Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 5 juli 1941 - Diffusion mellan metaller i fast tillstånd (forts.), av F. Neumeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 27 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 JULI
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Diffusion mellan metaller i fast tillstånd, av dr-ing. F. Neumeyer. — Tidskriftsnytt. —
Litteratur. — Problemhörnan.
Diffusion mellan metaller i fast tillstånd,
Av dr-ing. F. NEUMEYER.
35
30
N
Olädtemperatur ■. 470
6/ödtid■■ o = 40
dagarJ-b = 10 dagar
(Forts. fr. sid. 284.)
(V. Resultat av generell betydelse (diffusionslagar).
En omfattande teori för diffusionsproeesser i fasta
substanser har hittills ej uppställts. Det
experimentella materialet kan emellertid enligt Smekals
uppfattning ordnas till halvempiriska ansatser för vissa
substansgrupper.14 Det finns dock en del lagbundna
resultat som synas gälla för samtliga
diffusionsproeesser i fasta metaller. Dessa resultat delas
lämpligen upp i sådana som hänför sig till A)
energiförhållanden under diffusionen, dvs. huvudsakligen till
temperatur och tryck och sådana som hänför sig till
B) de deltagande metallernas egen fysikaliska och
kemiska beskaffenhet, särskilt till deras
kristallstruktur, valens, täthet och ytbeskaffenhet. Såvida
metallernas beskaffenhet har nära samband med
periodiska
systemets lagbundna
ordning, har den
redan omnämnts i
del I.
Till A).
Diffu-sionens beroende
av
försökstemperaturen kan
givetvis anses såsom
viktigast. Detta
samband framgår
utan vidare ur de
förut beskrivna
resultaten och
allmänna föreställningarna. Dif-fusionshastigheten
är emellertid ej
en lineär funktion
av temperaturen,
utan den ökar
enligt en
exponentialfunktion. Sådana temperatur-
" A. Smekal,
" Strukturempf
ind-lische Eigenschaften
der Kristalle" i
Handbuch der
Phy-sik 24/11, sid. 861.
Fig-,
0 0.! 0,2 0,i 0.4 0.5 0.6 OJ 0.8
Ila. inträngningsdjupet i mm
diagram ha (mest i logaritmisk skala) utarbetats för
olika diffusionsarter (fig. 12). Ekvationen för
(liffu-sionskonstanten D kan skrivas
_ B
D = A e † (6)
varvid T ~ abs. temperaturen och A och B —
temperaturberoende konstanter eller
Q
D = A- e~RT (7)
varvid R = gaskonstanten och Q = atomernas
avlösningsarbete. Närmast försökstemperaturen är de
deltagande metallernas smälttemperatur bestämmande
för diffusionsförloppet. Dess absoluta värde är enligt
Jost proportionellt med atomernas avlösningsarbete
Q. Braune (1924) och Van Liempt (1935) ha
uttryckt relationen mellan exponentialtermen i
ekvation (7) och en term, som innehåller
smälttempera-turen Tm, på följande sätt:
varvid b" är
omkring 1 eller 2.
(I den engelska
och amerikanska
litteraturen
betecknas konstanten A mest med
D0 och
avlösningsarbetet Q
med E.) Seith har
påvisat att
tillsatser, som minska
en legerings
smälttemperatur med
ökad
koncentration stegra dif-
(8)
Temperatur i °C
450 500
I3
r
Fig. 11 b.
inträngningsdjupet i mm
*,0 X
T
Fig1. 11 c.
13.0
Fig. 11. Diffusion D resp. inträngningsdjupet i mm fig. 11 a, b, av en binär lättmetall-legermg
(Mg i Al) och fig. 11 c av en ternär legering (Mg och Zn i Al) enligt Bungardt—Bollenrath.
12 juli 1941
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
