Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - Det tekniska forskningsarbetet i Finland, av Martti Levón
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 14 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 APRIL
ÅRG. 71 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Det tekniska forskningsarbetet i Finland, av professor Martti Levön. — S. T. F:s vårstämma
och årsmöte. — Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, diskussion. —
Insänt. — Sammanträden.
Det tekniska fors kn ingsarbetet i Finland.
Av professor MARTTI LEVÖN.1
Allmän historik.
0
Ar 1772 publicerade nordösterbottningen, fil. kand.
Carl Gebhard Widqvist vid Åbo akademi en
disputation "Menlöse tankar om brädsägning, yttrade
med vederbörandes samtycke, under theolog.
doc-torens, aeconom. professorens, samt ledamotens af
Kungl, svenska wettenskaps Academien, Herr Pehr
Kalms inseende".
1 företalet till denna sex trycksidor digra
publikation skriver Widqvist: "Bland de synnerliga
förmåner, hvilka den goda Skaparen wår kalla Fosterbyggd
behagat förläna, äro ock wåra skogar, dem wi så
mycket mera finne wara ämnade et förnuftigt slägte
til nytta, som wi i desse förmåners dageliga
nyttjande öfvertygas, at en annan inrättning skulle gjordt
wår Fosterbyggd till en ödes plats. Att uppräkna
fördelarne af wåra Skogar är intet mit ändamål, utan
allenast gifva någon anledning til Skogarnes och till
deras nyttjande anwände Dagwärkens besparing,
der-medelst at Bräder på et bättre sätt tilwärkas hos oss
merendels wanligt warit och är."
Denna Widqvists avhandling, som är den första
kända finska tekniska undersökningen, är
banbrytande och synnerligen märklig i många avseenden.
Sålunda karakteriserar Widqvist i företalet till sin
disputation på ett särdeles vackert och träffande sätt den
tanke och strävan som varit vägledande för det
tekniska forskningsarbetet i Finland ända intill senaste tid.
En granskning av det tekniska forskningsarbetets
utveckling i Finland ger nämligen vid handen att det
ända till vårt senaste krig till största delen berört
våra skogar, deras användning och förädling. Detta
vittnar givetvis om en stor ensidighet i det finska
tekniska forskningsarbetet men är å andra sidan lätt
förståeligt om man beaktar den finska industrins och
det finska ekonomiska livets utveckling hittills och
dess beroende av våra skogar och deras förädling.
Sålunda utgjorde ännu 1938 trävarorna och
träför-ädlingsprodukterna ca 40 % av den totala
industriproduktionens värde och ca 82 % av den totala
exportens värde av industriprodukter. Naturligt är att
vår tekniska forskningsverksamhet berört även många
andra områden, men denna forskning har likväl i form
av en offentlig, organiserad sådan varit försvinnande
1 Föredrag hållet på Ingenjörsvetenskapsakademien den
28 mars 1941 i samband med Svenska teknologföreningens
årsmöte.
liten vid sidan av forskningen på det
skogsekonomiska området.
Ända in i början av detta sekel var den
skogsekonomiska forskningen till största delen av rent
forst-vetenskaplig natur samt synnerligen svag och
splittrad, baserande sig främst på enskilda personers
intresse och ekonomiska uppoffringar.
Ett mycket stort framsteg i ovanberörda
hänseende på det forstvetenskapliga forskningsområdet var
grundandet av en särskild forstvetenskaplig förening
i Helsingfors år 1909 "som en förmedlingslänk mellan
de personer som bedriva forskning på den inhemska
skogsekonomins område och dess grunder samt dess
förhållande till andra ekonomiska områden".
Föreningens verksamhet inriktades på att understödja
enskilda forskares forstvetenskapliga undersökningar
och publicerandet av de uppnådda resultaten, och
föreningen har oavbrutet verkat synnerligen effektivt
med tillhjälp av medel såväl från ett antal
donationsfonder som av träförädlingsindustrin och staten.
Från statsmaktens sida började man även så
småningom fästa uppmärksamhet vid den
forstvetenskapliga forskningens vikt och nödvändigheten av att
stabilisera densamma och sålunda beslöt finska
staten år 1918 att grunda och bekosta en särskild
forstvetenskaplig forskningsanstalt. Ledningen av
densamma är anförtrodd professor O. Heikinheimo och
dess mångsidiga, omfattande och resultatrika
verksamhet är vida känd även i Sverige. Anstalten
arbetar f. n. med avdelningar för följande
forskningsområden: skogsskötsel, skogstaxaktion, markforskning,
torvmarksforskning, skogsekonomi, skogsteknologi
samt en avdelning för försöksområdena; antalet fast
anställda forskare är ca 40 saint övrig personal ca 60
och årsbudgeten uppgår f. n. till ca 3,5 mill. mk.
Ehuru ovan nämnda forstvetenskapliga förening och
den forstvetenskapliga forskningsanstalten inriktat
sitt arbete främst på forstvetenskapliga frågor, har i
forskningsprogrammet även ingått ett flertal viktiga
skogsekonomiska frågor av rent teknisk natur.
Särskilt anmärkningsvärda i detta hänseende äro de
undersökningar som publicerats av den synnerligen
begåvade forskaren, professor I. Vuoristo, som
fungerade som chef för anstaltens skogsteknologiska
avdelning men tyvärr för ett par år sedan bortrycktes
av döden mitt i sin verksamhet.
Först under det förra världskriget började man
5 april 1941
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
