Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - System Wallgren—Evrell, en ny metod för drift av vevhusspolade 2-taktsmotorer med gengas, av Lennart Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
128 24 mars 1941
Fig. 4. 28 hk traktormotor ombyggd enligt W—15-systemet för gengas.
med motorn. Denna reglering göres vid marina och
traktor-motorer för hand men är dessutom
kompletterad med en rusningsregulator, som arbetar med
bränslepumparna som servopumpar på följande sätt:
Från bränslepumparna ledes bränslet till en
fler-vägskran, där bränslet antingen kan kopplas direkt
till spridarna i cylinderlocken för starten och drift
vid vedpåfyllning eller också kopplas till själva
rus-ningsregulatorn. I det senare fallet ledes bränslet
över en kolvslid till en fjäderbelastad kolv, som i sin
tur påverkar spjället 7, fig. 2. Bränsletrycket söker
öppna spjället, och fjädern söker stänga det.
Kolv-sliden sitter mekaniskt förenad med
centrifugalregu-latorns hylsa. Så länge motorn går med lägre varv
än det för vilket regulator vikterna börja förflytta
hylsan, släpper kolvsliden bränsletrycket till
spjäll-kolven, så att spjället hålles öppet. Vid rusning
förflytta regulatorvikterna hylsan och med den
kolvsliden, som därvid öppnar en dräneringskanal för
bränslet, så att trycket i ledningen försvinner, och
fjädern stänger spjället. För stationära maskiner
kan anordnas en "återföring" från spjällaxeln till ett
foder för kolvsliden, varigenom fullständig reglering
erhålles.
En detalj på gengasmotorerna, som i allmänhet
brukar vara besvärlig, är blandningsventilen gengas—
sekundärluft. Gengasen är i allmänhet varmare än
luften, ocli vid blandningen får man därför en del
utfällningar, som kraftigt nedsmutsa kringliggande
och efterföljande detaljer. Ett botemedel är att
förvärma sekundärluften, men därigenom sänker man
något motorns effekt. Vid W—E-systemet liar
vev-husluftens temperatur på grund av
kompressionsvärme och uppvärmning från väggar och vevlager
stigit till ca 50°C, då den lämnar vevhuset, och då
det i allmänhet ej möter något hinder att tillföra
gengasen vid lägre temperatur, får man inga utfäll-
ningar i motorn, vilket
praktiken också bekräftat.
För gengasmaskiner
arbetande ute i det fria, som t. e.
traktormotorer, torde man ej
behöva vidtaga några
särskilda åtgärder för att skydda
personalen omkring maskinen
mot koloxidförgiftning. Helt
annorlunda bli emellertid
förhållandena, om motorn
arbetar i ett trångt maskinrum,
såsom fallet oftast är på fartyg.
Även ett obetydligt
gasläc-kage kan här få ödesdiger
följd. För att trygga sig mot
denna fara kan man
emellertid vidtaga effektiva
motåtgärder. De ställen, där
gas-läckage kan tänkas uppträda,
äro genomgångarna för
ventilspindlar och
reglerings-spjällaxeln, då gasen
innanför står under svagt
övertryck. Genom att mitt på alla
dessa genomgångar införa
s. k. "tätningsluft" runt
ventilspindlarna resp. axeln,
utbytes eventuellt gasläckage
mot luftläckage. Tätningsluftens tryck är lika med
maximitrycket i vevhuset, från vilket det uttages med
en backventil, och är därigenom alltid större än det
gastryck, mot vilket det skall täta.
Under gång finns det således ingen läckmöjlighet.
då alla rörliga delar äro avtätade mot gas, dessutom
ventilerar motorn själv synnerligen effektivt
maskinrummet med insugningsluften.
Vid stopp omedelbart efter hård körning genererar
emellertid gasgeneratorn tryck i ledningarna, och då
tätningsluften försvinner i och med att motorn
stannar, skulle alltså risk förefinnas för gasläckage. För
att förhindra detta finns ett automatiskt
säkerhets-spjäll, fig. 2. Så snart motorn stannar, öppnas detta
Fig. 5. 50 hk marinmotor ombyggd för gengasdrift enligt
system W—E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
