- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
430

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 18 okt. 1941 - TNC, av J. W: - Tekniska föreningar - Sveriges tekniska föreningars samarbetsdelegation, av Fmn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

TNC

Det har på senare år blivit vanligt att tala om
service, uttalat sörvis med tonvikt på ö. I vissa fall har
ordet översatts med kundtjänst, som är ett bra ord, där
det passar. Naturligtvis kan man för andra fall
acceptera ordet service, men då är det en självskriven gärd
åt svenskt språkskick, att man ger ordet en någorlunda
svensk uttalsform och däremot svarande stavning.

Gör man försök i denna riktning slår det en, om inte
förr, att ordet redan finnes införlivat med vårt språk;
det heter servis, med tonvikt på i.

För den reklammentalitet som älskar att skriva
herrmode, thé, tandcream och sådant bär det naturligtvis
emot att ändra service till servis, men för teknikerna
borde det inte vara så svårt. Bortsett från servis i
betydelsen bordservis o. d., ibland även i betydelsen
servering, ha vi ju servisledning (som betjänar den enskilde
abonnenten), kanonservis (manskap som betjänar en
kanon). Man borde också kunna tala om exempelvis
servisverkstad, som utför reparationer, justeringar och
på andra liknande sätt betjänar kunder. I stället för
bilservice i allmän bemärkelse är väl biltjänst att
föredra, och att "ge god service" borde kunna uttryckas med
att "ge god kundtjänst".

Med andra ord, vi tekniker böra välja mellan
(kund)-tjänst och servis, alltefter förhållandena, och undvika
det till stavning och uttal osvenska service.

J. W.

Tekniska föreningar

Sveriges tekniska föreningars saniarbetsdelegation

sammanträdde å Svenska teknologföreningens lokal den
29 sept. 1941, varvid sammanlagt 21 föreningar voro
representerade. Sedan Svenska teknologföreningens ordf.,
myntdirektör Alf Grabe, hälsat alla hjärtligt välkomna,
övergick man omedelbart till föredragningslistan, vars
första punkt gällde anordnande av föreläsningskurser
för ingenjörer. Ordföranden erinrade om att under en
följd av år sådana kurser av olika slag anordnats i
Stockholm av S. T. F. och i vissa fall även i en eller
annan form upprepats på andra orter genom resp. lokala
tekniska föreningar. Dylika kurser ha bl. a. avhandlat
ingenjörsmatematik, svensk språkbehandling,
rättskunskap, försäljningsorganisation, statlig förvaltning osv.
Genom föreningens Beredskapskommitté ordnades förra
sommaren för såväl högskoleutbildade som lägre skolade
teknici en kurs i värmeteknik, och en liknande kurs
särskilt avseende isolationsproblem och
värmeåtervin-ning har hållits i augusti i år. Båda dessa kurser ha
haft stor anslutning. Kompendierna över föredragen i
den första värmekursen utgåvos förra hösten, och ett
kompendium över den andra väntas snart utkomma.
Även en kurs rörande smörjoljeproblemen och vad
därmed sammanhör förberedes.

Fråga var nu i vilken grad intresse för en
upprepning i någon form av sådana kurser på andra orter
förelåg.

Byråchef Fröman framhöll, att kurserna i Stockholm
ibland hållits koncentrerade till ett par dagar, varvid
även deltagare från andra orter kunnat deltaga, medan
andra kurser förlagts till kvällstimmar med föreläsningar
ett par dagar varje vecka under ibland flera veckor,
varvid givetvis de, som bo långt från huvudstaden, ej
kunnat deltaga. Den senare typen av kurser har valts,
när ämnena varit sådana, att man ej vågat förutsätta

att kursdeltagarna skulle kunna få permission från sitt
dagliga arbete för att resa till kursen.

