Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 11 okt. 1941 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Något om räknestickans noggrannhet, av Arendt Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
jordiskt, och en ung man ur dessa kretsar begick den
27 augusti i Versailles ett attentat mot Laval och
ledaren för den nyorienterade arbetarrörelsen Déat.
Bägge sårades men tillfrisknade sedermera, I fråga
om utrikespolitiken drives Vichy-regeringen genom
omständigheternas makt och lägets logik, mera än
på grund av avsiktligt handlande, mer och mer till
samarbete med Tyskland och därav följande brytning
med västmakterna. General Weygand, som har
högsta kommandoposten i Franska Afrika, torde icke
motsätta sig denna politik. Förberedelser träffas för
avvärjande av befarade engelsk-amerikanska aktioner
mot Västafrika.
Den oceaniska världsfronten. Japans roll.
Den stora oceaniska världsfront med landfästen i
Afrika och Västasien och med anslutning till
Ryssland, som synes vara det anglo-amerikanska blockets
närmaste strategiska mål, kan ej fullföljas utan att
klarhet uppnås i fråga om Japans hållning. På
denna grund har intresset under sommarmånaderna
i mycket hög grad varit inriktat på den japanska
politiken. Då det varit ett påtagligt engelsk-ame
rikanskt intresse att icke nu behöva upptaga
fientligheter i den Fjärran Östern, ha upprepade försök
gjorts till en uppgörelse med Japan. Det är dock
knappast troligt, att dessa kunna giva något positivt
resultat. Japan är visserligen starkt tryckt av det
långvariga kinesiska, kriget men ingalunda villigt till
kapitulation och på längre sikt. mer än någonsin
beslutet att utnyttja världskrisen till befästande av
Japans förmaktsställning i Asien. Detta utesluter
dock icke, att den japanska regeringen spelar på
tidsvinst och kanske vore villig till en ostasiatisk
"Mün-chen-uppgörelse" på Chiang Kai-shek’s bekostnad.
Med hänsyn till den amerikanska opinionen kan
presidenten Roosevelt dock ej prisgiva clen kinesiska
Chungking-regeringen. Dessutom tillmätes denna en
mycket betydelsefull framtida uppgift i
sammanknytandet av Englands, U. S. A:s och Rysslands
krigsinsatser.
Läget i den Fjärran Östern är sålunda i ovanligt
hög grad invecklat. Frågan om U. S. A. skall kunna
göra någon större krigsinsats på Atlanten eller ej
avgöres dock av Japans hållning. Blir det krig på
Stilla oceanen, är nämligen intensivare amerikansk
krigföring på Atlanten och dess kuster ej möjlig.
Japan har dessutom i sin makt att hindra hjälp till
Ryssland över Vladivostok och kan efter en rysk
katastrof tänkas själv försöka sätta sig fast här.
Det inre läget i Japan och den ökade krigsfaran i
Fjärran östern.
Det inre läget i Japan är otvivelaktigt spänt och
svårt, men om de allmänna grundsatserna för den
framtida stormaktspolitiken råder i stort sett
enighet. Läget bestämmes av att. Japan måste hålla fast
vid tremaktspakten med Tyskland—Italien, då
motparten varken kan eller vill garantera den japanska
förmaktsställning i den Fjärran Östern som ingen
japansk regering kan uppgiva. Ett tyskt nederlag
skulle dessutom ställa Japan isolerat, mot en
övermäktig stormaktskombination.
Furst Konoyes regering har genom många
ombildningar och kriser dock hittills vetat behålla
kontrollen av den japanska politiken. Den viktigaste
ombildningen bestod i att kejsaren i mitten av juli
lät utrikesministern Matsuoka avgå och i hans ställe
till ledare av utrikespolitiken utnämnde amiral
Toyoda, Detta innebar icke något tillmötesgående
mot England—Amerika. Tvärtom forcerades kraven
mot Nederländska Indien allt häftigare, och i slutet
av månaden besatte japanska stridskrafter alla
viktigare punkter i Franska Indokina. Vichy-regeringen
måste under tyskt tryck finna sig i denna förändring,
som i realiteten innebar Indokinas införlivande med
det japanska väldet. Därmed har Japan också skaffat
sig ett starkt strategiskt utgångsläge för en
kommande konflikt på Stilla havet samt även ännu fastare
dragit in Thailand i sin intressesfär. Någon japansk
inmarsch i Thailand har dock ännu icke skett, ehuru
den ofta bebådats. Det. är sannolikt, att Japan kan
välja den ur sin synpunkt förmånliga tidpunkten för
nästa steg i expansionsprogrammets genomförande,
då England och U. S. A. endast med stor svårighet
och ännu större motvilja kunna tänkas avdela mera
betydande stridskrafter till den Fjärran Östern. Hotet
mot Singapore har dock väckt stor oro i Australien,
där man på sina håll opponerat sig mot australiska
truppers bortdragande från Östern. Även vid
gränsen mellan Manchukuo och Sovjetunionen växer
spänningen. Den ekonomiska blockadpolitik, som i
Amerika tillämpas och förordas mot Japan, vållar
visserligen det japanska näringslivet stort avbräck men
ger också de japanska krigsivrarna vind i seglen.
Inom det nederländsk-indiska området finnes
nämligen i fråga om råmaterial ungefär allt vad Japan
inom sitt nuvarande kontrollområde måste umbära.
Spänningen stiger och kan förmodligen ej länge till
hållas inom "fredliga" former.
Något om räknestickans noggrannhet.
Operationerna på en räknesticka bestå ju i
addition och subtraktion av längder, varefter
summalängden avsättes på någon av skalorna och där avläses.
Detta bekväma sätt att räkna har väl — utom
naturligtvis den gräns för användningen som teorien sätter
— sin största begränsning i den större eller mindre
bristen på noggrannhet, som vidlåder alla grafiska
metoder. Det kan kanske därför ha sitt intresse att
se arten och omfattningen av denna inskränkning.
Om man bortser från felaktigheter hos själva
stickan, vilka bredvid andra felkällor torde — eller
kanske hellre borde — vara små, är det främst fyra
faktorer som begränsa noggrannheten: den subjektiva
uppskattningen av sista siffran, grundskalans längd,
antalet operationer för att nå ett resultat samt
olikformigheten i skalornas gradering.
Visavi uppskattningen antages det i det följande
för säkerhets skull, att nian alltid är tvungen därtill
11 okt. 1941
417
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
