Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Längd mellan stävar 55’. Bredd
på bordläggning 19’—6".
Mallat djup ca 10’.
Fig. 30. Linjeritning till fiskebåten "Sonja", byggd vid Skandia-Verken a.-b., Lysekil.
bägge fartygstyperna, vilken kan hava sin förklaring
i det här ovan angivna strömningsförloppet.
Visserligen är friktionsytan på den nya fartygstypen för
samma deplacement en aning mindre, men denna
faktor förklarar endast en bråkdel av den skillnad i
motstånd, som påvisats.
För krigsfartyg, som vid sidan av en högt forcerad
hastighet i allmänhet går med i förhållande till denna
långt reducerad fart, bör denna egenskap av relativt
ringa motstånd vid låga hastigheter utgöra en fördel.
Även för handelsfartyg är emellertid detta ringa
motstånd vid låga hastigheter av fördel, då det tillåter ett
fartyg att vid inträdande bränsleknapphet spara ännu
mycket mera genom reducerad hastighet än, vad som
nu är fallet.
Vid den nya fartygstypens tillämpning på
fiskefartyg har jag utgått ifrån, att en undersökning i denna
riktning bör så utföras, att fartygstypens allmänna
egenskaper speciellt med tanke på fisket kunna
studeras. Det är alltså i detta fall icke nog att göra
försök i ränna för att utröna motståndet utan ett mera
påtagligt studium av typens sjövärdighet och
lämplighet för det arbete, som fisket innebär, måste även,
så långt det är möjligt med modellförsök, undersökas.
Av dessa skäl hava modellförsöken utförts med
modeller i 1/4 skala, försedda med motor och segel, och
som tillåtit desamma att för egen maskin röra sig i
öppen sjö eller undersökas med släpprov efter ett,
annat fartyg och med i detta fall propellern
borttagen.
Denna metod att utföra proven i sjön kan icke
såsom proven i ränna giva några exakta
motståndsvärden, beroende därpå, att vind, vågor och
strömsättning äro irrationella faktorer, som ständigt växla och
som tendera till att skapa svårigheter för ernåendet
av regelbundna resultat. På samma gång kan det
sägas, att modellprov av denna art, i den mån de
kunna verkställas rationellt, i långt högre grad
motsvara förhållandet vid fartygs gång i öppen sjö än
proven i ränna.
Jag har här ovan påvisat, hurusom växlande tryck
kring fartygskroppen ständigt ändrar
förutsättningarna för strömningsförloppet kring densamma, och att
ett samspel existerar mellan vågbildningen och dessa
strömningsförlopp. Vid ett fartygs gång i sjön, vare
sig vattenytan krusas av små böljor eller är oroad av
större vågor, så uppkommer en ständig växelverkan
mellan dessa och fartygets egen vågbildning, som
bidrager till att accentuera de ovan påvisade
skillnaderna i strömningsförloppet. Vi veta sålunda t. e., att
en havsvåg, som träffar bogen på ett fartyg
tillsammans med fartygets bogvåg kan ernå en stighöjd, som
är mångdubbel mot den normala bogvågen och
flerdubbel i höjd mot havsvågen själv, om man tager i
betraktande de vattenmassor, som därvid partiellt,
kastas i höjden och som kunna nå^ upp på fartygets
kommandobrygga. Trycket mot fartygsbogen kan
under sådana omständigheter uppgå till flera
atmosfärer, ooh vågornas anslag på andra håll mot
fartygs-kroppen uppvisar liknande företeelser. Jag har
sålunda i lugnt och vackert väder men med hög
havsdyning vid en färd över Atlanten konstaterat, att en
betydande vattenmassa på låringen av fartyget nådde
översta båtdäcket, där den på grund av fartygets
returrullning avlevererades på det nedanför belägna
promenaddäcket till stor fasa för dem, som plötsligt
överssköljdes av vattenmassan. Härav framgår, att
även på andra ställen än vid bogvågen uppkomma
ibland mycket höga tryckväxlingar, vilka av skäl,
som generellt här ovan behandlats, direkt
åstadkomma tvära förändringar i strömningsförloppet.
Det är tydligt, att en kraftig vågrörelse, som
fortplantas genom ett lugnt och kontinuerligt
strömningsförlopp, icke av detta strömningsförlopp kan
förvärras eller stiga i intensitet. Det är ävenledes tydligt,
att träffar en sådan vågrörelse och passerar igenom
flera från varandra motsatta strömningsförlopp (pos.
och neg. strömning), så bildas förutsättningar för en
stark accentuering av vågrörelsen. Exempel härpå
utgöra havsströmmarnas inverkan på vågbildningen.
Det kan därför ligga nära till hands att antaga, att en
fartygskropp av typ enligt fig. 6 och 25 lider i högre
17 aug. 1940
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