Disponent N. Kjellström meddelade, att man i Malmö
tänkt anordna kurser i livsmedelskemi i början av 1942.
Man räknar med samarbete med ett institut i
Köpenhamn och utöver lärarkrafter från vissa skånska
industrier hoppas man på föredragshållare även från K.
tekniska högskolan och genom S. T. F:s förmedling. Vidare
har Arbetsledareinstiutet av Skånska ingenjörsklubben
anmodats ordna eftermiddagskurser i Malmö.

Professor H. Sterky erinrade om att ur
beredskapssynpunkt frågan om ransonering och ersättande av
koppar är mycket aktuell. Det vore tveksamt, om en
teknisk förening är lämpligaste forum för att föranstalta
om en kurs i denna fråga. En del föredrag ha anordnats
av Svenska elektricitetsverksföreningen.

Från flera talare uttalades starkt intresse för en
smörjoljekurs, varvid även chaufförer, maskinister o. a.,
som direkt ha ansvar för smörjning, kunde påverkas.
Även oljebolagen borde härvid kunna medverka.

Ordföranden erinrade om att värmekursen 1940
upprepats i "folkupplaga" i Jönköping för en bredare publik
med gott resultat. Ingenjörerna böra i första hand
upplysas i aktuella frågor genom de tekniska föreningarna
och kunna sedan på olika sätt föra kunskaperna vidare.

Bergsingenjör Hermelin påvisade, att även för andra
oljor än smörjoljor är mycket svårt att finna lämpliga
ersättningar, t. e. för emulgerade oljor, smörjoljor osv.

Ordföranden förklarade sig ej beredd f. n. taga
ställning till lämpliga begränsningen av ämnet för den ännu
endast preliminärt skisserade kursen.

Man övergick härefter till frågan om möjliga
samfällda åtgärder från Sveriges tekniska föreningar för
beredande av hjälp åt yrkeskamrater i Finland och
deras familjer. Byråchef Fröman erinrade om att
under vinterkriget 1939—40 medlemmar av ett flertal
yrkessammanslutningar i Sverige tagit om hand barn
från yrkeskamrater i Finland. Under nu pågående krig
har förmedlingen av överförande av finländska barn till
vårt land handhafts dels av den s. k.
sommarbarnskommittén, dels av Suomibyrån i Stockholm. Under hand
hade inhämtats att sommarbarnskommittén ej kan
medverka för omhändertagande av barn från vissa
yrkesgrupper. Man önskar t. v. icke heller sända barn i
skolåldern annat än i särskilda fall efter personligt
tillstånd. Möjlighet till lämplig förmedling hade visat sig
finnas genom nära samarbete med de båda
ingenjörsföreningarna i Finland under medverkan av Suomibyrån.

Ordföranden samt bergsingenjör Quennerstedt,
ingenjör Lidforss och civilingenjör Kjellström förordade
varmt, att den föreslagna hjälpaktionen kom till stånd
genom individuell medverkan av medlemmar i de
tekniska föreningarna. Det uppdrogs åt S. T. F:s styrelse
att söka organisera en sådan aktion.

Ytterligare diskuterades frågan om platsförmedling
för ingenjörer, varvid ordföranden framhöll att en
statlig arbetsförmedling av ingenjörer, som nu från
statens sida eftersträvas, ställer stora krav på dem, som
skola handhava en dylik verksamhet. Man måste
bedöma varje platsfråga mycket individuellt, när det
gäller intellektuella yrken, och icke minst ifråga om
ingenjörer, vilkas kvalifikationer äro i hög grad varierande och
specialiserade. Inom S. T. F. är frågan under
övervägande, bl. a. emedan dess arbetsförmedlings
omorganisation ändock är aktuell. Därtill kommer att från
Stockholms stads arbetsnämnd begärts överläggningar
och samarbete rörande arbetsförmedling för ingenjörer.

Under den följande diskussionen gjordes gällande
ganska skilda uppfattningar i frågan. Det framhölls
bl. a., att Arbetsmarknadskommissionen har till uppgift
att vidtaga åtgärder för att kunna överblicka tillgången
på arbetskraft inom alla olika yrken, för att kunna om
så behöves under krigstid i yttersta fall med tillämpande

430

11 okt. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free