Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1941 - Sveriges ullförsörjning och förutsättningar för fåravel, av Lennart Wålstedt - Industriell värmeteknik. En redogörelse för Beredskapskommitténs andra föreläsningskurs, av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stora kvantiteter för vintern, och runt omkring ligga
de oändliga fjällvidderna, som kunna lämna
sommarbete åt oräkneliga kreaturshjordar. Alla länder med
en liknande fjällvärld utnyttja den till fårbeten i stor
skala, se hjorden på 5 000 får från en fjälldal i Norge,
fig. 9, alla länder — utom Sverige. Och det råder
ingen tvekan om att det går. Det behövs bara, att
inan lär sig tekniken — och på människornas vilja.
Resultatet av denna lilla överblick blir således, att
förutsättningarna för en lönande fårskötsel äro så
stora i vårt land, och att, om de utnyttjades endast
till en del, vi skulle kunna undvara all ullimport.
Frågan gäller blott, om vi vilja lära oss sköta stora
fårhjordar och inte endast haka oss fast vid
husbehovsfåren, som, alla åtgärder till trots, äro på väg
att försvinna.
Så till slut ett par ord till dem som tro på att
räddningen ligger i att man bygger ett par fabriker
för framställning av syntetiska fibrer i sådan
utsträckning, att vi i det närmaste kunna ersätta ullen.
När några få bomber lagt dessa fabriker i grus och
aska, varmed skola vi då kläda oss?! Men vilken
krigsteknik skall kunna uppfinnas, som kan förstöra
2—3 mill. får spridda över hela vårt land!
Industriell värmeteknik.
En redogörelse för Beredskapskommitténs andra föreläsningskurs.
Den av Svenska teknologföreningens
beredskapskommitté i samråd med Sveriges industriförbund
anordnade andra kursen i industriell värmeteknik
hölls enligt fastställt program den 15 och 16 augusti.
Möteslokal var liksom förra gången fysiska hörsalen
på K. T. H., medan den samtidigt öppnade
utställningen försiggick hos A.-b. Svensk byggtjänst. Icke
mindre än 210 personer från landets alla delar, mest
bruksfolk och driftschefer, deltogo i kursen.
Kursen öppnades av föreningens ordförande
mynt-direktör Grabe, som rekapitulerade programmet vid
fjolårets kurs och påpekade, att kravet på
sparsamhet med bränsle nu måste skärpas. Raden av
föredrag öppnades av bränslekommissionens ordförande,
jägmästare Lundh, som med sedvanlig brio gav en
översikt över Sveriges bränsleförsörjning. Under
sista fredsåret, 1938, importerades 6 mill. ton kol, 2
mill. ton koks och 11/2 mill. m3 flytande bränslen.
Inom landet tillverkades 17 mill. m3 kastved, 430 000
ton kol och 25 000 ton bränntorv. Tillverkningen av
flytande bränslen var begränsad till framställning av
motorsprit. Den totala mängden importerade och
inom landet tillverkade bränslen, som förbrukades
nämnda år, uppgick till något över 13 mill. ton.
Försörjningsplanen för det nu inträdda bränsleåret har
kunnat upprättas med inhemsk ved såsom
huvud-bränsle tack vare att vedavverkningen ökats till
betydligt mer än det dubbla, varjämte
bränntorvs-produktionen, som föregående år drevs upp till 6
gånger den normala, nu ytterligare tredubblats. Till
nästa års torvsäsong hoppas man kunna ernå
ytterligare en fördubbling av detta års tillverkning.
Jägmästare Lundh behandlade sedan frågan om
bränsle-kostnaderna och konstaterade, att desamma äro
fördubblade jämfört med fredsförhållandena, oaktat att
de totala kvantiteterna som förbrukas högst avsevärt
beskurits. Landets totala förbrukning av ved för
av-salu kommer att motsvara en kostnad av 650 mill.
kronor för alla bränslen utom motordrivmedel. De
verkliga utgifterna för bränsleförsörjningen under
året komma att närma sig milliarden. De största
kostnadsökningarna vid övergång från import till
inhemskt bränsle ligga i de omfattande och dyra
transporterna. Föredragshållaren meddelade slutligen, att
det nu anlagda skifferoljeverket, vari investeras 40
mill. kronor, i början av nästa år torde ha en
kapacitet av 40 000 m3 brännolja per år.
Professor Edenholm höll sedan föredrag om några
avsnitt ur värmetransmissionens teori, varvid han
visade en intressant metod för transmissionsberäkning.
Professor Edenholm avslutade sitt föredrag med att
framhålla vikten av att ingenjörerna i sitt arbete
taga sig tid att tänka icke blott över de för handen
varande tekniska problemen utan även över de stora
allmänna problem, som finnas, och vilkas bristande
lösning är huvudorsaken till den nu rådande
situationen i världen.
Sedan direktör Harald Erikson i ett föredrag
medelst siffror och bilder behandlat frågan om
värme-återvinningsapparaters ekonomi, höll civilingenjör
Hadar Gille föredrag om byggnaders ventilation.
Talaren visade huruledes ventilationen under den
kalla årstiden betyder en avsevärd värmeförbrukning
samt gav goda råd i fråga om ventilation och skötsel
av centrala utsugningsanläggningar. I bostadshus
med sådant ventilationssystem skola ventilerna i
rummen stängas till, medan ventilationen från kök,
badrum o. d. måste vara igång. Att helt stoppa
evakueringsfläktarna är icke tillrådligt, men deras
driftstid kan inskränkas till de timmar per dag, då köken
nyttjas intensivast. Talaren omnämnde vidare, att
man bör eftersträva så liten temperaturskillnad som
möjligt mellan golv och tak.
Andra kursdagen inleddes av arkitekt Axel
Eriksson, som i tvenne föredrag behandlade byggnaders
värmebehov och byggnadskonstruktioners
värmeisoleringsförmåga. Talaren räknade med tre sätt att
spara bränsle, nämligen sänkning av
rumstemperaturen, minskning av ventilationen samt isolering av
byggnadskroppen. Varje grads minskning av
rumstemperaturen spar i genomsnitt 7 % av bränslet. Vid
ventilation bortblåses i vårt land sammanlagt värme
för 150 mill. kronor per år. Ventilationsförlusterna
uppgå till 50 %, medan fönster och dörrar svara för
30 % och tak och väggar för vardera 10 %. I fråga
om byggnadsisolationen har mycket försummats, och
talaren ansåg, att det skulle vara ekonomiskt
berättigat att förbättra isoleringen i minst 25 % av landets
378
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
