Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 8 mars 1941 - Tidskriftsnytt - Notiser - Svenska industriens praktiknämnd, av r. - A.-b. Bolinder-Munktells styrelse - Rättelse - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
roende av temperaturen. Såväl uppvärmning och
sterilisering som avkylning sker i vatten under ett
tryck som bestämmes oberoende av temperaturen.
Vid avkylningen drives det varma vattnet upp i en
övre behållare ovanpå autoklaven av kylvattnet.
Efter ny påfyllning av konservdosor föres
varmvattnet tillbaka till autoklaven varvid en betydlig
värme-besparing göres. Tryck och temperatur regleras
utifrån och registreras varigenom en noggrann
kontroll av varje autoklavfyllning ernås. Genom
användning av övertrycksautoklav kan man begagna
aluminemballage och tunnare plåt, vilket medför
avsevärd besparing i anskaffnings- och fraktkostnader.
Dessutom sönderkokar ej innehållet såsom annars
kan vara fallet med exempelvis korv och frukt.
(Ingeniören, Ingeniör og Samfund 1940, h. 85 (12), s.
148.)
För framställning av konstsilke använde man till
en början allmänt munstycken av glas, vari do fina
hålen erhölls genom insmältning av platinatrådar i
glasmassan, vilka sedermera avlägsnades genom
kemisk upplösning. Sedan borrmetoder för ytterst fina
hål utvecklats, började man använda ädla metaller
vilka äro lättare att bearbeta och ha större kemisk
motståndsförmåga mot spinnvätska och fällbad,
särskilt guld, men även platina öch iridium. Numera
använder man i stor utsträckning tantal för
spinn-munstycken (förslagsvis liär kallade spinnstrilar, då
det ju gäller ett stort antal vätskestrålar). Tantal
angripes ej av de flesta organiska och oorganiska
syror vid vanliga temperaturer, ej ens av varm
saltsyra. Dess smältpunkt Tigger i vakuum vid 2 850°.
Diametern på borrhålen ligger mellan 0,0.5 och 0,12
mm (0,07 och 0,08 mm äro vanligast). Borrkanalen
kan dessutom allt efter önskan utföras konisk,
trumpetformad eller cylindrisk. Toleransen är 0,002
mm. Tantalp låten har en tjocklek av 0,24—0,5 mm.
En dylik tantal"stril" har på en yta av 12 cm2
2 500 à 5 000 borrhål och utgör i sitt slag ett
teknikens mästerverk. (Siemens Zeitschrift 1940, h. 40,
s. 213.)
Vid radiorör förekommer svetsning av mycket fina
trådar och kontakter. För att undvika förändringar
i materialet måste man arbeta med mycket kort
svets-tid, så att värmet ej skall hinna sprida sig till ytan av
materialet och förorsaka korrosion. Därav följer att
svetseffekten måste höjas i motsvarande grad. En
ny "finpunkt"-svetsmaskin har konstruerats som vid
relativ låg kontinuerlig belastning avger erforderlig
hög svetsström. Transformatorn har en
kontinuerlig effekt av 1 kVA men sekundärspänningen är så
hög som vid en vanlig punktsvetsmaskin för 100 kVA.
Elektrodtrycket är kontinuerligt reglerbart mellan 1
och 14 kg. Maskinen tar ut en maximaleffekt av 20
kVA under en halvperiod, men kan ändock med
användning av Tardosäkring anslutas till ljusnätet
varvid anslutningskabel och nätströmbrytare endast
behöver dimensioneras för 2 kVA. Man använder
strömriktare för regleringen enär svetstiden blott är
O,001 s, så att mekanisk reglering av svetstiden ej kan
ifrågakomma. Regleringen kan inställas mellan 0,01
och 0,001 s. Med denna maskin kan man svetsa stål,
nickel, koppar, mässing och alumin upp till
trådtjocklekar av 2 X 1 mm och plåttjocklekar 2—1 mm
beroende på materialet. (Rundschau Deutscher
Technik 1941, h. 1, s. 2.)
Notiser
Svenska industriens praktiknämnd meddelar i sin
berättelse över verksamheten för år 1940 att antalet
förmedlade platser har varit 875 vid 204 företag. Av
dessa har nämnden definitivt förmedlat 486, varav 305
komma på A-praktikanter och 181 på B-praktikanter.
Med A-praktikanter förstås elever vid vissa av de
tekniska läroanstalterna.
Såväl ansöknings- som förmedlingsfrekvensen har
gått något tillbaka i jämförelse med föregående år.
Enligt nämndens mening beror detta på de många
militära inkallelserna under året.
Nämnden påpekar att det ofta, alltför ofta händer
att de platssökande teknologerna alldeles för sent
meddela nämnden att ’en anvisad plats ej kan
accepteras, därför att man har fått något bättre. Detta är
beklagligt och det är givetvis ägnat att skada alla
berörda parters intressen. Nämnden anser därför att
lokalbyråerna böra kräva en viss hållning och disciplin
av de sökande av praktikplatser inom industrien,
vilket förefaller att vara en mycket rimlig begäran, om
nämnden skall kunna fylla sin uppgift på bästa
möjliga sätt. r.
A.-b. Bolinder-Munktells styrelse har ännu ej varit
i tillfälle besluta om efterträdare å verkställande
direktörsposten för bolaget efter avlidne direktör F.
Mally, men styrelsen har den 16 januari förordnat, att
bolagets tekniske direktör G. Wallgren även skall
fungera som verkställande direktör under tiden
frågan avgöres. — Såsom tidigare handhar herr B.
Lar-nell platsen som försäljningschef och herr N. Ahlbom
chefskamrerposten.
Rättelse
Med anledning av notis i h. 7 att
Rörstrandsfabriken skulle ha blivit definitivt nedlagd meddelas att
nedläggningen endast gäller fabriken i Göteborg.
Rörelsen är överflyttad till bolagets moderna
anläggningar i Lidköping, där 900 arbetare sysselsättas.
Bolaget är rustat att för lång tid framåt tillgodose
sina kunder i vanlig ordning.
Personalnotiser
Kungl, maj :t har utnämnt och förordnat docenten vid
Tekniska högskolan i Stockholm tekn. dr J. A. A. Stig Ekelöf
att vara lektor i ämnena elektroteknik med teleteknik vid
Tekniska läroverket i Stockholm.
Civilingenjör Jan G. Smith, nu överingenjör och
platschef vid Asea, Stockholmstillverkningen.
Civilingenjör Erik Upmark, nu heltidsanställd
sekreterare i Svenska vattenkraftföreningen, Stockholm.
in memoriam
Vägingenjören i Malmöhus län Ernst Sigfrid
Augustinsson, f. 1890, avled i Malmö den 7 febr. 1941.
Ingenjör John Waldemar Henrekson, f. 1881, avled i
Bergshamra, "Ulriksdal, den 7 febr. 1941.
Bergsingenjör Birger Johnsson, f. 18S6, avled i Ludvika
den 14 febr. 1941.
Arkitekt Karl Ivar Lundberg, f. 1892, avled i
Stockholm den 6 febr. 1941.
Civilingenjören kapten vvk Nils Yngvar Lundberg,
f. 1880, avled i Helsingfors den 19 febr. 1941.
P. d. bergmästare Carl Oskar Norelius, f. 1861, avled
i Äppelviken den 26 febr. 1941.
24 mars 1941
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
