- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
279

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 28 juni 1941 - Diffusion mellan metaller i fast tillstånd, av F. Neumeyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig’. 5. Elementenas kristallform i det periodiska systemet enligt Goldschmidt.

II. D if fusionsmätning.

Hittills ha fem olika huvudmetoder tillämpats för
att följa diffusionsförloppet i fasta metaller.

1) Den första är huvudsakligen av metaUografisk
natur. Genomlett liål i ett metallblock (t. e. silver)
drages en tråd (t. e. guld) i tät kontakt med blocket.
Provet glödgas och sedan etsas blockets ändyta och
granskas i mikroskop. Det utredes därvid hur djupt
partiklar av trådmetallen ha penetrerat det
urspung-ligen rena metallblocket. (Fränkel—Houben 1921.
dessutom Tammann—Schönert 1922, Brick—Phillips
1937).

2) Två metallstänger av olika metall tryckas med
ändarna mot varandra och uppvärmas en längre tid.
Efter försökets avslutning avskäres i längdriktningen
ett flertal tunna skivor av bestämd tjocklek. De
analyseras kvalitativt på kemisk väg och kvantitativt
genom vägning av de olika beståndsdelarna. Ett
diagram ställes upp av analysresultaten som funktion av
vägsträckan över vilken det främmande materialet
inträngde. Metoden kan förenklas när man
undersöker diffusionen i radiell riktning från en omgivande
metallmantel in i en kärna av annan metall. Härvid
är (teoretiskt) analys av ett enda snitt tillräckligt.
"Skivmetoden" har använts vid de första pionjärar-

Fig. 4. Elementenas termiska expansion ß ■ i det periodiska

r s

systemet enligt Wiebe. (A = atomvikt, s = spec. vikt, ß • 106 =
= expansionskoefficient.

betena på området av Spring (1878) och Roberts—
Austen (1896).

3 a) På varandra följande avsnitt av diffunderad
tråd göras strömledande. Av ändringen i trådens
elektriska ledningsförmåga kan man bilda sig en
uppfattning om koncentrationen av metallerna i tråden
och därmed om diffusionen (Seith, Bruni—Meneghini).

3 b) Det bildas en sammansatt kropp ur ett stort
antal metallfolier av omväxlande sammansättning t. e.
omväxlande av koppar och guld. Ändringen av
elektriska ledningsförmågan resp. diffusionsändringen
registreras vid olika temperaturer (Tanaka—Matano,
Japan, 1930).

4) Diffusionen påvisas genom olika arter av
spektralanalys. Dessa metoder äro ytterst värdefulla för
den kvantitativa och kvalitativa diffusionsmätningen
och ha ännu ej tillräckligt utnyttjats. Analys av
spektrallinjernas läge och antal ger bekväma
möjligheter till kvalitativ mätning (om t. e. vid
fotografering samtidigt justerade skalor av kända
våglängder inkopieras). Yid kvantitativ kontroll uppmätas
spektrallinjernas intensitet t. e. med hjälp av en
fotometer (fotoelektrisk cell och galvanometer). Det
gäller då att få fram legeringens samtliga
beståndsdelar i ångform och synliggöra spektren på ett
fotografiskt skikt (emissionsspektra). Metallerna
överföras i ångform dels genom den elektriska
ljusbågen, dels genom högspänningsgnistan.
Med gnistor ha olika mätningar utförts. Man
har t. e. använt den ena ändan av en cylinder,
vilkens diffusion skulle analyseras, som elektrod
för gnistöverslaget och som motelektrod en ren
metall, som ej deltager i diffusionen. Undan
för undan bortsvarvades sedan det tunna skiktet
av provstången i diffusionsriktningen och den
frilagda ändytan undersöktes
spektralanaly-tiskt. I senare tid har firman Siemens & Halske
undersökt, vilka praktiska möjligheter
spektralanalys med gnista kunde ge för analys av
plätterade metaller.3 Därvid användes plåt av
1 mm tjocklek, försedd med olika galvaniska
beläggningar. Dessa beläggningar voro mellan
3 ii och 20 /i tjocka. Gnistans fulla kapacitet
var 3 01)0 cm, fulla induktiviteten 800 000 cm.
Med 1 minuts exponeringstid framställdes klara
spektralbilder. Försöken gjordes dels med järn

s Metallwirtschaft, 2.8.1940/667.

28 juni 1941

279

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free