Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1941 - En återblick, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 2 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 11 JAN.
ÅRG. 71 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: En återblick. — Tidskriftsnytt. — Ekonomisk översikt. — Sammanträden.
En återblick.
De politiska omvälvningar, som försiggått i Europa
under år 1941, hava även för vårt hittills från det,
direkta kriget skonade land haft så genomgripande
följder oeh krävt så många exceptionella åtgärder för
anpassning efter nya förhållanden att alla
tillgängliga krafter behövt tagas i bruk för därmed förenade
arbetsuppgifter. Stora anspråk hava med rätta
härvid ställts på dem, som företräda teknisk och indu
striell sakkunskap. I vad mån ingenjörerna visat sig
kunna fylla måttet — därom må framtiden döma.
Tillbörligt är väl dock. att med uppriktig tillfredsställelse
fastställa, att i den hårda påfrestning, som genom
stormaktskriget drabbat vårt ekonomiska liv,
ingenjörerna denna gång i långt högre grad, än vid förra
världskriget var fallet, beretts tillfälle att i betydlig
omfattning verkligen taga ledningen och göra sin
sakkunskap hörd. Såväl för den militära som för den
ekonomiska beredskapen har man sålunda varit
angelägen tillgodogöra sig den stora fond av erfarenhet,
teknisk, organisatorisk och ekonomisk, som funnits
samlad inom våra förnämsta industriföretag. Att
dessa företag frivilligt med största, beredvillighet ställt
sina bästa krafter till förfogande för tidskrävande
uppgifter — ofta med betydande ekonomisk uppoff
ring — är förvisso erkännansvärt. De många redan
förut arbetsbetungade industrimän, som härvid ej
tvekat att påtaga sig ökade bördor för att tjäna landet i
bästa, äro även väl värda en honnör. De hava gjort
en oförgätlig fosterländsk insats. Att. de samtidigt
inom statsförvaltning och administrativa kretsar i
väsentlig grad torde hava kraftigt styrkt ingenjörsyrkets
medborgerliga anseende länder dem till beröm och
skänker dem säkerligen en välförtjänt personlig
glädje.
Många svåra uppgifter förestå ännu att lösa för lan
dets näringsliv och folkförsörjning, särskilt för
industriens omläggning för anpassning efter de helt nya
förutsättningar, vilka allt skarpare framträda som
följder av kriget och handelsspärren. Ett mycket
intimt och förtroendefullt samarbete mellan statliga
organ och industrimännen är ett oundgängligt villkor
för att härvid skall uppnås en för land och folk
lycklig anpassning. Detsamma gäller även de påfrestande
situationer, som äro att förvänta efter det
efterlängtade fredsslutet.
För Svenska teknologföreningen, som ända sedan
dagarna efter krigsutbrottet hösten 1939 sökt i sin
mån för statsmakterna framhålla såväl ingenjörernas
villighet att ställa sig till förfogande som angelägen-
heten av att de verkligen tagas i anspråk, har det
varit en tillfredsställelse att dess framställningar vunnit
beaktande.
Även inrättandet av Statens uppfinnarnämnd, som
erhållit den maktpåliggande uppgiften att ur mängden
av framkomna uppslag gallra ut och stödja vad som
ur statsnyttans synpunkt kan vara av vikt, påyrkades
tidigt av föreningen.
Föreningens beredskapskommitté liar ofta i nära
samarbete med de statliga kristidsorganen sökt med
verka till lösningen av akuta problem. Bland frågor,
där kommittén gjort insatser genom initiativ eller
förslag, kunna nämnas propaganda för frivillig besparing
av bensin samt under vattenbristperioden förra
vintern elektrisk energi, tillvaratagande och rening av
använd smörjolja samt varmvattenransoneringen. En
föreläsningskurs i värmeteknik fick stor anslutning
ocli uppskattning — mitt under högsommaren.
Behovet av luftskyddsåtgärdernas rationalisering belystes
vid ett föreningssammanträde i februari av
medlemmar i en delegation, som fått tillfälle studera
hithörande spörsmål under kriget i Finland.
Beredskapstjänstkommittén fullföljde under förra
hälften av 1940 den registrering av ingenjörer ur
beredskapssynpunkt, som redan 1939 påbörjats, så att
dess register slutligen kommit att omfatta ca 10 000
ingenjörer. Detta register har med påtagligt intresse
anlitats av såväl militära som civila myndigheter.
Största nyttan har registret dock säkerligen gjort
genom att det väckt intresse för själva principen att
genom metodiskt samlande av fullständiga sakliga
uppgifter om yrkesmän av olika slag underlätta hastig
nyrekrytering av arbetskraft. Statens
arbetsmarknadskommission har, som bekant, numera beslutat sig
för att genomföra en sådan registrering av stora delar
av vårt folk till nytta främst för försvarsberedskapen.
Den från teknologföreningen sedan flera år
förfäktade meningen, att ingenjörerna böra i långt högre
grad än förut varit fallet såsom yrkesmän utnyttjas
inom försvarsorganisationen, har under trycket av
krigshotet vunnit allt mera beaktande från
regeringens sida och glädjande nog har man även på militärt
håll funnit förhållandena kräva ökad hjälp av teknisk
fackkunskap, bl. a. för vårdande av den dyrbara och
omfattande tekniska materiel av alla slag, som
numera tillhör varje truppförband, samt för ledningen
av befästningsbyggen, väganläggningar o. d. En
försöksorganisation med arméingenjörer av olika slag
har kommit till stånd, och man har haft så goda erfa-
18 jan. 1941
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
