Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 12 juli 1941 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
stora tyska angreppet på Ryssland, avslöts rent av
en tysk-turkisk vänskapspakt, till formen rätt
menlös men möjligen knuten till hemliga klausuler och
i varje fall signifikativ för Turkiets reträtt från sin
tidigare ställning som klar engelsk bundsförvant.
Det rysk-tyska krigets utbrott jämte mycket annat
tyder på att Orienten icke under de närmaste
månaderna, sommarmånaderna, kommer att bli en
huvudskådeplats för det militära kriget. Däremot kommer
helt visst det diplomatiska att fortsätta. Den
brittiska positionen har nu hopträngts till en
försvarsställning runt Suez, Palestina och Irak, mera
baserad på Indiska oceanen än på Medelhavet. Den
arabiska världens hållning är oviss. Den främste
arabiske ledaren, konung Ibn Saud, har ännu ej tagit
ståndpunkt. Men allt talar för att efter den ryska
akten — om denna utspelas så som man på tyskt
håll väntar — Orienten åter träder i händelsernas
förgrund, även militäriskt. Italien behöver en
re-organisationsperiod och har nu utsikter att kunna
få det,
Halkan-segrarnas återverkan. Vichy-regeringen blir
definitivt tyskorienterad. Spanien närmar sig axeln.
Omkring den 10 maj hade det militäriska
avgörandet fallit på Balkan. Denna betydelsefulla
omsvängning återspeglades omedelbart världen runt. Den
brittiska regeringsförändringen och Hess’ flygning
inträffade vid denna tidpunkt. Förenta staternas
krigsinsats blev aktivare. En amerikansk aktion på
Grönland började förberedas, och det talades även
om Dakar. Det sedan mer än ett år av engelska
trupper ockuperade Island uppsade sin gamla union
med Danmark. Men Moskvaregeringen svängde
återigen över åt axelhållet.
Den kanske betydelsefullaste följdverkningen blev
dock Frankrikes, dvs. Vichy-regeringens fullbordade
svängning till tysk orientering. Varken
amerikanska eller engelska hotelser eller lockelser kunde nu
längre hindra denna länge förberedda utveckling.
Vichy-regeringens ledande man under Pétain, vice
konseljpresidenten amiral Darlan, hade direkta
överläggningar med de tyska ledarna, inklusive Hitler,
och regeringen gav sedan sin anslutning till de avtal
han träffat. Dessas innehåll har ej bekantgjorts.
Visst är dock att Frankrike vunnit åtskilliga lättnader
och helt säkert även ernått vissa framtidsutfästelser,
kanske på bekostnad av de italienska aspirationerna.
Läget har för övrigt varit sådant, att Frankrike
knappast haft något annat val. Icke minst har
försörjningssituationen varit mycket svår. Någon tillit
till en kommande engelsk seger över Tyskland finnes
ej heller i de ledande kretsarna i Vichy. Frankrikes
under förra vintern ständigt uppskjutna
ståndpunkts-tagande måste därför denna gång sannolikt
betecknas som definitivt. Det är också påtagligt, att
Frankrike efter mitten av maj behandlas som en
fiendenation såväl av den brittiska som av den
amerikanska regeringen. Det mest påtagliga beviset
härför är hittills angreppet på Syrien.
Även Spanien, som hittills med hänsyn .till sitt
utomordentligt svåra försörjningsläge intagit en
försiktigt neutral hållning, har börjat mera deciderat
svänga över åt den tyska sidan. Under falangens
ledning och med utrikesminister Simers påtagliga
sympati ha sålunda på sista tiden åtskilliga anti-
brittiska demonstrationer ägt rum. Gibraltar har åter
förts på tal.
Tvenne dödsfall: Teleki och Wilhelm II.
Tvenne politiskt märkliga dödsfall ha under
kvartalet inträffat.
Den 3 april avled sålunda Ungerns
ministerpresident, den kände gamle statsmannen greve Teleki.
Enligt uppgift var dödsorsaken självmord. Hans
efterträdare Bardossy har gått längre i
tyskorientering än företrädaren.
Den 4 juni avlecl exkejsaren Wilhelm II, 82-årig,
på sitt holländska slott Doorn, där han uppehållit sig
sedan 1918. Han hade under sina sista år
omsorgsfullt avhållit sig från offentliga uttalanden. Hans
eftermäle i den tyska pressen var präglat av en
påtaglig vilja till erkännande av hans förtjänster —
bristerna voro tillräckligt omskrivna förut.
Tyskland upptar kampen mot Sovjet.
Efter Kretas fall inträdde — frånsett Syrien- och
Afrikakrigen — en påtaglig stiltje i de militära
operationerna. Den begagnades uppenbarligen på tyskt
håll till omfattande omgrupperingar av
stridskrafterna. Det blev allt tydligare, att dessa riktade sin
spets mot öster, mot Sovjetunionen. Motsvarande
förberedelser företogos även i Finland och i
Rumänien. Atmosfären fylldes av rykten. Man gissade
på tyska påtryckningar i syfte att framtvinga en
förmånligare uppgörelse av ekonomisk natur mellan
Tyskland och Sovjetunionen. Att Tyskland på
allvar ämnade söka en slutgiltig militärisk uppgörelse
med Sovjetunionen troddes icke på många ’håll. Och
dock var detta just vad saken gällde.
Den främsta anledningen till detta oerhört
betydelsefulla beslut av den tyska riksregeringen torde
icke varit det faktum, att Sovjetunionen icke var
någon "vän" utan tvärtom önskade tyska motgångar
och bidade sin tid att gå över på västmakternas sida
om och när den tyska makten började vackla. Den
saken var redan sedan länge klar för alla
insiktsfulla bedömare. Den verkliga anledningen till
kampens upptagande nu var väl i stället Amerikas allt
klarare ställningstagande. Inför utsikten till en
långvarig kamp mot det anglosaxiska världsblockets
väldiga resurser ansåg den tyska ledningen det
nödvändigt att få ryggen fri på ett mera tillförlitligt sätt
än vad nonaggressionspakten Berlin—Moskva av
augusti 1939 kunde erbjuda. Detta gällde både
råvaruleveranser och trygghet mot angrepp i ett farligt
läge. Ingen enbart av Moskva-regeringens goda
vilja beroende uppgörelse kunde längre ge dessa
garantier. Målet måste därför nu bli att avskilja
Ukraina och Kaukasien samt ställa dem under tysk
kontroll och för lång tid framåt omöjliggöra för
återstoden av det ryska riket att driva en mot
Tyskland fientlig politik. Härtill kom det sällsport
gynnsamma tillfället, sedan alla Englands bundsförvanter
i Europa utslagits, och innan den amerikanska
hjälpen på allvar börjat verka. Hur som helst: beslutet
fattades och sattes i gång med sedvanlig kraft efter
samma noggranna förberedelser som vanligt.
Krigsoperationerna mot sovjet inleddes med
överraskande angrepp den 22 juni på morgonen. Som
Tysklands bundsförvanter proklamerade Hitler
Rumänien och Finland, båda länder som nyligen av
26 juli 1941
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
