Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1941 - Byggnadsindustrien under krigsbetonad kris, av Einar Nordendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jndu3†riorbe
-füre m.fl
Vågor be ta re
ockondsorbete.
Vagorbe, to ne
tidlönærbete ■
Skogsarbetare
fhuggore)
Lan+onbetare
{H/ifSJ/.go
none i e^en hart.
/930
dag/ö - _ _ _
Fig. 2. Löneutvecklingen 1930—1939 för lånt- och
skogsarbetare och vissa andra arbetaregrupper. (Ur Sv. vsigf.
tidskr. 1940 nr 3.)
kostar minst 75 mill. kr., en väldig- extra utgift av
högst tvivelaktigt framtida värde. Det nu
importerade bränslet blir dyrt, och även veden blir dyr. Det
dyra bränslet ökar kostnaden för de viktiga
byggnadsmaterialier, som kräva mycket bränsle för sin
framställning: cement, tegel och järn.
Massor av extra arbetare fordras nu för
avverkning, transport och finhuggning av ved samt för
kolning. Dessa extra arbetare måste tagas från andra
verksamhetsgrenar. Närmast till hands ligger att
taga byggnadsarbetarna, först landsbygdens, och om
detta icke räcker, även städernas. Man får icke
glömma, att skogsbruket och jordbruket icke alls ha
något överflöd på arbetskraft, tvärtom underskott.
Ett kolossalt underskott råder på kvinnlig
arbetskraft inom jordbruket, allt beroende på
förhållandevis låga löner och hårt arbete. Att taga arbetare från
jordbruket går endast under dess döda säsong, eljest
riskera vi ökad matknapphet. En betydande
omflyttning och omskolning av arbetskraft blir nödvändig,
en omflyttning, som redan är i gång. Många väg- och
byggnadsarbetare gå och vänta på arbete i det egna
facket och tveka i det längsta. Att flytta om ungt och
ogift folk går någorlunda lätt, men att flytta gamla
och gifta personer är en mycket delikat uppgift; man
måste härvid självfallet så mycket som möjligt
undvika missnöje. De allra flesta byggnadsarbetare och
även arbetare inom byggnadsämnesindustrien ha varit
privilegierade i lönehänseende, och en större eller
mindre löneminskning lär icke kunna undvikas vid
övergång till skogsbruk och dess binäringar och
jordbruk. Övergången blir på den grund icke populär,
den sker under motstånd och går sakta. Fig. 2 visar,
att lönerna vid jordbruk och skogsbruk äro lägre än
lönen för vägarbetare och mycket lägre än lönen för
industriarbetare. Byggnadsarbetarelönen ligger för
högt för att få rum på figuren. Vägen från landet
till staden är kort och bred, men vägen i motsatt
riktning är mycket lång och mycket smal.
Byggnadsarbetare och jämförbara arbetare, murare,
träarbetare, montörer och rörmokare äro ju i regel kraftigt
och härdigt folk, som lämpa sig bra i skogarna och
Teknisk Tidskrift
Genomsnittlig
fimfäriyänst vid kolugnarna. Många kommo nyss från jorden och
skogen. Även verkstadsindustrien har ont om folk,
och jag läste häromdagen i dagspressen om målare,
som omskolas till verkstadsarbetare.
Ved och träkol äro skrymmande varor och kunna
icke transporteras långt utan att kostnaden blir
mycket hög, och transportmedlen, även järnvägarna,
äro hårt ansträngda. Även torr ved innehåller 25 %
vatten; rå ved dubbelt så mycket. Att frakta vatten
långa vägar är en dålig affär. De flesta
anläggningsarbeten kräva stora transporter av både berg och
jord samt av byggnadsmaterialier av olika slag:
sand och grus, singel och makadam, järn och cement,
allt tunga varor. Åtminstone materialtransporterna
verkställas i regel per bil, och byggnadsindustrien är
därför numera indirekt en stor förbrukare av ved och
träkol, i konkurrens med andra förbrukare. Om
träkolet tävlar den närmast med järnbruken. Redan
med hänsyn till bränsleförsörjningen finnes det
anledning att iakttaga en viss försiktighet vid
nybyggnadsverksamhet, och att i varje fall i första hand
välja sådana byggnadsobjekt, där transporterna av
massor och materialier kunna utföras på annat sätt
än med motorfordon. Om avspärrningen blir
långvarig, kan man befara knapphet även på bilgummi
och smörjoljor, ja, t. o. m. på lämpliga bilar. Vi måste
således, trots den räddande gengasen, hushålla
mycket försiktigt med biltransporterna. (Gengasdriften
har dock tvingat fram en vida bättre
transporthushållning än förr, bl. a. avsevärt minskat den
möjes-betonade bilåkningen — till priset av 100 millioner kr.
försvunna bilskattemedel.) Ur här anförda
synpunkter är det bl. a. uppenbart, att sådana arbeten
som husbyggnader och stensättningar av vägar äro
de sista, som nu böra komma ifråga. Det var en
lycka i olyckan, att stora delar av
byggnadsverksamheten låg nere hösten 1940 under den kritiska
övergången till gengasen.
Bostadsproduktionen.
Någon byggnadsverksamhet i stor skala kan väl
knappast komma till stånd utan att också omfatta
bostadsbyggande. Detta torde jämte landsbygdens
vägbyggande ha svårast drabbats av krisen. Några
ord om bostadsproduktionen må vara på sin plats.
Bostadshyrorna utgöra en stel kostnad, de stiga sakta
och sjunka också sakta. Det tager lång tid, innan
allmänheten hinner ändra sina bostadsvanor. Om nu
allmänhetens penninginkomster skulle ökas under
krisen, kommer antagligen men icke säkert, trots
alla skatter, allmänhetens köpkraft på
bostadsmarknaden att ökas, om hyrorna icke stiga, och s. k.
bostadsbrist kommer att uppstå. Om man då liksom
under krisen efter 1914 inför hyresreglering, blir den
s. k. bostadsbristen mycket fort akut, och krav resas
på subvention från det allmänna för att bygga nya
bostäder, trots att bostadsbyggande icke lönar sig.
Låneräntorna anses nu av många såsom höga. Jag
kan icke dela denna uppfattning. Jag har tyvärr
icke som avsett lyckats att få fram en statistik över
statsobligationsräntan sedan år 1900, men om jag
ser tillbaka på min snart 40-åriga
ingenjörsverksamhet, får jag det bestämda intrycket, att en ränta om
41/, à 5 % varit den normala vid lån mot bästa
säkerhet, statliga och kommunala obligationer. En tabell
i civilingenjör Hasts föredrag inför denna avdelning
72
1 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
