Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 12 juli 1941 - Notiser - Stockholms nya reningsverk - Aluminium som ersättningsmedel för bleckplåt inom konservindustrien, av Brt. - Litteratur: Insänd litteratur - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Notiser
Teknisk Tidskrift
Litteratur
Stockholms nya reningsverk vid Henriksdal har
invigts. Verket är beräknat för en folkmängd om
520 000 personer och 150 000 m3 vatten per dygn.
Anläggningskostnaderna belöpa sig på 11,7 mill.
kronor. De i berget insprängda utrymmena äro på
närmare 6 000 m2, varav fyra avsättningsbassänger på
vardera 60 m längd, 6 m bredd och 3,5 m djup. Vid
full drift skall man kunna framställa 10 000 m3
metangas per dygn, 1 m3 gas anses motsvara 1 liter
bensin. En kvantitet av 400 m3 utrotat siam
kommer att transporteras bort per dygn.
Aluminium som ersättningsmedel för bleckplåt inom
konservindustrien. Tenntillgången i Tyskland var som
bekant redan före kriget knapp och genom de senaste
årens avspärrning har situationen ytterligare
försämrats. Detta har medfört, att man tvingats utbyta tennet
mot andra metaller i största möjliga utsträckning.
1937 åtgick för den tyska bleckplåtsindustrien en
tennmängd motsvarande 40 % av landets totala
tennförbrukning och som bleckplåten till allra största delen
användes till konservburkar, är det tämligen naturligt,
att man försökt finna andra material för
konservemballage.
De enda material som kunna ifrågakomma i praktiken
äro svartplåt (lackerad) och aluminium (anodoxiderat
och/eller lackerat). — Lackerad svartplåt är användbar
i vissa fall, då korrosionsangreppen äro av mild natur,
t. e. vid konservering av kött. Men även i dessa fall
tåla konserverna ej långvarig lagring (över 6—12
månader). Redan blank aluminium är i detta hänseende
den lackerade svartplåten väsentligt överlägsen och kan
förutom för kött även användas för fisk i olja,
grönsaker och mjölk. Vid konservering av salta och syrliga
produkter måste emellertid aluminiumytan skyddas med
ett lämpligt överdrag, t. e. ett lack.
Aluminiumdosorna äro dyrare än bleckdosorna, men
skillnaden är dock ej så stor som man kanske vanligen
föreställer sig. Man kan f. n. räkna med att priset på
en aluminiumdosa — allt efter storlek och form — är
1,5—2 gånger priset på samma dosa utförd av
bleckplåt och det är möjligt, att nämnda förhållandet med
tiden kan minskas. Att prisskillnaden ej är större beror
bl. a. på att spec. vikten för aluminium endast är % av
järnets. — Vid bedömning av prisfrågan bör hänsyn
även tagas till det förhållandet, att de begagnade
dosorna betinga ett visst skrotvärde om de äro av
aluminium men knappast om de äro av bleckplåt.
Aluminium är betydligt mjukare än järn och detta
medför både fördelar och nackdelar. En fördel är, att
man icke behöver speciella konservbrytare utan kan
öppna dosan med en vanlig kökskniv. Bland
nackdelarna må nämnas att speciella övertrycksautoklaver måste
användas vid steriliseringen (i annat fall svälla
dosorna), och att dosorna lättare deformeras, även om de som
nu är fallet tillverkas av ca 25 % tjockare gods än
bleckdosorna och samtidigt uppstyvas genom sickning.
Förslutningen av aluminiumdosorna erbjuder i vissa
fall svårigheter, då aluminium ej liksom bleckplåt är
löd-bar. Tekniken väntar fortfarande på det
svetsförfaran-de som skall lösa detta problem.
Det bör slutligen framhållas, att konservdosor av
aluminium ej är någon direkt nyhet. Aluminiumdosor
tillverkades redan före kriget bl. a. i Norge, som t. e. 1935
hade en produktion av 12 000 000 dylika dosor,
motsvarande ca 350 ton aluminium. (Aluminium Febr. 1941.)
Brt.
Insänd litteratur.
Svenska gasverksföreningens årsbok 1940. Del II.
