Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 26 april 1941 - Några data från utförandet av en betongbehållare för lagring av bensin, av Theo B. Höst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Nedsänkningen av en formenhet. Obs. havsytan i
bakgrunden!
visas å fig. 1. Den utfördes med kvadratisk sektion
bl. a. för att förbilliga formarbetet, och försågs
invändigt med tvenne avstyvande mellanväggar. På taket
utfördes en "fångdamm" för att viel eventuella
framtida inspektioner underlätta schaktningsarbetet m. m.
Vid behållare av större dimensioner torde den
cylindriska formen säkerligen vara den förmånligaste,
men i det föreliggande fallet voro de dimensionerande
momenten så små, att de ur praktiska synpunkter
önskvärda minimitjocklekarna i alla fall voro
konstruktivt tillräckliga.
Bottenmaterialet var relativt tätt kalkberg, och
behållaren placerades i sådant höjdläge, att behållarens
tak kom ca 0,5 m under medelvattenytan.
Sedan byggnadsgropen utsprängts, utfördes
grundsträngar av betong 225, å vilka behållaren placerades.
Dessa strängar försågos med ett antal dräneringshål
för att vattnet skulle kunna fritt cirkulera under
behållarens botten. Formarna för behållarens väggar
och tak utfördes av spåntat och hyvlat virke i
läm-mar eller färdiga enheter, som med krän sänktes ned
på platsen i gropen (se fig. 2). Genomgående bultar
eller bandjärn i betongen fick icke förekomma, men
formarna försträvades mot bergväggen och inifrån.
Särskild omsorg ägnades fästandet av
armerings-järnen, så att det beräknade täckskiktet av 15 mm
noggrant innehölls såväl utvändigt som invändigt.
För betongberedningen använda sand- och
stenmaterial, nämligen s. k. putssand, betongsand,
ärt-singel och finsingel hade ungefärliga
maximikornstor-lekar av resp. 2, 6, 15 och 35 mm. Graderingen
bestämdes efter vattentäthets- och
tryckhållfasthetsun-dersökningar med nio provcylindrar i tre
blandnings-serier. Vattentätheten undersöktes med nio dygn
gamla provcylindrar, tryckhållfastheten med fjorton
dygn gamla. I sista blandningsserien tillsattes 0,5 %
tricosal normal i vattnet.
Samtliga provcylindrar visade sig praktiskt taget
täta och även hållfasthetssiffrorna voro
tillfredsställande.
På grundlag av dessa provningar bestämdes arbets-
Fig. 3. Taket med "fångdammen".
blandningen, och den var för botten och väggar pr
m3 färdigblandad betong:
Cement ................. 350 kg
Putssand ............... 390 „
Betongsand ............. 390 „
Ärtsingel ................ 380 „
Finsingel ............... 580 „ med
Vet ..................... 0,57
Den med tricosal normal tillsatta provblandningen
visade, som man kunde vänta överlägsen arbetbarhet
men kom icke till användning, då man ville undvika
att införa ett osäkerhetsmoment vid jämförelsen med
tidigare utan sådan tillsats utförda laboratorieförsök.
För taket blev arbetsbiandningen något avvikande,
därför att den för gjutningen avsedda putssanden
icke räckte till och delvis fick ersättas med
sandmaterial med annan korngradering.
På grund av inträdande ihållande regnväder medan
betongen i behållarens botten och väggar utfördes
torde det verkliga vet något överstiga det föreskrivna
och antagligen uppgå till ca 0,60.
Gjutningen av botten och väggar utfördes
kontinuerligt. Taket med "fångdamm" två dagar senare.
Betonggjutningen utfördes utan egentlig vibrering
men under skakning med pneumatiska hammare
invändigt och utvändigt på formarna.
Det är sannolikt att stavvibratorer skulle visat
minst lika god effekt, men då vi för tillfället saknade
arbetsledare, som var fullt förtrogen med vibrering,
ansågo vi det valda tillvägagångssättet vara att
föredraga.
Arbetet på själva behållaren började i september
1940; och gjutningen avslutades 12 oktober (se fig. 3).
Sedan formarna rivits 1 november fylldes
behållaren och gropen utanför densamma med vatten, och
betongen fick hårdna under vatten ca 3 veckor,
varefter gropen och behållaren länspumpades,
rörledningar och bensinpump monterades och återfyllning
kring behållaren utfördes.
Behållaren stod sedan tom under utvändigt vatten-
12 april 1941
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
