Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1941 - Byggnadsindustrien under krigsbetonad kris, av Einar Nordendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 9 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 1 MARS
ÅRG. 71 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Byggnadsindustrien under krigsbetonad kris, av civilingenjör Einar Nordendahl. —
Rengöring av kullager och rullager. •— Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Byggnadsindustrien under krigsbetonad kris.
Läge och utsikter vid årsskiftet 1940 — 41.
Av civilingenjör EINAR NORDENDAHL.1
Allmänna ekonomiska förutsättningar för
nybyggnadsverksamhet.
Jag vill här dryfta möjligheten att utföra nya
anläggningsarbeten under den i vårt land sedan hösten
1939 rådande starkt krigsbetonade krisen.
Anledningen till mitt framträdande, som sker på mitt eget
initiativ, är i huvudsak den, att jag har funnit, att
de författare och föredragshållare, som hittills under
krisen uppträtt i ämnet inför denna förening och
annorstädes, icke ha tillräckligt beaktat problemets
ekonomiska eller finansiella sida. Härtill kommer,
att jag uppträdde inför avdelningen för ungefär 20 år
sedan med ett liknande föredrag under då rådande
kris, som dock orsakats av helt andra förhållanden
än de nuvarande, och nu gärna ville återkomma. (Se
"Orsakerna till byggnadsverksamhetens avtynande
och medlen att motverka detsamma", Tekn. tidskrift
1920, V. V., häfte 12.)
Det väsentliga, som jag har att säga, skall jag
framställa grafiskt på en bild (fig. 1). För att
underlätta förståelsen av bilden vill jag lämna en del
förhandsförklaringar.
För att reda upp vissa, grundbegrepp har jag på
bilden gjort en mycket grov och mycket schematisk
uppdelning av olika samhällsgruppers arbetsinsatser
och uttryckt storleken av gruppernas produktion i
pengar. Jag har därvid delat upp alla arbetande i
4 grupper. Självfallet flyta gränserna mellan
grupperna. Penningen är i detta fall en dålig
värdemätare; jag hade velat angiva storleken av
produktionen i något slags nyttoenhet, men en sådan
existerar tyvärr icke.
Grupp 1: de primära (direkta) producenterna.
Gruppen, som är den största, innefattar alla dem, som
producera, transportera och distribuera varor,
avseende mera direkt konsumtion, såsom föda, kläder,
möbler och andra husgeråd, ljus och värme samt
nöjen och njutningsmedel o. d.; vidare alla, som
syssla med administration, bankverksamhet,
försäkringsrörelse, hotell- och turistväsende, hälsovård,
undervisning och liknande (lärare och icke
minderåriga elever) samt till sist dem, som arbeta i de
"fria" yrkena, eller som utföra personliga tjänster
m. m. Gruppen räknar inom sig många, vilkas
insatser mer eller mindre kunna undvaras under ett
krisläge sådant som det nuvarande.
Grupp 2: försvararna. Hit räknas alla, som arbeta
direkt eller indirekt för krigsmaktens räkning,
inberäknat dem, som utföra varaktiga, nya, fasta
försvarsanläggningar, såsom strategiska vägar och
broar, kaserner, flygfält, befästningar m. m.
Nybyggnadsverksamheten för militära ändamål har varit stor
sedan några år tillbaka, som avdelningens
medlemmar väl veta. Försvararnas grupp har i vårt land
under årtiondena före krisen varit mycket liten, och
åtskilligt av vårt omskrutna välstånd och våra höga
löner har berott på, att vi grovt försummat försvaret,
en försummelse, som nu kostar oss stora extra
summor.
Klart är, att i nuvarande läge storleken av den
möjliga civila byggnadsproduktionen i allra högsta
grad kommer att röna inflytande av
försvarsutgifternas höjd.
Grupp 3: "reparatörerna". Hit höra alla dem, som
Gott år, ex. 1939
5vårt krisår, ex. 1941
Grupp 4 Civila
nyanläggningar
Total
folkproäuk-hon eller
"nationalinkomst "(total konsumtion)
10.0
i Föredrag vid Svenska teknologföreningens avd. för
Väg-och vattenbyggnadskonst sammanträde den 12 jan. 1941.
Fig. 1. Schematisk bild av den svenska produktionens
(konsumtionens) fördelning, "a" betyder väg- och
vattenbyggnadstekniska anläggningar, husbyggnader o. d„ resp. 1,0 och
0,23. "b" betyder fartyg, lok och järnvägsvagnar,
fabriksutrustning o. d., resp. 0,5 och 0,25. Talen beteckna milliarder
kr.; de äro med ledning av tillgängliga uppgifter (grovt)
uppskattade av författaren.
15 mars 1941
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
