Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 7 juni 1941 - Vägväsendets förstatligande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Initiativ till vägföretag skall liksom nu kunna
tagas av myndighet och enskild. Länsstyrelsen skall
på samma sätt som nu ombesörja den förberedande
utredningen om behovet och angelägenhetsgraden.
Vägnämnden skall såsom regel höras.
Sedan den förberedande utredningen är klar, skall
samråd ske mellan vederbörande länsstyrelse ocli
distriktsförvaltning. Om angelägenhetsgraden ej är
tillräckligt stor, föranleder förslaget ingen åtgärd.
Eljest beaktas utredningen vid nästföljande revision
av flerårsplanen. För sistnämnda fall ha länsstyrelse
och distriktsförvaltning därjämte att pröva, när
arbetsplan och kostnadsförslag beträffande företaget
skola upprättas. Arbetsplanen skall vara klar, när
företaget enligt flerårsplanen kan påbörjas.
Projekteringsarbetet med uppgörande av.
arbetsplaner skola enligt förslaget utföras av
distriktsförvaltningarnas tjänstemän. Vägorganisationen måste
ha detta viktiga led av arbetet i sin hand.
Undersökning genom auktoriserade ingenjörer skulle
sålunda helt upphöra.
Vid stakningen skola ombud, utsedda av
vägnämnden, närvara. Sedan arbetsplanen är färdig, skall
länsstyrelsen bereda vägnämnd, fastighetsägare och
allmänheten tillfälle att yttra sig över förslaget
ävensom själv avgiva utlåtande. Fastställelse av
arbetsplan skulle ske i VoV.
Även flerårsplanerna skola enligt de sakkunnigas
förslag utarbetas under intim samverkan med
länsstyrelser och distriktsvägnämnder. Sedan förslag till
sådana planer färdigställts, skulle tillfälle beredas
länsstyrelser och distriktsvägstyrelser att yttra sig.
Av det sagda torde framgå att länsstyrelserna även
efter ett förstatligande skola vaka över att länets
väg-behov tillgodoses. Deras beslutanderätt och deras
befattning med verkställighetsfrågor har emellertid
överflyttats på VoV.
Vägnämnderna — som skulle bestå av 5 personer,
utsedda av ombud för de i området ingående
kommunerna — skulle vid handläggningen av
vägbyggnadsfrågor få ungefär samma funktioner som nu
tillkomma vägstyrelser och vägstämmor beträffande
dessa frågor.
Vid det så betydelsefulla utarbetandet av
flerårs-planer behöves samråd med ett lokalt organ, som
representerar hela vägdistrikt, Härutinnan har
föreslagits att ordförandena i vägnämnderna skola bilda
en distriktsv äg nämnd för behandling av dylika och
andra för distriktet gemensamma frågor.
En av de sakkunniga, landshövding A. Lidén, har
uttalat den meningen, att länsstyrelserna borde givas
ett större inflytande på planläggningen av
vägbyggnadsverksamheten. Han anser, att de vägpolitiska
frågorna främst böra avgöras av länsstyrelserna, som
äro bättre lämpade härför än det tekniska verket. De
sakkunnigas majoritet har å andra sidan hävdat, att
det tekniska bedömandet innefattar hänsynstagande
till alla de faktorer, som inverka bestämmande på ett
vägföretag, således även de sociala och
näringspolitiska, Ett sakkunnigt verk, vars huvuduppgift
just är att leda utvecklingen på detta område, bör ju
bliva bättre ägnat för ett dylikt bedömande än ett
verk, som har en mångfald uppgifter av annat slag.
Dessutom bör ansvaret för det statliga vägväsendet
vara lagt på ett håll, men det skall ordnas så, att dit
insamlas alla för bedömandet erforderliga upplysningar.
Pörrådsrörelsen.
Med nu gällande ordning inköpa de 170
vägstyrel-serna själva erforderliga maskiner, inventarier och
förbrukningsmateriel. Den totala omslutningen av
förrådsinköpen för vägväsendet för arbeten i egen
regi uppgick 1938 till över 28 mill. kr. och, om man
tager med VoV:s samtliga byråer, till över 31 mill. kr.
Det är ju en väldig affär. En rationellt ordnad
inköps- och förrådsverksamhet innebär stora
besparingsmöjligheter i förhållande till den nuvarande
ordningen, som är splittrad på många händer.
De sakkunniga ha härutinnan föreslagit en
organisation, bestående av en förrådsbyrå i VoV, som i
huvudsak skulle ombesörja inköpen, samt lämpliga
organ vid distriktsförvaltningarna, De större
inventarierna skulle bokföringsmässigt sammanhållas i ett
centralförråd, som skulle skötas såsom en
självständig affär.
Centralstyrelsen.
Centralstyrelsen tillskapas genom utbyggnad av
VoV. Sålunda föreslås en betydande utvidgning av
vägbyrån. k denna kommer flertalet av de till
vägväsendet hörande ärendena att handläggas.
Vägbyrån kommer härigenom att bliva av en ovanlig
storleksordning. I spetsen för densamma ställes en
överdirektör. För ombesörjande av förrådsrörelsen vid
vägväsendet och VoV:s övriga verksamhetsområden
nyinrättas, såsom förut berörts, en särskild
förrådsbyrå. På grund av vidgade och delvis nya
uppgifter ombildas kameralbyrån till en kanslibyrå för
personal- och revisionsfrågor samt juridiska och
administrativa ärenden och till ett ekonomi- och
kammarkontor för anslagskontroll samt kassa- och
bokföringsgöromål. Vägtrafikbyråns uppgifter
begränsas i huvudsak till ärenden rörande vägtrafiken
och motorfordonen. Övriga nu förefintliga byråer och
avdelningar bibehållas i allt väsentligt oförändrade.
Med hänsyn till de stora förvaltningsuppgifter, som
VoY och dess organ efter ett förstatligande komma
att omhänderha, föreslås att förvaltningen
underkastas granskning särskilt ur saklig synpunkt av två
överrevisorer.
Den föreslagna omorganisationen av VoV har
beräknats medföra en ökning av personal-, expens- och
resekostnaderna med något över 226 000 kr.
Distriktsorganisationen.
En distriktsförvaltnings viktigaste arbetsuppgifter
skulle bliva följande:
1) ombesörjande i egen regi av allt underhåll av
vägar och broar;
2) ombesörjande genom egen personal av all
projektering för byggande av vägar och broar, inklusive
beläggningsarbeten, dock att beträffande större
broföretag förslag skulle upprättas i VoV;
3) ombesörjande i egen regi eller på entreprenad
av byggande av vägar och broar, inklusive
beläggningsarbeten;
4) uppgörande av förslag till flerårsplaner; samt
5) uppgörande av stater för vägarbetena,
förrådsrörelse och handläggning av marklösenfrågor.
I fråga om vägdistriktens storlek göra sig vissa
huvudsynpunkter gällande.
Ur statsfinansiell synpunkt böra distrikten icke
vara flera än vad som oundgängligen kräves, enär
28 juni 1941
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
