Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, av B. Thorbjörnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 2. Egenskaper hos olika motorbränslen.
Metanol Bensin Etylalkohol Bensol
Formel .................................................... CH3OH CsHis c0h5oh C(jH(j
samt homo-
loger och
närsläktade
Kokpunkt, "C.............................................. 64,7 50—200 78,B 80
Specifik vikt .............................................. 0,793 0,72—0,76 0,789 0,89
Förbränningsvärme ("övre", "kalorimetriskt") ...... kcal/kg 5 365 11000 7140 10 050
("undre", "effektivt") .......... 4 690 10 200 6 435 9 630
Ångbildningsvärme (inkl. upphettningsvärme från 20
till 60°) ....................... 293 105 237 115
„ (räknat som kcal pr 10 000 kcal förbrän-
ningsvärme) ......................... 587 102 355 118
Förbränningsvärme (motorvärde; allt i gasform)
kcal pr 1 flytande bränsle 3 950 7 620 5 265 8 670
Teoretiskt luftbehov till förbränningen, kg luft pr kg bränsle 6,5 15,2 9,0 14,6
Bränsle-luftblandningens förbränningsvärme.......... gcal/1 868 860 888 917
Teoretisk temperatursänkning hos förbränningsluften genom
ångbildn.-värmet ......................................... 125° 20° 65° 20°
Mättningstemperatur för den teoretiska luftmängden........ + 17° — 20° + 20° — 6°
135—140 65—75 ca 130 102
Härtill kommer kostnaden för erforderliga
kolnings-anläggningar för ved och torv med cirka 15 mill.
kronor.
För att med uppoffrande av rimlig mängd material
erhålla verkligt stora kvantiteter flytande bränsle,
torde man vara tvungen att gå vägen över syntesgas.
En jämförelse mellan Fischer-bensin och metanol
visar, att den termiska verkningsgraden vid
metanol-synteson är mera än dubbelt så hög som vid
framställning av bensin. Detta förhållande gör, att
förbrukningen — se tabell 1 — av syntesgas per kg
metanol, trots att dess värmevärde är 40 % av bensins,
utgör endast 25 % av vad som åtgår till 1 kg bensin.
1 motorer är metanol ett utmärkt bränsle. Dess
höga oktanvärde möjliggör en i jämförelse med
bensin mycket hög termisk verkningsgrad. En motor
inrättad för och driven med metanol ger avsevärt
större effekt än en motsvarande bensindriven. Några
av egenskaperna hos metanol och andra
motorbränslen ha sammanställts i ovanstående tabell.
Ytterligare ett skäl för att vid tillverkning av
bränsle ur syntesgas välja metanolsyntesen är, att
enheterna då, utan att ekonomien allt för mycket
åsidosättes, kunna göras relativt små. Detta är av stor
vikt, när enda tänkbara råmaterial äro ved och torv.
En fabrik för en dagsproduktion av 10 ton metanol
eller 3 600 ton per år förbrukar i gasgeneratorn
12 100 kg absolut torr ved. Härtill kommer
ytterligare för ångalstring m. ni. 2 900 kg eller
tillsammans 15 ton. Omräknat i rymdmått blir vedåtgången
50 lin3. Årsbehovet av ved blir alltså 18 000 lm3 eller
den kvantitet, som fordras för framställning av
omkring 2 800 ton cellulosa.
Om dylika småanläggningar kunna spridas ut. i
trakter, där man på grund av belägenheten har svårt
att finna lönande användning för veden, skulle
mycket vara vunnet både ur ekonomisk och skoglig
synpunkt. Fabrikerna böra med fördel kunna använda
praktiskt taget vilken ved som helst. Klena
dimensioner, björk m. m., skulle få värde i närheten av en
metanolfabrik. Då tillverkningen ej fordrar andra
råvaror än ved och elektrisk energi, behöva
anläggningarna ej placeras invid trafikleder. Produkten får
istället i klena rörledningar transporteras till järnväg
eller fartyg.
För en metanolproduktion av 100 000 ton
motsvarande 60 000 ton bensin skulle per år åtgå 500 000
lm3 ved. Anläggningskostnaden kan beräknas till
40 mill. kronor. Tillverkningskostnaden för
metanolen har uppgivits vara i det närmaste 25 öre per kg.
Genom de här nämnda åtgärderna skulle
minimibehovet av flytande bränsle kunna fyllas. Tyvärr dra
de högst avsevärda anläggningskostnader, som
skattats till 85 mill. kronor. Här är dock ej platsen att
avgöra, huruvida man bör lita på import, eller på att
det snart åter blir fred, eller om man hellre bör
vidtaga kraftåtgärder för tryggande av vårt
oundgängliga behov av bränsle och smörjoljor.
Funnes det en utarbetad metod att av ved eller torv
framställa syntesgas, skulle tillverkning,av metanol
utan större svårighet kunna realiseras. Men man har
som förut påpekats ännu ej hunnit längre än till att
gripa sig an med lösandet av problemet, varvid
arbetet att få fram lämplig gasgenerator bekostas av upp
-finnarnämnden. Problemet har tyvärr angripits väl
sent. Orsaken härtill liar väl varit, dels att någon
privat industri ej kunnat ha intresse av att söka
påbörja en tillverkning av motorbränsle, som var dyrare
än importerad bensin, och dels att befintliga statliga
anslag för teknisk forskning ej på långt när skulle
räckt till att lösa detta relativt omfattande problem.
Det synes emellertid, som om statsmakterna numera
intoge en mera förstående hållning till tekniken och
dess bärare, ingenjörerna, än vad förr varit
förhållandet, att vi tro oss därför ha anledning att hoppas, att
våra synpunkter allt mer komma att vinna beaktande.
100
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
