Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1941 - Teknisk forskning 1941 i huvuddrag, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tf. kmsk Ti dskri ft
högt tryck möjliggöras små dimensioner på
maskineriet, nnder det att värmeväxlarna taga rätt stort
utrymme. Regleringen vid olika belastning sker genom
ändring av trycknivån. Då alla andra faktorer blir
oförändrade vinnes att verkningsgraden blir nära nog
oförändrad även vid låga belastningsvärden.
I detta sammanhang förtjänar framhållas, hurusom
de roterande kompressorerna i modern tid undergått
en mycket snabb utveckling. Med radiala hjul
(fläkt-princip) byggas stora enheter (t. e. 7 000 kW) med
upp till 10-faldig tryckstegring. Med axiala hjul
(turbotyp) ernås ännu större prestationer.
En jättelik vattenkraftanläggning håller på att
färdigställas vid Grand Coulee i Amerika. En sats av 18
turbiner på vardera 150 000 hk ger, medräknat
hjälpmaskineri, en total effekt av 2 742 000 hk, som
utgör världsrekord.
För Mandschukuo byggas i Tyskland generatorer
på 100 000 kVA.
Ett viktigt steg till förbättrande av vattenturbiners
hastighetsreglering har tagits genom att man börjat
såsom känselorgan ersätta centrifugalregulatorn med
en elektrisk frekvensmätare.
En vindturbin av ovanliga mått har uppsatts i
Amerika. Effekten är 1000 kW, vingarna 20 m
långa. Det hela är monterat i toppen av ett
järnstativ och i en höglänt trakt, där man räknar med
en tillräcklig vindstyrka under 4- à 5 000 timmar
pr år.
Från flygteknikens fält har ingenting bekantgjorts
om gjorda framsteg, som är värt att nämna.
Från det elektrotekniska området är icke mycket
att förmäla. En nyhet på det elektriska
maskinområdet är en av Siemens lanserad kontaktomformare
med hög verkningsgrad, särskilt lämpad för
elektrokemiska processer. De tre faserna på transformatorns
sekundärsida förbindas med sex kontaktblock, och
mot dessa ligga i tur och ordning av andra
kontaktytor, så anordnade att de lämna de olika impulserna
rättvända till likström. Principen är enkel, men det
praktiska utförandet har tidigare strandat på
gnist-bildningen. Denna har man undertryckt genom att
förlänga det tidsmoment, då växelströmmen passerar
noll-läget, vilket åstadkommes med en högmättad
magnetkärna. Förlusterna vid denna kommutering
äro praktiskt taget inga.
Torrlikriktarna ha fått stor användning och byggas
numera även för mycket stora strömstyrkor.
Kvick-silverriktarna ha gjort framsteg mot större enkelhet.
Man spanar dock ännu förgäves efter de apparater
som med hög spänning skola möjliggöra
långdistans-överföring med likström. Endast i provexemplar har
man nått upp till 50 000 voit.
En 27 000 hk elektrisk motor för drift av en
vindtunnel (Moffet) må nämnas, och som en kuriös
kontrast härtill små miniatyrmotorer för provning av
modellflygplan: en 200 hk motor, 5 000 v/m, 250 mm
i diameter och 750 mm i längd, en på 1 000 hk, 2 100
v/m, 700 mm i diameter.
En snabb utveckling äger rum i fråga om elektriska
svetsaggregat och överhuvudtaget svetsförfarandet,
vilket blir ett med var dag alltmer dominerande
arbetsverktyg såväl i industri som byggnadsverksamhet.
Att här gå in i detaljer kan dock icke komma ifråga.
Elektrolysförfarandena för åstadkommande av
metalliska överdrag ha varit föremål för ett livligt in-
tresse ur verkstadssynpunkt, och beaktansvärda
framsteg kunna antecknas, t. e. i fråga om förzinkning.
Ett nytt resultat är s. k. blankelektrolys — för
gjutjärn, rostfritt, zink och aluminium.
Från de elektriska kommunikationernas fält må
endast understrykas, hurusom den s. k. trådbussen
hastigt vinner terräng både i Tyskland och Förenta
staterna liksom tidigare i England. I Amerika ha på
kort tid insatts ca 3 000 st. i trafik.
Det kan ha sitt intresse att anteckna utvecklingen
på bromsområdet. På trådbussarna insätter man —
både i England och Amerika — elektriska bromsar,
icke friktionsbromsar. Även på dieselelektriska bussat
sätter man in elektrisk motståndsbromsning såsom
komplement till bromstrumman. På de nyaste
amerikanska spårvagnarna använder man en med
elektrisk solenoid driven bromstrumma i stället för
luftbromsen.
Denna anmärkningsvärda tendens torde böra
beaktas i hemmadiskussionen i bromsfrågan.
På den elektriska belysningsteknikens område är
att konstatera de strömbesparande, direkt nätanslutna
lysämneslampornäs definitiva insteg på marknaden
(dagsljuslampor).
Ultravioletta lampor ha i Amerika fått en snabb
utbredning icke blott för sterilisering av lagrade
födoämnen utan för dödande av bakterier i rumsluft
("germicidal lamps"). En liten lampa på 30 watt i
taket på ett vanligt rum anses ekvivalent i avseende
på eliminerande av bakterier med en luftväxling av
100 ggr i timmen.
Av visst intresse ur fysikalisk synpunkt är en
vattenkyld miniatyrkvicksilverlampa (1 000 watt), med
vars intensiva strålning man kan avslöja eljest
osynliga fenomen såsom rörelser i vätskor och gaser, repor
i glas m. m.
Radiotekniken tillhör de områden, där man f. n.
icke får veta någonting. Att där i sinom tid kommer
att avslöjas intressanta nyheter kan man emellertid
taga för givet.
I Sverige har det teknisk-vetenskapliga
framstegsarbetet helt naturligt måst i främsta rummet inriktas
på aktuella dagsproblem, sammanhängande med
avspärrningen och därav framkallade svårigheter i
avseende på råvaror och material.
Arbeten äro som bekant i gång för att utöka
me-tallförsyningen (koppar, bly, nickel, kobolt m. m.),
för att framställa ökade mängder
fosfatgödningsmedel (nya fosforitlager under Närkesskiffern m. m.
ha väckt uppmärksamhet, kalkkväve, syntetiska
ämnen) (initiativ av Mo-Domsjö-koncernen), vissa
stenkolsderivat såsom fenoler, kresoler, pyridin,
rånafta-lin m. m., läcker, tvättmedel samt slutligen oljor ur
träprodukter och bituminös skiffer.
I sistnämnda avseende har framkommit ett
originellt uppslag av Fredrik Ljungström, gående ut
på att avdestillera skiffern in situ medelst i berget
nedförda värmeelement. Försök härmed pågå.
I det sammanhanget kan jag icke underlåta att
nämna om ett besläktat schweiziskt projekt att
magasinera sommarens solvärme i vatten och
magasinera detta i vertikala rör i marken för att
vintertiden pumpa upp det till värmning av byggnader.
Initiativtagaren beräknar, att 1 000 kcal, sålunda
ackumulerade, endast skulle kosta 1,91 pf mot 1,72 pf för
direkt alstrat värme. Skeptiker saknas emellertid icke.
446
1 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
