Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1941 - Vibrationsdämpning och gummiupphängning av maskiner, av Folke Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gummiupphängning. Om jag tillägger, att
stålfjädrarna äro avsevärt enklare att dimensionera
beräkningsmässigt sett, så är därmed anfört, vad som kan
sägas till förmån för stålfjädrar, jämförda med gummi.
Den kraftiga amplitudstegringen vid genomfarandet
av resonanspunkten nödvändiggör särskilda
anordningar för slagbegränsning. Likaså äro stålfjädrar
känsliga för tillfälliga stötbelastningar, som alstra
odämpade egensvängningar, om de ej på något sätt
förhindras. Slutligen äro stålfjädrar mera benägna
att fortleda högfrekventa svängningar, dvs. störnings-
Fig. 4. Arki Avitarator stålfjäderlagring.
ljud. Detta har gjort, att de egentligen blott
förekomma vid stora stationära maskiner, där
extra-anordningarna betala sig och
effektförbrukningssynpunkten kan spela roll. Jag visar en utföringsform
med slagbegränsning av kork, se fig. 4 och 5.
Av vad som nyss sagts, framgår att gummifjädrar
teoretiskt sett egentligen äro underlägsna stålfjädrar.
Detta gäller emellertid ej längre, när det blir fråga
om den stora kategori av tillämpningar, som falla
inom fordons-, fartygs- och flygväsendet. Här
tillkomma nämligen alltid utom regelbundna periodiska
störningar även oberäkneliga stötpåkänningar,
acce-lerationspåkänningar från ojämnheter i vägbanan,
från sjögång osv. För dämpning av på dylikt sätt
alstrade svängningar är gummit rätta medlet. Å
andra sidan spelar energiförlusten vid
dämpningsarbetet för flertalet dylika småmaskiner absolut ingen
roll. Slutligen tillkommer för gummits del en icke
oäven förmåga att dämpa högfrekventa störningar,
en egenskap som gör det möjligt att stundom lagra
maskiner underkritiskt och ändock få god
vibrationsdämpning. Detta gäller även vid icke-harmonisk
störning, t. e. vid tryckerimaskiner och andra
arbetsmaskiner.
Orsaken, att gummi först på senare år fått mera
utbredd användning för maskinupphängning, är
tvåfaldig. För det första fordras en pålitlig metod för
att fästa gummit på maskinens och fundamentets me-
Fig. 5. Arkilagrad dieselgenerator.
talldelar. För det andra fordras ingående erfarenhet
för att förutberäkna den effektiva fjäderkonstanten,
ty detta låter sig icke som vid stålfjädrar göra med
utgångspunkt från hållfasthetslärans formler pius en
enda materialkonstant. Det kan tilläggas, att
gummit sedan man väl kommit under fund med dess
fysikaliska egenskaper, möjliggör konstruktiv
utformning i en oändlig mängd variationer allt efter
ändamålet. Jag skall först redogöra något för gummits
fysikaliska egenskaper i den mån de ha intresse för
vårt ändamål.
Antag att ett vanligt tryckprov genomföres med en
gummifjäder i form av en cirkulär cylinder. Man
finner, att gummit i motsats mot stål ej lyder Hookes
lag om proportionalitet mellan kraft och
sammantryckning, se fig. 6. Gummit deformerar sig under
nära bibehållande av konstant volym, vilket medför,
att provet sväller ut kraftigt i de delar, där ej
friktionen mot tryckplattorna hindrar tvärrörelse.
Kurvans lutning ökar på grund av provets
tjockleksökning. Avlastar man så återgår deformationen
långsammare och en viss kvarvarande permanent
deformation uppstår, vilken sedan långsamt försvinner, om
ej lasten varit för hög. Låter man lasten kvarligga
vid ett konstant värde, så kryper gummit sakta under
konstant last. Amerikanska försök [2] ha visat att
vid ett långtidsprov med skjuvbelastning till 3,5
kg/cm2 uppstod efter 3 år en krypning som uppgick
till 10 % av begynnelsefjädringen. Om den
konstanta lasten överlagrades med svängningar, ökades
krypningen något. Fig. 6 visar samband mellan
krafttillskott AP och
fjäderutslag Af, då en
till P1 belastad
gummifjäder får utföra
svängningar. Man
ser i figuren en
hy-steresisslinga antydd,
som svarar mot
dämpningsarbetet. Bilden
är återgiven efter en
undersökning [3] av
Thum och Oeser.
Särskilt
anmärkningsvärt är att
elasticitetsmodulen eller
fjäderkonstanten är
högre vid
svängningar än vid statisk
belastning, som ju
också framgår av
hyste-resisslingans medellutning i fig. 7. Detta
förhållande synes i stor
utsträckning vara oberoende
av frekvensen [4],
Arbetsförmågan synes avtaga
något med frekvensen [7].
Det visade statiska
tryck-provdiagrammet gällde ju
för ett specialfall. Andra
utföranden hos fjädrarna
och andra belastningsfall
ge andra
diagramutseenden. För mätning av
dynamiska fjäderkonstanten c
B 11 11m
Fig. 6. Tryckprovdiagram för
gummi med avlastning.
Fig. 7. Krypning vid
konstant last, hysterisisslinga
enligt Oeser.
20
18 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
