Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 28 juni 1941 - Diffusion mellan metaller i fast tillstånd, av F. Neumeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 2.
A) Binära blandningar:
Grundmetall ined ordningstal io [-Diffusions-substans-] {+Diffusions- substans+} Temperatur i grader C. Piffusionskonstant i cm^/dag.
aluminium (13) Mg (12) Cu (29) 420 520 440 580 600 6.6 • 10—6 i’,-, ■ 10—’ l,ii • 10—4 1 • io-» 5 • IO-»
C (6) 925 1000 2,6 1,7 105 105
Al(13) 900 33 • IO5
järn (26) Cr (24) 1 150 1 200 1 300 5,9 -105 15—70 • 105 190—460 • 105
Mo (42) 1 200 0,46—56,6 • 105* 20—130 • 105
Wo (74) 1330 21 • 105
Ni (28) 550 950 1000 1025 6,1 ■ IO-8 1,8 • 10—5 0,66—3,6 • 10—6 0,82—5,0 • 10—5
koppar (29) Al (13) 500 750 850 1,5 • 10-’ 5 • 10-* 1,9 • 10—1
Zn (30) 350 870 37 • 10-« 33•10 6
Au (79) 400 970 3,7—6,2 • IO"8 1,2 • 10—’
Cu (29) 301 1,3 • 10-s
guld (79) Ag (47) 491 2,2—5,7 • 10->2
Pb (82) 141 3 • 10~3
Ni (28) 252 320 3 • IO-" 3 • 10-5
bly (82) Au (79) 100 150 285 300 2 • 10~4 4 • 10—3 4 • lO-i 1,3 • IO-1
Th (90) 165 324 6 • IO-" 1,4 • 10—’
* Beroende på olika försökstider.
B) Ternära och högre blandningar:
Grundmetall resp. legering- [-Diffusions-substans-] {+Diffusions- substans+} Temperatur Tillsats Diff. konst
aluminium (13) Mg (12) 415 Zn (30) 1„—3-10—e
[-aluminiumlegering-]
{+aluminium- legering+} utan Mg Al-leg. med Mg 475—540 Zn (30) 3,2-10—5 4,7-10—»
|a-mässing — 750 Zn (30) 5-10—4
järn (26) (götstål med 0,018 Si, 0,33 Mn, 0,02 P, 0,045 S) C (6) 0,046 "/o 900 Al, Si, P, S, Co, Ni, Cu** W, V, Ti, Mo, Cr oxid. desoxid. stegring minskning 1,6 ■ 10 3 • 10
|koppar (29) Ni (28) 1000-1025 Mn (25) l—0,a-10-3
** Pulver i plastiskt tillstånd påsprutat.
inträngningsdjupet i mm
Fig-. 10. Olika diffusionshastigheter i olika riktningar och
vid olika försökstider (koppar-nickel vid 1 025") enligt Grube.
Ordinata: legeringens sammansättning i abskissa:
inträngningsdjupet i mm (diagrammets nollpunkt vid 50 % Cu och
50 % Ni).
vid Kyoto-universitetet i Japan. I vidstående tabell
1 sammanställas de hittills huvudsakligen
undersökta binära och ternära metallegeringarna, ordnade
efter periodiska systemets ordningstal.
Det framgår utan vidare ur sammanställningen att
hittills diffusionen i järn, koppar och bly stått i
förgrunden av det vetenskapliga intresset. Ur
praktiskteknisk synpunkt representerar diffusionen av kol i
järn en särgrupp (härdningsproblem). På grund av
förmågan att utsända elektroner har diffusionen av
thorium, molybden och liknande metaller i volfram
varit elektroindustriens speciella studieföremål. För
övrigt är koppardiffusionen ett stort arbetsfält,
särskilt för förädling av lättmetallegeringar. Genom
koppartillsats kan legeringarnas hållfasthet
förbättras, om samtidigt hänsyn tagas till
korrosionsmotståndskraften. För att få ett begrepp om i vilken
storleksordning diffusionskonstanterna i fasta
metaller röra sig, lämnas här några typiska exempel i
tabellform (tabell 2) under hänsynstagande till
diffu-sionstemperaturen.
Det ligger nära till hands att försöka inordna de
här återgivna resultaten i det periodiska systemet.
Sådana försök föreligga för enstaka metaller, t. e. av
Jost, som har sammanställt diffusionshastigheten för
olika metaller i bly (fig. 7) och av Seith, som har
sammanställt diffusionskonstanten i silver (fig. 8)
ined hänsyn till periodiska systemet. Innanför samma
period som grundmetallen synes diffusionshastigheten
resp. konstanten växa med avståndet. Homologa
metaller i olika perioder av systemet uppvisa däremot
lägsta diffusionshastigheten. Dessa förhållanden äro
emellertid ännu ej grundligt utforskade.
Zementa-tionen, såsom olika substansers diffusion i järn
kallas, intager stort utrymme i forskningarna. Som ett
exempel på stort upplagda undersökningar i denna
riktning nämnas Bardenheuer—Müller, som utröna
diffusion i järn med hjälp av olika i plastiskt tillstånd
påsprutade metallskikt.13 Försöken delas där upp i
tre grupper: diffusion av rena metaller (Ni, Cr),
diffusion av metallpulverblandningar (Cr—Ni, Cr—Al,
Ni—Al) och diffusion av legeringar i pulverform
(Cr—Si—Fe legering, Cr—Ni—Al—Fe-legering, Cr—
Al—Si—Fe legering) (fig. 9). Av försöken framgår
13 Mitteilungen Kaiser Wilhelm Institut für Eisenforschung
1932, Abhandlung 217.
28 juni 1941
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
