Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
observerats i centrumpartiet på virvelvindar, vilken
observation bestyrkes genom deras oerhört
destruktiva verkan.
Om man antager, att hastigheten inuti en sådan
virvelvind uppgått till den tio dubbla mot hastigheten
hos de vindar, som uppväcka cyklonen, så motsvarar
detta en verkningsgrad i strömningsförloppet på
cirka 99 %. Det synes mig således vara av största vikt,
att det negativa strömningsförloppet skall tillåtas att
i möjligaste mån förlöpa ostört, för ernående av hög
verkningsgrad, ett förhållande, till vilket jag här
nedan skall återkomma.
Återgående till exemplet skorstenen finna vi, att
den negativa strömningen inledes med tillhjälp av en
positiv strömning, och att vid strömningsförloppet
kring ett föremål bägge strömningsförloppen alltid
äro för handen. Det framgår även av det skildrade
fallet, att den negativa strömningen är en tillämpning
av strömningen i en sektor av en virvelströmning och
att i denna strömning tillfälligt på bägge sidor av ett
föremål skapas den lokalt ökade strömningshastighet,
som är nödvändig, för att den förbiströmmande luften
skall kunna passera den förträngning i den
tillgängliga kanalarean, som i detta speciella fall utgöres av
skorstenen.
Det är tydligt, att ju högre verkningsgrad, som kan
uppnås vid inledningen av den negativa strömningen,
desto större blir undertrycket, och denna strömnings
lokala hastighet intill ett föremål. Varje form, som
tenderar till att upprepade gånger helt eller delvis
införa förluster av den art i strömningsförloppet, som
påvisas i sektionen C, fig. 3, måste således anses
förkastliga.
I samband härmed bör även påpekas
strömningsförloppets samhörighet med det Reynoldsska talet.
Återgående till fig. 2, finna vi, tillämpande
Bernoullis lag, att den negativa strömningen, uppdelad i
flera olika skikt, uppvisar en från centrum och utåt
avtagande hastighet mellan de olika skikten. Mellan
dessa med olika hastighet strömmande skikt måste
Fig. 6.
därför existera ett laminärt eller turbulent
ström-ningsförlopp, vars intensitet tilltager med minskad
dimension, detta emedan de olika tänkta skikten med
sins emellan samma hastighetsdifferens och de i dem
befintliga molekylerna vid t. e. halva dimensionen,
komma på endast halva avståndet från varandra. Ut
gående härifrån finner man, att krökningsradien i
negativ strömning spelar en avgörande roll för
verkningsgraden i detta strömningsförlopp på samma sätt
som det Reynoldsska talet.
Byggande vidare på denna tankegång, kommer jag
till den slutsatsen, att den negativa strömningen kring
Fig. 7 o. 8.
ètt föremål skall inledas och fullföljas med största
möjliga krökningsradie, med vilket jag icke vill säga,
att denna krökningsradie med nödvändighet skall
vara konstant men att beroende på lokala betingelser
alltid så stor krökningsradie som möjligt skall
eftersträvas.
Om man tänker sig en fartygskropp enligt fig. 5,
och jämför densamma med en annan fartygskropp
enligt fig. 6, så inledes strömningen kring den förra
fartygskroppen först med en positiv strömning, som
därefter åtföljes av en negativ strömning och
slutligen såsom avslutning på strömningsförloppet av
positiv strömning i den aktre delen av fartyget. Med
en fartygskropp av formen enligt fig. 6 inledes först
positiv strömning, därefter en negativ strömning inom
sektorn a fig. 8 och därefter en rak eller indifferent
strömning utmed den raka fartygssidan. Därefter
inledes ånyo en negativ strömning i sektorn b och
slutligen en positiv strömning såsom avslutning (se
fig. 6).
Med återblick på vad som ovan sagts finner man i
detta senare fall, att krökningsradien å strömningen
inom sektorn a är t. e. hälften mot krökningsradien
för strömning utmed hela fartygssidan enligt fig. 5
och 7. Strömningen över denna sektor a av fartyget
måste därför med hänsyn till sina förluster räknas
med ett hälften så stort Reynolds’ tal.
Vi finna vidare vid studium av fig. 8, att den
negativa strömningen i cirkelsektorn a vid c övergår till
neutral strömning, detta emedan strömningen här är
rätlinjig. Därvid uppkomma alltså
övergångsförluster i trakten av linjen c genom förskjutning av
strömskikten i sidoriktningen. Vid sitt inträde i
cirkelsektorn b uppkommer ånyo negativ strömning och
således återigen en övergångsförlust från en
strömnings-art till en annan.
Jämföra vi strömningsförloppen å de bägge
fartygstyperna enligt fig. 5 och 6, så finna vi således, att
typen 6 har två övergångsförluster från en strömart
till en annan, vilka icke förekomma på typen 5.
Vidare finna vi, att den negativa strömningen förlöper
med halva dimensionen och motsvarande mindre
Reynolds’ tal å typen 6 i jämförelse med typen 5.
Härav framgår, att varje onödig
tillståndsförändring i strömningsförloppet kring ett fartyg bör
undvikas. Emellertid finnes i anslutning till fig. 5 och 6
17 aug. 1940
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
