Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 29 mars 1941 - Principerna för flytande tillverkning, av Harald Ager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
man i största utsträckning använda svensk
standard.
I samband med tillverkningsplaneringen skall det
ordnas med tillförseln av material och detaljer, så
att dessa tillföras arbetssträngarna i den
utsträckning som produktionen kräver. Denna tillförsel bör
ordnas helt rutinmässigt, enligt på förhand uppgjorda
planer, så att ej från tid till tid ingripande måste
göras från arbetsledningens sida.
Vi komma sedan till en mycket viktig punkt i
förberedelserna, nämligen arbetsmetoderna. Dessa
förbättringar kunna gälla maskiner och andra
mekaniska hjälpmedel, men ofta torde det vara så, att
det rena handarbetet är det tacksammaste
arbetsfältet. Det är ganska förvånansvärt vilka resultat
som kunna uppstå endast genom förenklingar av
rörelser och grepp.
Vi komma sedan till den kanske betydelsefullaste
delen i förberedelserna för den flytande
tillverkningen, nämligen uppdelningen av arbetet i
tidsekvivalenta operationer. Det duger icke att bygga
upp en flytande tillverkning på grundval av mer
eller mindre godtyckligt uppskattade tider. Det
kräves härför med omsorg och kunnighet utförda
arbetsstudier. Genom dessa måste man få fram olika
faktorer, som kunna inverka på arbetet. Detta gällei
icke endast det yttre förhållandet i driften utan
fastmer det inflytande som utövas av huvudfaktorn i all
industriell produktion, nämligen människan.
Enklast är det givetvis att fastställa tiden för
maskinoperationer, särskilt om dessa äro tvångsstyrda.
Gäller det däremot arbeten, som till största delen
utföras för hand, bliva genast variationerna av större
omfattning, beroende på olika omständigheter. Det
är arbetsstudieingenjörens uppgift att på olika sätt
tillse, att dylika hinder i arbetet bli av så ringa
omfattning som möjligt.
Vad beträffar själva uppläggningen av
arbetsstadiet torde man kunna begagna sig av flera metoder.
Den som kanske snabbast och säkrast för till målet
är att låta en arbetare utföra samtliga inom en
arbets-sträng ingående arbeten efter varandra, varvid en
minutiös uppdelning göres i tempon. Det räcker i
vanliga fall icke med endast ett fåtal värden, utan
studierna måste skaffa fram ett så stort
siffermaterial, att tiderna kunna utväljas med sådan säkerhet,
att inga oförutsedda fluktuationer senare kunna
uppstå i arbetet.
Det räcker icke heller att göra studier på endast en
arbetare, dels av den anledningen, att man måste
fastställa normalarbetarprestationen, och dels på
grund av att man vill studera olika arbetsmetoder.
När man nu fastställt den kapacitet som erfordras
för varje arbetssträng och dessutom känner tiden för
hela arbetet, dvs. för samtliga ingående operationer
och tempon, kan man alltså ungefär beräkna det antal
arbetare som erfordras i arbetssträngen. När man
nu på detta sätt erhållit den utvalda tiden för varje
tempo, visar det sig, att man icke utan vidare kan
göra en uppdelning. En del operationstider
överskrida den beräknade tiden i strängen och kunna ej
ytterligare uppdelas, och andra arbeten understiga
den beräknade tiden.
Vad först beträffar de förstnämnda så blir man
tvungen att sätta två eller flera arbetare på samma
operation, varvid till detta lägges så mycket mera ar-
bete, som kräves för att den totala tiden skall bliva
jämnt delbar med den beräknade operationstiden i
strängen.
I många fall måste ordningen på vissa arbeten
omkastas, så att en jämn fördelning erhålles. — En
viktig synpunkt är också, att arbetet ej delas upp i
för små arbetsoperationer.
Den flytande tillverkningen kräver en väl
genomarbetad planlösning i fabrikationen. Arbetsflödet
måste ordnas så, att det blir likriktat och att inga
onödiga transporter behöva förekomma. Maskiner
och arbetsbord skola utplaceras i den tur och
ordning, som de användas i arbetsprocessen. För detta
ändamål är det lämpligt att använda den gamla
beprövade metoden med planritningar, kanske
lämpligen i skala 1:50, på vilka man kan göra
provplaceringar med utskurna pappmodeller av bord och
arbetsplatser i samma skala som ritningen. Genom
olika placeringar kan man på så sätt söka sig fram
till den anordning, som man anser lämpligast.
När man kommit så långt i förarbetet, gäller det
att bestämma sig för vilka olika mekaniska
hjälpmedel man bör betjäna sig av för transport av
råmaterial och mellanprodukter i tillverkningen.
Hur väl än den flytande tillverkningen lagts upp,
kommer det dock att inträffa, att en del felaktiga
produkter uppstå, vilka behöva justeras eller
omarbetas för att kunna användas i den fortsatta
tillverkningen. Att göra dessa efterarbeten i den
flytande arbetssträngen torde i de allra flesta fall icke
vara lämpligt, utan dessa arbetsplatser placeras vid
sidan om tillverkningen. Efter omarbetningen återgå
delarna till arbetssträngen. Just denna detalj har
erbjudit stora svårigheter vid många företag.
Lämpligt är att dessa arbetare få tjänstgöra som reserver
för arbetarna i strängen.
Det är ganska sällsynt, att man i en arbetssträng
under hela året kan tillverka exakt samma
produkttyp. Istället torde det vara så, att ett flertal
produkttyper med olika arbetstid måste tillverkas i
samma flöde. Det blir då tillverkningsplaneringens
sak att sammanföra order av samma slags produkter,
så att denna tillverkning kan ske i ett sammanhang.
Då tempoindelningen är olika måste omrangeringar
ske i arbetssträngen. Utbyten av specialmaskiner
måste företagas. Det är då av största vikt att
omställningsarbetet från den ena typen till den andra
organiseras på lämpligaste sätt, så att inga onödiga
tidsförluster uppstå.
Tendensen inom industrien har alltid gått mot
specialisering av arbetet. Den flytande tillverkningen
är endast ett led i denna ständigt fortgående
utveckling. Denna specialisering kommer givetvis att
medföra att arbetsoperationerna bliva ganska ensidiga.
Detta gäller endast för den enstaka operationen. Av
olika skäl kommer dock denna ensidighet sällan att
bliva dominerande. Utvecklingen på det industriella
området har medfört att typvariationerna bli ganska
stora på grund av moder och annat. Det är särskilt
i företagsledningens intresse att arbetarna tilldelas
växlande uppgifter, då de härigenom bli mera
utbildade och nyttiga för produktionen. Inom
konfektionsindustrien torde den allmänna meningen vara
att en sömmerska, även om hon sysselsattes vid ett
"löpande band", icke kan anses fullgod förrän hon
sysselsatts med olika arbeten under ett par års tid.
29 mars 1941
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
