Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1941 - Landets trafikväsende i kristiden, av f. d. föreningar, av Axel Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Det fartygstonnage, som innestängts innanför
Skagerakspärren, uppgår till drygt 1 mill.
dödviktston. Proportionen mellan de olika
fartygs-slagen innanför och utanför Skagerakspärren har
därvid blivit förhållandevis gynnsam för landet och
rederiernas verksamhet, i det att tonnaget innanför
spärren till jämförelsevis stor del är ångdrivet och
med hänsyn till den hittills något bättre tillgången
på kol än på brännolja lättare kunnat beredas
möjligheter för sysselsättning. Ett visst tonnage, 250—
300000 bruttoton, främst större motordrivna fartyg,
har dock länge varit upplagt.
Även tonnaget innanför spärren är underkastat
nyssnämnda licenstvång’ och sysselsattes sålunda,
tra-fikreglerat, i avsevärd omfattning mellan Sverige och
Tysklands såväl östersjöhamnar som Nordsjöhamnar
samt t. o. m. på holländska hamnar för frakt av malm,
trävaror och cellulosa ut samt kol och koks hem.
Licenseringen har härvid varit förbunden med
statlig reglering och kontroll av frakterna för särskilt
det med kol och koks befraktade tonnaget. De
utgående frakterna följa bestämmelser i de svensk-tyska
handelsavtalen. Trots all strävan att i den svenska
bränsleprisbildningens intresse hålla nämnda
hemfrakter nere, ha de dock — med hänsyn till sjöfartens
direkta och indirekta driftkostnader och andra i
kris-tidsförhållandena bottnande utgiftskällor — kommit
att ställa sig höga, motsvarande förhöjningar på
150—250 % från den fraktnivå, som var normal före
världskrigets utbrott.
Såvitt nu kan bedömas med stöd av de senast
träffade handelsavtalen torde det innanför spärren
verksamma större tonnaget i Östersjö- och Nordsjöfart
kunna påräkna sysselsättning under året i minst
samma omfattning som under år 1940.
Bland trafikvägarna innanför spärren ha vi även
Trelleborg—Sassnitzleden, som har gjort och gör sin
trogna tjänst, I jämförelse exempelvis med 1937,
som var ett särskilt gott år för ångfärjeleden, visar
kristidsåret 1940 för godstrafikens del nära nog en
fördubbling.
Över Trelleborg—Sassnitzleden ges ännu möjliga
men dock av många svårigheter och hinder besvärade
t.ransitovägar till sydöstra Europa, Schweiz och
Italien samt — av naturliga skäl än mer besvärliga —
till Frankrike och Spanien.
Flygtrafiken.
För att så till slut i samband med vår utrikes
trafik nämna några ord om trafikflyget har
lufttrafiken naturligen starkt beskurits dels genom krigets
utbredande, sist till Skandinavien, och dels genom
nödvändigheten att spara på flygbensin. I samband
med invasionen i Danmark och Norge måste sålunda
lufttrafiken till västra Europa lielt nedläggas.
Flyg-förbindelserna till Finland och Sovjetunionen hava
däremot under hela kriget upprätthållits utan avbrott.
För närvarande drives därutöver i samtrafik med
utländska flygbolag svensk reguljär lufttrafik mellan
Stockholm och Riga samt Moskva, ävensom på
Berlin, liksom även Malmö via Köpenhamn till Berlin
I dagarna har dessutom reguljär lufttrafik påbörjats
av det tyska bolaget Lufthansa mellan Stockholm och
Oslo med tre turer i veckan. Tillräckligt tonnage
har med hänsyn till den begränsade bensintillgången
ej kunnat insättas, utan endast den viktigaste tra-
Fig. 3. Statens järnvägar: trafikarbete och personal.
fiken tillgodoses, och många resande ha därför
tyvärr måst avvisas, men under år 1940 ha dock i de
svenska trafik flygplanen transporterats ca 32 000
passagerare och ca 230 000 kg post.
Trots föreliggande svårigheter för trafikflyget
överallt i världen, är det dock i dag möjligt att över
reguljära flyglinjer flyga från Stockholm till Rom,
Lissabon, Madrid, Budapest, Wien, Sofia med flera
andra platser. Den amerikanska flygtrafiken från
Lissaboii till New York har blivit en synnerligen
viktig förbindelse mellan Amerika och Europa. På
denna linje flygas nu tre turer i veckan, och till
sommaren väntar man, att trafiken skall bliva daglig.
Om icke förhållandena ytterligare förvärras, kan
man förutsätta, att de nuvarande flygförbindelserna
mellan Sverige och utlandet alltjämt komma att
upprätthållas. Av militära och trafiksäkerhetsskäl
förlängda flygvägar, ökade bränsle- och andra
driftkostnader hava dock medfört, att taxorna i allmänhet
höjts för att i någon mån täcka dessa merutgifter.
Taxeförändringarna, som tyvärr måste förutses
komma att fortskrida uppåt, pläga röra sig omkring 50 %.
Järnvägarna.
För att övergå till den inrikes trafiken vill jag
först nämna järnvägarna, som representera det
största transportarbetet, något för övrigt icke för
kristiden nytt. Så har det varit, så är det, och så lär
det väl alltid bliva..
För vårt järnvägssystems vidkommande har
anpassningen till de skiftande kristidslägenas både
förstorade och ryckvis förändrade transportuppgifter
egentligen blott bestått i att utnyttja den elasticitet i
kapaciteten, som är utmärkande för järnvägsdriften
i dess väsen. Visserligen kan en järnväg ej utan
ansträngning och utan ofrånkomliga
oregelbundenheter i trafikförloppet — dvs. ej utan en menlig
inverkan på trafikarbetets kvalitet — driva upp
prestationerna vida utöver det normala, för vilket appa-
12 april 1941
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
