit, att synkroniseringsfel ofta kunna sökas i
missade tandningar.
Förutom den normala provkörning, som verkställes
med magneter efter översyn (fig. 14) har man börjat
gå in för att prova hela tändsystemet, och ett
provaggregat (fig. 15) har för detta ändamål konstruerats
hos PWA. Med denna anordning kan man prova
magnetapparaten ansluten till kablar och tändstift med
de senare under tryck.
För att få fram de arbetsförhållanden, som råda på
större höjder, kan man tänka sig hela provaggregatet
inneslutet i en hermetiskt tillsluten kammare, som kan
evakueras till ett undertryck, motsvarande den
max.-höjd, på vilken motorn är avsedd att arbeta. I detta
utförande torde ifrågavarande provapparat hava en
betydelsefull uppgift att fylla.
Genomslagshållfastheten hos isolationsmaterial varierar med
förändringarna i lufttäthet och temperatur, varför det med
hänsyn till elektriska förluster får anses vara
önskvärt, att man kan prova tändningssystemet i dess
helhet under förhållanden, som tillnärmelsevis likna
normala arbetsförhållanden.
A. Magnetapparater.
Såväl A. A. som U. A. L. använda magneter av
fabrikat Scintilla, och man övergår efterhand
till magnettyp med flänsmontering.
översynsperioderna för magneterna sammanfalla med resp. motorers.
Den specialtyp av ebonit, som användes i fördelare
och fördelarblock ägnas vid översynen särskild
omsorg. Dessa tvättas i "Turco"-lösning (se "Tvättning
av motorer och motordelar") under en tid av 2 tim.,
vaskas därpå av med tvättbensin och sköljas i
ammo-niaklösning. Delarna torkas därefter i torkugn vid
+ 70°C under 48 tim., varefter de lackeras med en
lack "Glyptol", utspädd med "Thinner" till ett
blandningsförhållande 50/50. Efter lackeringen torkas
delarna i torkugn under 4-—5 tim. Den torkugn, som
användas hos A. A., har en effekt av 700 W och är
utrustad med termostatisk reglering.
Vid justering av avbrytaren iakttages att
kontaktytorna poleras, varvid användes en speciell fixtur,
Scintilla nr 4-12176. Med hjälp av denna erhållas
planparallella ytor hos kontakterna.
Erfarenheterna hos U. A. L. hava givit vid handen,
att fjäderspänningen hos avbrytaren måste
kontrolleras omsorgsfullt vid översynen. Det kan nämligen
inträffa, att fjädern blivit utbänd vid
justeringsarbeten, som företagits ute på stationerna.
Fjäderspänningen bör vara 700—850 gram (mätt vid
kontaktpunkterna).
Det har inträffat, att förbindelseblecket mellan
kondensator och avbrytare brustit och då kommit i
kontakt med avbrytarhuset samt åstadkommit
kortslutning. För att hindra sådana följder isoleras
blecket med isoleringsband, som lindas med tråd och
överdragas med schellack.
Man har funnit, att kontakten på fördelarblocket
inte alltid överensstämmer med kontaktfjädern på
Fig. 14. TJnited Air Lines’ magnetprovningsapparater.
20 joli 1940
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
