- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
201

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1941 - Trådbussen i storstadstrafiken, av Torsten R. Åström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

9,5 m, största bredden 2$ m, hjulbasen 5,25. Bussen
har 28 sittplatser och 34 ståplatser, sammanlagt 62
platser, dvs. 2 mer än brännoljebussen, beroende på
att utrymme frigjorts i framänden, där den
skrymmande huven för förbränningsmotorn ersatts med den
avsevärt mindre manöverkontrollern. Huvudmåtten
och utrymmena framgå närmare av fig. 18.
Tjänstevikten är ca 8 800 kg, dvs. ca 1000 kg högre än för
brännoljebussen, och totala vikten med 62
passagerare är ca 13 450 kg.

Kontaktstängerna för tillförseln av den elektriska
energien till bussen och för återledningen till
ledningsnätet äro i den fria änden försedda med
släpkontakter, som tryckas mot ledningstråden med ett
tryck av 12—15 kg. Kontakten mot ledningstråden
åstadkommes av utbytbara slitstycken av specialkol,
vilket är det material, som bl. a. för minskandet av
radiostörningar befunnits vara det bästa. Genom
deSsa kolinsatser torde man även slippa ifrån
särskilda anordningar för smörjning av
ledningstrådarna. Livslängden på kolinsatserna har under den
tid som gått visat sig förhållandevis låg, beroende
närmast på de besvärligheter för strömavtagningen
so’m den kraftiga rimfrosten under denna tid
inneburit. Den starka rimfrosten har nödvändiggjort,
att vi vid trafikens igångsättande på morgnarna måst
köra över hela ledningssträckan med särskilda
stålskor, i vissa fall även med skor utformade som
speciella frostskrapor på strömavtagarstängerna,
varefter de vanliga släpskorna med kolinsatser kunnat
användas under fortsättningen av dagen tack vare
den täta trafiken. Under den sista tiden har
livslängden av kolinsatserna ökat upp till 10 dagar,
motsvarande ca 1 500 km körning.

Trådbussens motor, som är upphängd i chassiet
under vagnsgolvet ungefär mitt emellan framaxeln

dmK>t...... t? I 2___J______U________

Skola

Fig. 18. Stockholms spårvägars trådbuss.

Fig. 19. Exteriör av Stockholmsbussen,

och bakaxeln, är en seriemotor och utvecklar vid den
medelspänning av 700 V, som råder på linjen, en
timeffekt av 100 kW eller 135 hk med en
strömstyrka av 160 A och ett varvtal av 1 365 r/m. Då
motorn momentant tål en betydande överbelastning,
kan vid start erhållas en ganska hög acceleration.
På horisontal bana kan denna sålunda uppgå till ca
1,5 m/sek2. Maximihastigheten på horisontal bana för
fullastad buss uppgår till 60 km/tim och i lutning
70 °/00 ca 35 km/tim.

Linje 41 företer i sin sträckning en förhållandevis
flack bana. Den kraftigaste lutningen återfinnes vid
västra änden i Stadshagen, där den uppgår till 87 °/00.
Medelkörhastigheten på hela linjen är ca 17 km/tim,
vilket är omkring 20 % högre än den tidigare
spårvägslinjens medelkörhastighet, som var 13,4 km/tim.

Trådbussarna äro försedda med elektrisk broms,
tryckluftsbroms och handbroms.
Vid elektrisk bromsning verkar
motorn genom kardanaxeln och
bakaxelväxeln, en snäckväxel med
utväxling av 1 :9,33, på
bakhjulen.

Manövreringen av bussen sker
medelst 2 pedaler, en på var sida
om styrkolonnen, såsom närmare
framgår av fig. 21. Den vänstra
användes för startning och körning
och den högra för bromsning.
Bromssystemet är utfört så, att
vid nedtryckning av bromspedalen
först elektrisk motståndsbromsning
erhålles, varefter vid ytterligare
nedtryckning av bromspedalen
tryckluftbromsen träder i funktion
vid sidan om den elektriska
bromsen.

Anskaffningskostnaden för de nu
i trafik gående trådbussarna har
varit något mer än 48 000 kr. per
buss, vilket är ungefär 25 % högre
än kostnaden för våra senaste
brännoljebussar. Denna differens i
priset är, jämfört med den i
utländska fackpressen normalt
uppgivna skillnaden på 10 à 15 %, hög
men torde få ses mot det förhållan-

3 maj 1941

201

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:27:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free