- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
439

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 25 okt. 1941 - M:s gengasdagar, av R. - Till förekommande av sprängningsolyckor - Notiser - Bombskador på telefon, av sah.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

stämt döma om dess framtid. Sannolikt är emellertid
att konstruktören är på rätt väg mot en lösning, som
kan komma gengasen att överleva kristiden.

Nestorn bland gengaskonstruktörer, ingenjör
Svedlund, fanns genom General Motors representerad med
sin nyare utföringsform av kolaggregat. Huruvida
några konstruktiva ändringar av betydelse jämfört
med hans tidigare, välkända konstruktioner föreligga
gjordes ej bekant, men i fråga om den yttre
formgivningen och applikationen av detaljer hade aggregatet
tagit ett stort steg framåt.

Svenska gengasaktiebolaget svarade för de två mest
uppseendeväckande nyheterna, varav dock den ena,
Platenregulatorn, knappast längre är någon nyhet. För
att göra denna regulators enkla och lättfattliga
funktion populärt iakttagbar, hade man anordnat en väl
så komplicerad demonstrationsanordning, som tilldrog
sig livlig uppmärksamhet.

Bolagets andra nyhet väckte emellertid en mot dess
betydelse föga svarande uppmärksamhet på grund av
det diskreta sätt på vilket den framfördes. Denna
nyhet består i en principiellt ny vedgasgenerator, som
förefaller att lösa det mycket betydelsefulla problemet
att i en tid av materialbrist framställa en bra generator
utan användande av höglegerat material i någon form.

Imbert-generatorn återfanns i talrika exemplar av
sitt gamla kända utförande, medan Liongeneratorn
kunde visa en hel del nya detaljer och
småförbättringar.

En halvautomatisk blandare som redan tillvunnit sig
ett gott anseende uppvisades med Finnokonstruktionen.

Ingeniörstekniska byrån a.-b., som tidigare lanserat
IBA-gasverket som snart sagt vilken kapabel
verkstad som helst kunde tillverka, demonstrerade i fråga
om vedgasverk en ny typ för enhetsmontage och vid
sidan om det egentliga gengasprogrammet en liten
ångmotor avsedd för drift av fiskebåtar.

Med Gusmo fyrhållare demonstrerades en apparat,
som automatiskt var fjärde minut genom fläktning
underhåller fyren i aggregatet, så att bilen ständigt
är startklar. Denna konstruktion, som i och för sig
är fullt riktig och acceptabel, baserar sig nog på en
väl teoretisk uppfattning om huru gengasdriften nu
för tiden ter sig i praktiken.

För övrigt funnos oljefilter av mer eller mindre
kända typer och åtminstone ett försök till förbättring
av flamskyddet.

A.-b. Maskincarli, som tillverkar Platen-regulatorn,
visade förutom denna en anordning för kontroll av
färdig gengas och en fyllningskontrollanordning för
generatorerna. Den senare demonstrerades redan vid
föregående utställning.

Bland gengasen hade insmugit sig tvenne
karbidaggregat, ett benämnt Erixförgasaren och ett av
obekant typ, utställt av Hans Österman. Båda aggregaten
gjorde ett vederhäftigt intryck.

Motormännens riksförbund framförde den av herr

Lennart Bernadotte regisserade gëngasfilmen, en
lagom romantisk och mycket instruktiv film, som
lyckades samla många åskådare. R.

Till förekommande av
sprängningsolyckor.

Nedanstående uttalanden och råd
beträffande tändning av sprängskott ha välvilligt
ställts till tidskriftens förfogande av
Nitroglycerin aktiebolaget i Gyttorp. Red.

Under senaste tid har ett flertal beklagliga olyckor och
olyckstillbud inträffat på grund av för tidig tändning av
sprängskott. Detta har givit anledning till att från
myndigheternas sida en undersökning igångsatts i avsikt att
finna orsakerna till och medlen att förhindra dylika
olyckor.

Bhuru dessa undersökningar ännu ej avslutats har
Nitroglycerin a.-b. ansett det angeläget vara att redan nu
meddela vad som framkommit vid av bolaget verkställd
granskning av en del polisrapporter angående dylika
olyckor samt vid därav föranledda försök.

I de flesta fall som kommit till vår kännedom hava
olyckstillbuden inträffat i samband med bränning av
grytor. Delvis torde de ha berott på otillräcklig kylning
efter föregående bränningar, men oftare torde
förklaringen vara att söka i en ovarsam behandling av stubinen
sedan den, efter tändning, nedförts i borrhålet. Det har
nämligen visat sig att bergsprängarna ofta vid dylika
bränningar anbringa en sandförladdning, antingen i form
av lös sand som nedstampas med laddstaken eller i form
av "sandpatroner", som nedföras och tillpackas med
laddstaken. Härvid kan ej undvikas att den ofta mycket
korta stubintråden blir sammanpressad och deformerad.

En sådan behandling tål stubinen absolut icke vid.
Tvära, hårt sammanpressade veck på stubinen förorsaka
lätt "stubinsmällar" varvid elden hoppar fram någon
eller några centimeter. Upprepas detta flera gånger kan
bränntiden bli så avsevärt förkortad att allt för tidig
tändning av sprängskottet inträffar.

Av oss utförda försök hava med all tydlighet visat
riskerna vid sådant tillvägagångssätt.

Använd därför ej sandförladdning eller dylikt i sådana
fall då stubinen ej räcker upp till borrhålets mynning,
och då man således ej genom att fasthålla stubinändan
kan förhindra att denna deformeras vid förladdningens
anbringande. Vid bränning av grytor bör endast
vatten-förladdning användas.

Kom ihåg bestämmelserna i Riksförsäkringsanstaltens
anvisningar nr 3/1938 att kortare stubin än 60 cm ej får
användas vid bränning av grytor, då laddningen är
mindre än 1 kg, och att stubinen i alla övriga fall skall
vara minst 1 meter lång samt sticka minst 10 cm utanför
borrhålets mynning.

Notiser

Bombskador pä telefon. Under ett nattligt
bombanfall mot Bergen i juni förra året föll en bomb ned i en
gata i centrum av staden och förstörde en av Bergens
Telefonkompagnis kabelkanalisationer på en sträcka av
5—6 m. Kanalisationen innehöll sex 300 pars kablar
och fyra 102 pars kablar, innehållande
förbindelseledningar mellan huvudcentralen Bergen och
undercentralen Kronstad, ledningar till flera av de viktigaste
institutionerna såsom polisen etc., samt till 1 500 à 1 600
abonnenter. På grund av värmeutvecklingen vid explo-

sionen blevo samtliga ledningar i flera av kablarna
kortslutna med varandra.

Härigenom bröts all förbindelse mellan de två
centralerna Bergen och Kronstad. Huvudcentralen Bergen
blev blockerad på grund av kortslutningarna och de
därav orsakade falska anropen. Då denna central även
tjänstgör som transitocentral för de övriga centralerna
på Bergenhalvön, blev också all genomgångstrafik
blockerad. Det fanns alltså praktiskt taget inga som
helst framkomstmöjligheter per telefon ens för
meddelanden av viktig natur.

Telefonbolaget hade emellertid förutsett en sådan
situation, och reparationsarbetena igångsattes därför

439 11 okt. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:27:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free