Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
tyngdpunkt höjes och dels därigenom att
utrustnings-vikten, med i regel högt tyngdpimktsläge,
procentuellt är större i förhållande till totalvikten.
De nämnda svårigheterna äro överkomliga, men de
måste beaktas.
Ännu återstår mycket att göra för att bringa de
svetsade fartygen till fulländning, och de visade
konstruktionerna få väl betraktas som ett led i
utvecklingen mot det mål, vi alla inom denna avdelning
arbeta på, nämligen att åstadkomma högklassiga fartyg
med maximum av ekonomisk verkningsgrad för såväl
beställare som byggare.
2. Praktiskt utförande.
Av varvsingenjör ROB. FREDRIKSON, Malmö.1
I och för sig är utbytet av en nitad förbindning
å ett fartygsskrov mot en svetsad en ren
funktionalistisk åtgärd. Svetsfogsförbindningen är i de allra
flesta fall en tekniskt enklare och ändamålsenligare
lösning av sammanfogningsproblemet inom
skeppsbyggeriet än nitförbandet, när det gäller stål,
uppfyllande klassificeringssällskapens fordringar.
Att en övergång från nitning till svetsning på ett
varv ändock icke är ett enkelt problem är en annan
sak. Det är först och främst nödvändigt att låta
övergången ske långsamt och successivt. En för snabb
övergång med ett underskattande av svårigheterna
torde verka direkt hämmande på utvecklingen.
Som i ett tidigare föredrag nämnts utfördes i
samband med konstruktionernas utarbetande en mängd
försök omfattande t. e. dragprov och bockningsprov
av olika förbindningar, olika metoder för
långskeppsspantens infästning till skotten m. m. En redogörelse
härför skulle leda för långt. Ett av de viktigaste
försöken, gällande svetsning av växlarna, visas å fig. 1.
Försöket avsåg prova lämpligheten av svetsade
vertikala bordläggningsväxlar, och fig. 2 horisontella.
I samband med försöken gjordes även tidsstudier.
Att på basis av några dylika försök bygga upp
prisjämförelse mellan nitad växel och svetsad fog vore
felaktigt, enär så många andra faktorer spela in,
såsom mallvindsarbete, ställningsbygge,
rengöring, provning etc. Försöken
lämnade dock en viss upplysning om
kostnaderna och framför allt om
lämpligheten de olika fogtyperna emellan. Som
en följd av försöken beslöto vi att
stråken skulle även på de svetsade
bordläggningarna löpa horisontellt med
V-fog, svetsad utifrån på vertikala
bordläggningssidan, för plåttjocklekar upp
till ca 20 à 25 mm. Vi hava ännu icke
frångått denna princip.
Keparationsmö j ligheterna
undersöktes bl. a. genom att i halv skala bygga
modell av en del av innerbottnen på ett
lastfartyg, deformera delen i hydraul
och reparera den. Försöket (fig. 3)
medförde många diskussioner mellan
re-deri-, klass- och assuransmän och läm-
1 Föredrag, hållet vid Svenska
teknologföreningens avd. för Skeppsbyggnadskonst
ordinarie vårmöte den 1 Juni 1940.
Fig. 1. 6 m långa bordläggningsplåtar, svetsade
med vertikala fogar.
nåde till resultat att tillvägagångssättet vid
reparation av en skadad svetsad fartygsbotten även borde
göras funktionalistiskt, dvs. enbart de skadade
delarna skulle bortbrännas och nya insättas, oavsett om
därigenom de befintliga plåtarna och profilerna
skenbart genom de nya svetsfogarna lappades.
Förutom klargörande av de rent tekniska detaljerna
såsom försök med olika elektroder, svetsaggregat etc.
utgjorde frågan om utbildning av svetsare och den
Verkstadstekniska ändringen av skeppsbyggeriet
mycket viktiga spörsmål att överväga och taga
ståndpunkt till. Det stod nämligen redan på ett tidigt sta-
21 dec. 1940
Fig-. 2. 6 m långa bordlä,ggningsplå,tar, svetsade med horisontella fogar.
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
