Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1941 - Byggnadsindustrien under krigsbetonad kris, av Einar Nordendahl - Insänt: Rengöring av kullager och rullager, av Bengt Kjerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
("uppblåsning") uppstår i vårt nuvarande läge
därigenom, att staten under omständigheternas hårda
tryck skaffar sig sådan oumbärlig köpkraft, som den
icke kan erhålla genom medborgarnas skatter och
lån, genom att upptaga "lån i riksbanken" eller göra
andra liknande manipulationer. Dessa bestå i
realiteten däri, att man tillgriper sedelpressen och
trycker de sedlar, som fattas. Den enkla och bekväma
metoden att skapa köpkraft i statens hand genom att
försämra myntet liar väsentligt underlättats sedan
pappersmyntet avlöste det forna hårda myntet, och
de moderna staterna ha det vida lättare än Karl XII
och Görtz med deras nödmynt. Förr kunde
allmänheten vida lättare än nu i god tid upptäcka statens
förehavanden. Inflationens verkningar äro till en
början föga märkbara. De visa sig som bekant i ständigt
stigande pris, först sakta, sedan snabbare. Stigande
pris gynna företagsamheten och motverka
arbetslöshet, och inflation framstår på den grund som ett
vida humanare sätt att få fram pengar än hårda
beskattningar av den stora massan, och ställda i valet
tveka staterna icke att välja myntförsämringen.
Inflationen framtvingar sparsamhet därigenom, att
lönestegringarna släpa efter prisstegringarna. För
vissa under inflation och annan prisstegring särskilt
beklagansvärda samhällsgrupper, såsom innehavare
av pensioner och livräntor från försäkringsbolag och
privata kassor, stiga inkomsterna icke alls. Hos oss
avlönas stora samhällsgrupper, både tjänstemän och
arbetare, efter index, varvid lönen automatiskt stiger,
i den mån priserna stiga eller "dyrtiden" förvärras.
Inflationen är verksam endast till en tid, och dess
åsyftade verkan borde relativt snart mattas i ett land
som Sverige med många anställda i allmän tjänst
(något som i förbigående sagt egentligen strider mot
demokratiens väsen). Försiktigtvis låter man dock
icke lönerna stiga i samma proportion som
fördyr-ningen, ty i så fall skulle prisnivån stiga så snabbt,
att inflationens sparande verkan snabbt förtoges.
Sedan inflationen fått luft under vingarna, är den
utomordentligt svår att hejda, och prisnivån kan
stiga till astronomisk höjd. Så skedde som bekant i
samband med det förra världskriget i de besegrade
länderna. Allmänt kaos uppstod, och man måste gå
över till ett helt nytt prissystem, en operation, som
var synnerligen smärtsam för alla samhällsgrupper.
En långt gången inflation kan icke hejdas utan att
en våldsam depression uppstår. Inflationen dödar
allt frivilligt sparande, en självklar sak, ty ingen är
så dum, att han spar, om värdet av hans besparingar
ständigt minskas. Alla förmögenhetsförhållanden
omkastas; den enkle, hygglige medborgaren med
sparade medel på banken eller i obligationer drabbas
hårdast och ruineras, och jobbaren vädrar
morgonluft. Den som har stora skulder kan bliva rik.
Utan tvivel har inflationen redan börjat hos oss,
och ur vissa synpunkter, främst vårt lönesystem enligt
index, ha vi lagt det bekvämt tillrätta för inflation,
trots alla strävanden att motverka densamma.
En strävan att under ett svårt läge åstadkomma
för mycket, bl. a. strävan att hålla igång
nybyggnadsverksamheten, kan lätt resultera uti inflation, en
olycka, som kan bliva förödande.
Sam man fatt ning.
Två faktorer framför andra bestämma i dag
byggnadsindustriens villkor. Försvarsutgifterna taga nu
i anspråk de besparingar, som normalt skulle gå till
civilt nybyggande. Försvarsutgifterna torde icke
kunna minskas, så länge som det fruktansvärda läge
varar, i vilket två av Europas största och mest
handlingskraftiga folk inrikta all sin energi på att
förgöra varandra.
Världsmarknaden är Sveriges "livsrum", och för
vårt näringslivs trivsel måste vi ha ostörd samfärdsel
med de varmare länder, som billigt producera oljor
och fett, ull och bomull, gummi och andra viktiga
råvaror. Kriget har medfört, att vi leva innanför en
spärr och icke få de erforderliga varorna. Detta
förhållande inverkar kraftigt hämmande även på
byggnadsindustrien.
Det framgår av det sagda, att läget bör bedömas
så, att utsikterna att få i gång en civil
nybyggnadsverksamhet av någon betydenhet äro små. Särskilt
gäller detta för bostadsproduktionen. Jag vill icke
kalla denna uppfattning pessimistisk; jag vill kalla
den realistisk. Vi tekniker böra väl om några vara
realister och försöka att se tillvaron sådan som den
är och icke sådan, som den borde vara.
Byggnadsindustriens män få trösta sig med den icke ringa
nybyggnadsverksamheten för vårt försvars räkning. Vi
få hoppas på freden och de stora uppgifter, som då
säkerligen icke skola utebliva. Mellantiden kan med
fördel användas till att genomföra anpassningen till
ett nytt läge samt till planeringsarbete; exempelvis
äro många av våra vägplaner och stads- och
byggnadsplaner i behov av omarbetning, och nya sådana
planer behövas i stort antal.
På föredraget följde diskussion. För denna
redogöres i samband med sammanträdesreferatet i
tidskriftens avd. för Väg- och vattenbyggnadskonst.
INSÄNT
Rengöring av kullager och rullager.
För att befria oanvända kul- och rullager från
insmörj ningsfett eller för att rengöra använda i och
för omsmörjning har under normala förhållanden
använts bensin, kristallolja, fotogen el. dyl. Dessa
oljor stå nu under avspärrningen från utlandet icke
till buds för dylika ändamål. Enligt vår erfarenhet
kan fullgott resultat erhållas med nedan angivna
medel, om de användas på angivet sätt. Vi vilja
emellertid först framhålla, att nästan alla lager kunna
direkt smörjas utan att insmörjningsfettet
dessförinnan avlägsnas. Detta är i och för sig väl
smörjande men i vissa fall, särskilt vid små, hastigt gåen-
74
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
