- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
136

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 29 mars 1941 - Hälsningsanförande vid STF:s avdelnings för Industriell ekonomi och organisation sammankomst den 18 febr. 1941, av Gösta Klemming - Principerna för flytande tillverkning, av Harald Ager

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej motsvarat behovet. Från att tidigare varit ingen,
har undervisningen under ett 20-tal år varit
begränsad till den förkunnelse en speciallärare kunnat ge.
Att vi nu sedan den 1 juli 1939 ha en professur i
ämnet är för oss en stor tillfredsställelse, men så
har det ej saknats initiativ från vår sida för att få
detta viktiga önskemål realiserat. Men det är ej nog
med en lärostol för att kunna något sånär
tillfredsställande behandla dessa för vårt näringsliv och för
hela vårt folks väl så viktiga frågor. Det är att
hoppas, att vid en kommande nydaning av vår tekniska
högskoleundervisning behovet härav skall beaktas
och tillgodoses.

Det finnes även på detta område något som heter
forskning, något som så pregnant underströks redan
vid avdelningens första möte. Vi sakna emellertid
alltjämt i högsta grad ett forum för detta arbete. Må
det tillåtas mig att i dag särskilt understryka
behovet härav.

Vi kunna numera glädja oss åt att även ha ett
eget tidningsorgan. Teknisk tidskrift började för
två år sedan att sex gånger om året utge ett
nummer för industriell ekonomi och organisation. Från
och med detta års ingång få vi ett nummer i
månaden. Betydelsen av våra arbetsuppgifter markeras
härav.

Vad är det då vi till slut sträva efter?

1. Vi vilja hjälpa till att skapa en sådan ordning
och reda på våra industriella arbetsplatser, att vi
därmed på allt sätt underlätta arbetet för dem som
där äro verksamma.

2. Vi vilja lära ut, huru man skall spara på
material, arbetskraft, drivkraft och allt som till
industriens dagliga nödtorft hörer.

3. Vi vilja söka uppnå, att det industriella
maskineriet utnyttjas på bästa tänkbara sätt och därvid
tillse, att det mänskliga arbetet blir lättare, att hindra
monotoni eller något som förr i världen kallades
utsvettning, ett begrepp som vi hoppas aldrig skall
kunna åsättas svenskt arbete.

4. Vi vilja motverka sociala, hygieniska,
psykologiska och fysiologiska olägenheter i ett tidsenligt
drivet arbete.

5. Vi vilja planera och studera
avsättningsmöjligheterna för vår industriella produktion och anpassa
denna efter förhållandena så att ett ekonomiskt
resultat uppnås och slutligen

6. Vi vilja medverka till att hela det industriella
livet anpassar sig efter ekonomiskt förnuftiga
riktlinjer, så att resultatet skall möjliggöra en teknisk,
ekonomisk och kulturell utveckling, som medför ökat
välstånd och växande trevnad i det land, som våra
fäder ha byggt upp åt oss.

Gå vi med sådana uppsåt till vår dagliga gärning,
kunna vi också ha förhoppning om att våra
strävanden skola krönas med framgång.

Som ämne för dagens sammankomst ha vi valt:
”Flytande tillverkning”. De flesta av herrarna ha
redan haft tillfälle att se denna teknik i dess
praktiska tillämpning inom ett antal olikartade industrier.
Ingenjörerna Ager och Luhr komma nu att närmare
belysa denna form av arbete ur tekniska och
ekonomiska synpunkter, varefter överingenjörerna Thorelli,
Hellman, Eriksson, Norinder och Öberg var för sig
komma att visa, huru de inom sina resp. industrier
tillämpat denna form av arbetsorganisation.

        Gösta Klemming.

Principerna för flytande tillverkning.



Av diplomingenjör HARALD AGER.

Järnvägarna av i dag ha en enastående snabbhet
och precision. Det skall inträffa alldeles speciellt
oförutsedda hinder för att ej tågen skola på minuten
hålla sina avgångstider och sina ankomsttider enligt
tidtabellen.

Den precision man i dag har vid järnvägarna fanns
icke i samma utsträckning för bara 20—30 år sedan
och naturligtvis framförallt ej i järnvägarnas
barndom. Det resultat man i dag kommit till är summan
av en mängd erfarenheter, som vunnits genom en
detaljerad analys av förloppet. Man har lärt sig
räkna med förnuftiga körtider, eliminerat den ena
spilltidsorsaken efter den andra och lyckats få
transportförloppet tvångsstyrt. Detta följer troget ett i
detalj planerat program.

Det kan tyckas djärvt att göra en jämförelse
mellan den moderna järnvägsdriften och den industriella
driften av i dag, men vid närmare eftertanke inses
nog att det finns vissa jämförelsepunkter. Huru
många industriföretag här i landet är det icke, som
ej kunna hålla sina tabelltider, dvs. de utlovade
leveranstiderna och därigenom förorsakas obehag av olika
slag, vilka alla resultera i ekonomisk förlust. Skall
det vara så mycket svårare att ordna produktionen
i en fabrik? När man här i landet och även
annorstädes började tillämpa den s. k. rationella
arbetsledningens principer så var det många — ja kanske
de flesta — som skrattade och skrattade ganska
försmädligt. Tiden har gått och det försmädliga
skrattet har hos många utbytts mot ett leende, men ett
leende av välbehag. Sedan man undan för undan
börjat tillämpa den moderna arbetsledningens
principer och nu skördar dess frukter.

Vissa av dessa principer äro i dag allmänt
erkända. Det råder t. e. knappast mer någon tvekan
om de metoder som böra tillämpas för inköp, förråds-
och lagerhållning samt vissa planeringsfunktioner.
Man har med andra ord angripit de främst i
ögonfallande störningsanledningarna och eliminerat dem,
men allt efter som man fått bort dessa spilltider, så
stöter man på nya problem, vilka pocka på sin
lösning. Under denna sanering tränger man från
periferien — försäljning och administration — allt längre
in mot medelpunkten — tillverkningen med dess olika
arbetsplatser.

Man kan med en detaljerad tillverkningsplanering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free