Stockholm 1941. 74 sid.
Värme, ventilation och saiiitet. Del. II. Stockholm
1940. Bokförlaget Natur och kultur. Sid. 419—812.
Tab. VII och VIII. Pris kompl. i 2 delar: klotb. kr. 60: -—,
bibi.-b. kr. 68: —.
Bau und Berechnung der
Verbrennungskraftmaschi-nen, av Otto Kbæmer. 2:a uppl. Berlin 1941. Förlag
Jul. Springer. 202 sid., 203 fig. Pris Rm. 6: 90.
Die Beweglichkeit der Bewehrung im Beton und der
Haftwiderstand, av Fritz Empergër och Frahz Rinagl.
Berlin 1941. Förlag Wilh. Ernst & Sohn. 56 sid.,
4 3 fig.
Daten und Schaltungen moderner Empfänger- und
Kraftverstärkerröhren. Philips Bücherreilie iiber
Elek-tronenröhren 2. Band. Eindhoven 1940. Utg. av AT. V.
Philips’ Gloeilampenfabrieken. 405 sid.
Cement och betong, av Tage Bilde. Tekniskt
folkbibliotek. Stockholm 1940. Albert Bonniers föllag. 264
sid. Pris kr. 9: 50 (inb.), kr. 14: 50 (halvfr.).
Grafisk industri, av Fredric Bagge. Tekniskt
folkbibliotek. Stockholm 1940. Albert Bonniers förlag. 252
sid. Pris kr. 9: 50 (inb.), kr. 14.: 50 (halvfr.).
Kolning i ugn, av Hilding Bergström. 3:e uppl.
Stockholm 1941. Utarbetad på uppdrag av Jernkontoret.
106 + 4 sid. Pris kr. 3: —.
Einflüsse auf Beton, av Franz Hundeshagen, Kurt
Walz och Fritz Weise. 4:e uppl. Berlin 1941.
Förlag Wilh. Ernst & Sohn. 283 sid., 110 fig. Pris Rm.
14: 65 (häft.), 15: 75 (inb.).
Einführung in die technische Chemie, av Kurt W.
Geisler. Wien 1941. Förlag Franz Deuticke. 68 sid.,
17 fig. och 5 tab. Pris Rm. 1: 50.
Neue Bemessungsverfahren für Holz im Hochbau,
av Fritz Wille. Berlin 1940. Förlag Wilh. Ernst &
Sohn. 6 8 sid. Pris Rm. 7: 35.
Personalnotiser
Kungl, järnvägsstyrelsen har konstituerat och förordnat till
förste maskiningenjörer vid statens järnvägar, räknat fr. o. m.
den 1 juni 1941, maskiningenjören Sten G. F. Dahlstedt,
räknat fr. o. m. den 1 augusti 1941 maskiningenjören
J. Helmfrid Butén med placering tills vidare Dahlstedt
såsom föreståndare för 19 och Butén för 5 maskinsektionen.
Kungl, maj :t har denna dag förordnat förste
byråingenjören Harald Edholm att under tiden från och med den
1 juli 1941 till och med den 30 juni 1947 vara förrådsdirektör
vid statens vattenfallsverk.
Kungl, maj :t har denna dag förordnat till distriktschefer
vid telegrafverket telefondirektören i Stockholm G. Gotthold
Ohrling för tiden från och med den 1 juli 1941 till och med
den 30 juni 1947, linjedirektören Sven O. V7. Nilsson för
tiden från och med den 1 juli 1941 till och med den 31
december 1946.
IN MEMORIAM
civilingeniör Per Stellan Carlberg, f. 1887, avled den
14 juni 1941.
Civilingenjören f. d. distriktschef Bror Olof Ekman,
f. 1864, avled i Ålsten den 13 juni 1941.
Civilingenjör Erik Edvin Nordesjö, f. 1905, avled i
Sundsvall den 27 juni 1941.
Civilingenjör Sven Levin Philip, f. 1886, avled i
Stockholm den 29 maj 1941.
Ingenjör Christer Peter Sandberg, f. 1876, avled i
England den 26 juni 1941.
300
12 juli 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
