Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1941 - En ny rationell gassvetsmetod, djupsvetsning, av A. R. Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 4 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 25 JAN.
ÅRG. 71 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: En ny rationell gassvetsmetod, djupsvetsning, av civilingenjör A. R. Gunnert. — Facit. —
Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
En ny rationell gassvetsmetod, djupsvetsning.
Av civilingeniör A. R. GUNNERT.
Svetsning uttränger allt mer och mer nitningen för
hopfogning av två metalldelar. Därvid intager
gas-svetsningen en rangplats ifråga om svetsens kvalitet
och frihet från spänningar, som tillkomma under
svetsningen. För gassvetsningen har hittills saknats en
rationell svetsmetod, som varit anpassad för verklig
produktionssvetsning och som sålunda gjort
gassvetsningen mera lämpad för de stora
svetsningsproducenterna och även för små svetsningsföretag, som ha
svetsar av större sammanhängande längd. Aga försökte
och lyckades efter ingående experiment finna en
svetsmetod, som lämnar väsentligt bättre ekonomi än
tidigare använda* gassvetsmetoder. Problemet angreps
från två håll, nämligen genom att söka minska den
materialmängd, som behöver smältas under
svetsningen, och genom att öka lågans förmåga att smälta
denna metallmassa.
Storleken på den materialmängd, som vid den
hittills bästa gassvetsmetoden, motsvetsning eller
högersvetsning, måste smältas vid svetsning, beror på den
fasning av materialkanterna, enligt fig. 1, som måste
företagas på materialtjocklekar över 4 mm. Denna
avfasning göres för att god bindning skall erhållas i
fogens rot med fogkanternas undre delar. Genom
fas-ningen bliva nämligen plåtens bottenkanter tunna,
varigenom värmet koncentreras i dessa eggar och
hastigt upphettar dem till smältning. Fasningen
medför även, att bottenkanterna ligga mera blottade för
svetslågans värmeverkan.
För att minsta mängd smält material emellertid
skall behöva ismältas måste en rationell svetsmetod
bygga på att materialkanterna äro ofasade.
Metodens kärna är alltså att vid ofasade materialkanter så
avväga och anbringa svetslågan, att dess verkan på
fogens bottenkanter blir god. Av väsentlig betydelse
för denna verkan äPj ättr kanterna ligga nära
värmekällan — i detta fall nära den varma kärnlågan och
särskilt kärnlågans spets, där värmet är mest
koncentrerat — och att så stor mängd som möjligt av lågans
varma gaser berör dessa bottenkanter.
Det inses lätt, att om kärnlågan kommer nära
svetsfogen rot och en stor del av låggaserna bestryker
bottenkanterna, blir värmeverkan på dessa kanter god,
även om fogkanterna äro ofasade. Det är därför
fördelaktigt att vid svetsningen hålla svetslågan djupt
nere i fogen, varigenom kärnlågan kommer nära
bottenkanterna.
För att största möjliga del av låggaserna skall
be-stryka bottenkanterna, är det av vikt, att lågans
ställning blir sådan, att gaserna lätt föras igenom fogen
till dessa kanter. Den del av låggaserna, som inte
föres ner till botten på fogen, skall vara tillräcklig
att skydda smältan och dennas närmaste omgivning
för lufttillträde. Vid t. e. motsvetsmetoden, fig. 1,
hålles lågan under svetsningen i en viss
lutningsvinkel v mot överytan på plåtarna. Vanligtvis är denna
vinkel ungefär 45°. Lågan uppdelas i detta fall så,
att endast ungefär hälften av dess gaser når fogens
bottenkanter. Den andra hälften går över smältan.
Lågans förmåga att tränga ned i en smal fog är
beroende på låggasernas hastighet vinkelrätt genom
fogen. En låga, som lutas i vinkeln v mot fogen, har
en gashastighet lodrätt genom fogen, som förhåller
sig till gashastigheten hos en mot fogen vinkelrätt rik-
sin v
tad lika stor låga som ——. Lågans förmåga att
tränga igenom fogen till bottenkanterna avtager
därför ju mera snett den hålles och proportionellt mot
sin v. Bästa resultatet i det avseendet får man
därför för sin v—\, dvs. när lågan hålles lodrätt mot
plåtytan.
Lågans förmåga att bearbeta rotkanterna ökas även
genom användande av en hård, smal kärnlåga, som
bättre kan tränga ned i den trånga, ofasade fogen än
en mjuk, tjock låga.
Principen för den nya gassvetsmetoden är alltså,
att enligt fig. 2 en hård, smal svetslåga föres
vertikalt djupt nere i fogen, som har ofasade kanter.
Svetsmetoden har givits benämningen djupsvetsning.
Det har befunnits lämpligt att hålla kärnlågans
spets ungefär vid ett djup, som motsvarar plåtens
halva tjocklek. Den hålles något djupare vid tunn
plåt och något högre vid grövre. Lågans
utströmningshastighet är 30—50 % större än vid
motsvetsning.
Svetstråden skall föras nära kärnlågan och
fördenskull djupt ned i fogen och röras i kraftiga cirklar
eller ovaler i smältan. säi att dess rörelser bli
tillräckliga såväl i fogens djupled som i dess tvärled.
Brän-narmunstycket väljes så stort (liter acetylen pr
timme) att tillräcklig smälta erhålles för väl
genom-smält och utfylld svets. Man använder något mindre
munstycksstorlek än vid motsvetsning.
18 jan. 1941
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
