Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 13. 29 mars 1941
- Informationen utåt — ett försummat område, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
| HÄFTE 13 | UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN | 29 MARS |
| ÅRG. 71 | CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD | 1941 |
INNEHÅLL: Informationen utåt — ett försummat område. — Hälsningsanförande vid STF:s avd. för
Industriell ekonomi och organisation sammankomst den 18 febr. 1941. — Principerna för flytande tillverkning. —
Maskinella hjälpmedel för flytande tillverkning. — Flytande tillverkning i praktiken: Flytande tillverkning vid
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson; Flytande tillverkning vid Asea, Västerås; Flytande tillverkning vid Asea,
Ludvika; ”Flytande arbete” vid reparation av personvagnar; Erfarenheter av flytande tillverkning vid
Konfektionsbolaget Junex i Huskvarna. — Armasjärviolyckan ur teknisk synpunkt. — Litteratur. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.
Informationen utåt — ett försummat område.
Teknologföreningens avdelning för Industriell
ekonomi och organisation har firat sin 10-åriga
tillvaro med ett gediget heldagsprogram över temat
flytande tillverkning. Besök vid industrier, föredrag och
filmer gåvo mötesdeltagarna en levande och
övertygande bild av denna form av rationalisering och dess
betydelse.
Minskad väntetid, reducerat behov av lagerhållning
och golvutrymme samt minskade transportkostnader
voro några av de fördelar hos den flytande
tillverkningen, vilka ingenjör H. Ager framhöll. Deras
resultat: ökad produktionsförmåga, kortare leveranstider
och besparingar av olika slag äro väsentliga faktorer
för vår industris konkurrenskraft och därmed för hela
det svenska folkhushållet.
Om den flytande tillverkningen sålunda erbjuder
ett tilltalande skådespel, sedd med ingenjörers och
industrimäns ögon, så målas den istället i mörka
färger på månget lekmannahåll. Ur den föreliggande,
rika samlingen av exempel härpå skola några
typiska prover anföras.
Utställningen ”Arbetarrörelsen har ordet” på
sensommaren 1937 präglade bl. a. följande slagord:
”Teknik och rationalisering begagnas i de
kapitalistiska staterna för att öka arbetstakten. Då ökas
olycksfallsriskerna och arbetarna slitas ut.”
Vid en social studievecka 1938 diskuterades
rationaliseringen och dess påstådda skadeverkningar,
varvid en yrkesinspektris kallade det löpande bandet
arbetarnas fasa och citerade en tysk läkare, vilken
karakteriserat denna arbetsmetod som en modern form
av galärslaveri. Hennes uttalande återgavs i både
dags- och fackföreningspressen.
Den socialdemokratiska tidningen Ny Tid skrev
förlidet år om ”rationaliseringens förbannelse, som
tar all glädje, all självständighet och all lust från
arbetarna”.
Slutligen har vid årets riksdag redaktör Fredrik
Ström motionerat om utredning av den tilltagande
mekaniseringens och de s. k. löpande bandens menliga
inverkan på folkhälsan. I motionen läses bl. a., att
”samtidigt som man befordrar alla nyttiga maskinella
framsteg, måste man noga kontrollera, att
människorna vid maskinerna och banden icke taga obotlig
skada till kropp och själ”.
Det är, som man finner, en avgrund befäst mellan
uppfattningen om rationaliseringen inom industri- och
vissa lekmannakretsar, hos vilka framför allt det
löpande bandet är ett motiv, som levererar färgstarka
inslag i skräckmålningarna.
Vad säga nu experterna själva? Jo, både professor
T. Sällfors i sin installationsföreläsning i höstas och
ingenjör H. Ager vid det inledningsvis nämnda mötet
betonade, att om arbetaren passar för det enformiga
arbetet vid löpande band eller annan liknande
anordning, så behöver det ej medföra kroppslig eller
andlig överansträngning. Det gäller därför för
industrien att genom psykoteknisk lämplighetsprövning
utvälja ”rätt man på rätt plats”.
Nödvändigheten härav må starkt understrykas.
Dels därför, att vår yrkesskickliga och ambitiösa
arbetarstam utgör en värdefull tillgång, som vår
industri har allt intresse av att på bästa sätt tillvarataga.
Dels därför att ett dylikt urval minskar skaran av
olämpliga och därför missnöjda arbetare vid det
löpande bandet, vilka efter allt att döma lämnat stoff
till talandet och skrivandet och motionerandet på
detta område.
En dylik ensidig orientering medför risk för
generalisering av undantagsfall och vilseledande av den
allmänna opinionen. Ingenjörer och industrimän
måste därför mera än nu är fallet ägna sig åt
information utåt. Mycket av kritiken mot
rationaliseringen har nämligen bottnat i ren okunnighet om dess
medel och mål. Missförstånd, överdrifter och
felaktiga slutsatser ha blivit följden men hade kunnat
förebyggas genom vederhäftig upplysning.
Den utåtriktade informationen är ingen likgiltig
fråga. Näringslivet kan lida stor skada genom den
allmänna opinionens felorientering; ty denna kan ha
opåkallade åtgärder från det allmännas sida i släptåg.
Teknikens och industriens män ha många medel för
upplysning till förfogande: press, radio, film,
utställningar, föredrag. Det gäller blott att ta dem i
användning.
B. Traneus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jun 5 23:27:55 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0149.html
