- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
444

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1941 - Teknisk forskning 1941 i huvuddrag, av Axel F. Enström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Att här ingå på den kemiska teknikens och
indn-striens alla olika områden kan icke komma ifråga.
Det må endast anföras några korta notiser från
spridda områden.

Av intresse att anteckna är att den i Tyskland för
olje- och bensinframställning i stor utsträckning
använda FiscÅer-metoden numera företrädesvis utföres
under tryck upp till 25 atm. Ursprungligen skedde
den vid atmosfärtryck och erfordrade därvid ofantligt
voluminösa reaktionskärl. (Hydreringsmetoderna
arbeta med tryck på ett par hundra atö).

Gitterstrukturens bestämmande inflytande på
kemiska reaktioner i ytan har ytterligare studerats och
det teoretiska underlaget har vidgats. Även
fysikaliska förlopp komma in under teoriens synglas.
Åtskilliga för tekniken värdefulla rön hava framkommit
eller äro i sikte. Metallernas förhållande till
smörjning i lager är ett sådant problem.

Olika tvättmedels verkan i relation till
kolvätekedjans uppbyggnad har kunnat utredas.
Adsorp-tionsfenomen, färgning, katalys och flotation utgöra
viktiga tillämpningsområden. Högglansig yta på
aluminium resp. färgning av ytan har kunnat
åstadkommas. En nyhet är att det lyckats åstadkomma en
tillförlitlig "lödning" av keramiska material mot
metaller, en sak av stor vikt för konstruktion av
gastäta resp. vakuumtäta förbindningar. De ytkemiska
studierna ha vidare kastat ljus över förstöringen av
eldfasta ugnsmaterial samt vissa egendomligheter i
fabrikationen av porslin och glas (Hedvall).

Ett viktigt framsteg är vunnet genom de av Raney
patenterade katalysatorerna, karakteriserade såsom
skelettkatalysatorer. De framställas genom
sammansmältning av katalytiskt verksamma metaller, såsom
t. e. nickel, kobolt, koppar och järn med aluminium
eller kisel. Sedan aluminiet resp. kiseln utlakats
med lämplig lösning återstår ett poröst skelett, vars
katalytiska effekt vida överträffar tidigare använda.
Raney-nickel har sålunda en aktivitet jämförlig med
platina och palladium, och raney-koppar kan
användas, där förut endast nickel kunde ifrågakomma.
Dessa katalysatorer ha en mycket mångsidig
användning, spec. för hydreringar i gasfas, dock ej tyvärr
vid höga temperaturer. För sistnämnda ändamål
studeras kromoxid-kombinationer.

Flotation, ett mekaniskt förfarande att med
vätskebehandling skilja de olika beståndsdelarna i en
finkornig massa åt, har fått en mycket stor betydelse i
olika sammanhang, först och främst för anrikning av
malmer, men i allt större utsträckning för separering
av olika bergarters och minerals komponenter. Yid
utvecklandet av detta arbetsförfarande har ett intimt
samspel mellan ytkemiska, rent kemiska samt
fysikaliska synpunkter etablerats. Ett flertal av de nya
syntetiska produkterna ha befunnits hava värdefulla
egenskaper i detta sammanhang. Det viktigaste
framsteget angives vara framkomsten av s. k. "cationic
reagents" för flotation av oxidmaterial. Den
amerikanska kemikoncernen du Pont framställer i stor
skala "long chain amines", lämpliga för skiljande av
fältspat och andra silikater.

I Sverige har Bring genomfört flotering av
blodstens järnmalm, varvid ett koncentrat med låg
fosforhalt erhålles. Anrikning av bituminösa skiffrar i
vissa avseenden har försökts, och ytterligare försök
övervägas.

Det biokemiska forskningsområdet utmärkes
alltjämt av stor aktivitet. De vunna resultaten, om
vilka v. Euler lämnat meddelande, hava sitt stora
intresse ur rent vetenskaplig synpunkt och sin
tilllämplighet i första hand inom fysiologi och medicin.
Ämnet faller därför i stort sett vid sidan av tekniken.

Framställning av de viktigaste vitaminerna har
emellertid numera blivit en industriell angelägenhet.
Forskningen har frambragt en ny komponent i
B-vita-mingruppen — paraaminobenzoesyra — även det ett
s. k. "gråhårsvitamin"; finnes i jäst och har betydelse
för pälsdjursodlingen.

Metallforskningen har gjort nya framsteg, därvid
man särskilt fäster sig vid att de sällsynta metallerna
allt mer vinna tillämpningar för framställning av för
tekniken värdefulla legeringar. Av särskild betydelse
äro konstruktionsmaterial med hög värmebeständighet
och/eller motståndsförmåga mot korrosions- och
kemisk anfrätning. Utvecklingen av såväl
kraftmaskin-tekniken som den kemiska apparatbyggnaden hänger
intimt samman med denna materialfråga.

Titan har visat sig förbättra de särskilt inom flyg-’
tekniken använda krommolybdenstålen.
Uranium-nickelstål uppgives vara fullständigt korrosionsfritt.
Manganal med 11—13,5 % Mn och 3,5 % Ni har goda
egenskaper. Ett nytt legerat stål, bestående av 3 %
columbium och 97 % rent järn (utan kol) lär
bibehålla sina hållfasthetsegenskaper upp till 600°C.

Vicalloy är ett magnetiskt material med förnämliga
egenskaper. Består av vanadin, kobolt och järn.
För transformatorplåt komma nya kiselstål till
användning.

Små spår av svavel eller selen förbättra
bearbetningsegenskaperna hos rostfritt stål.

I fråga om kopparlegeringar och lättmetaller ha
ytterligare framsteg gjorts, speciellt i fråga om
värmebehandlingen.

Polonium har visat sig förbättra hållbarheten hos
tändstift. En tillsats av tellurium ökar
motståndskraften hos bly gentemot svavelsyra. Tellurium har
också kommit till användning inom
glödlampsfabrika-tionen.

Lantal, indium, ruthenium, rhodium m. fi. dylika
ämnen ha fått insteg i metallurgien.

Kraft- och elektroteknik.

Den över hela världen forcerade
krigsmaterialpro-duktionen har framkallat en motsvarande efterfrågan
på drivkraft. Enbart i Förenta staterna uppges (aug.
d. å.) att beställningar ligga inne på anläggningar för
8 mill. kW ångturbiner och 5 mill. kW vattenturbiner.

Ford Motor Co:s River Rouge Central i Dearborn
har alltid varit en pionjäranläggning, i vilken de
tekniska framstegen påpassligt tagits till vara. Den har
nu helt ombyggts och torde få gälla såsom mönster
för amerikansk storstationspraxis. Pannanläggningen
presterar 1 400 ton ånga per tim., varav den nyaste
ångpannan svarar för 400 ton (90 atm och 500°).
Maskineriet består av 3 st. 110 000 kW-turbiner av
General Electrics s. k. vertikalkompoundtyp med
vätgaskylda generatorer. Typen kännetecknas av en
uppställning av högtrycksdelen ridande ovanpå låg
trycksdelen, sålunda besparande golvutrymme på
samma sätt som Ljungströmsturbinens placering
ovanpå kondensorn. Pannans verkningsgrad har
uppmätts till 87 à 88 %, turbinens till 82,3. Totalt

444

15 nov. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free