Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1941 - Facit - Telefonanläggning för ultrakorta vågor - Flygtekniska försöksanstalten är nu färdig - Ny råvarukälla för kraftfoder - Torvens biprodukter - Nykonstruerad ljuddämpare - Kraftig atomkanon - Ny Lappmarksindustri - Stor klaffbro i USA - Trä formas i formar - Boliden bygger blyverk - Järnhalten i malm bestämmes genom röntgen - Mäktiga strålkastare - TNC, av J. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ken arbetar med ca 4 m länga vågor. Den har
konstruerats med tanke på tropiska och subtropiska
områden. Sändareffekten blir 40 W och ger goda
förbindelser pä avstånd av från 50 upp till 100 km under
förutsättning att sändar- och mottagaraggregaten
uppställas på högt belägna platser. De ha därför helt
konstruerats för fjärrbetjäning.
Flygtekniska försöksanstalten är nu färdig. Dess
vindtunnel är med avseende på det s. k. reynoldsska
talet den näst största i världen. Dess reynoldska tal är
nämligen 570 mot 970 för den största anläggningen i
Amerika och 455 enheter för den största i Tyskland.
Vindhastigheten kan stiga till 100 m i sekunden mot
6 5 för den tyska. Hållfasthetslaboratoriet kan
mottaga flygplan med 30 m vingbredd.
Ny råvarukälla för kraftfoder. Vid Kristianstads
kemiska station har man efter experimentarbeten srm
ha pågätt ett par års tid, fått fram en metod för att
ur stärkelsefabrikernas avfall utvinna äggvita och
socker i sådan form att produkten kan tjäna som
kraftfoder. Som det är ca 20 % av potatisskörden som
går till stärkelsefabrikerna, och potatisen till 80 %
utgöres av stärkelse och till 20 % av socker, äggvita
och pulpa, förstår man att det är avsevärda mängder
av de två förstnämnda ämnena som hittills ha runnit
bort i form av avfall.
Torvens biprodukter. Inom det statliga
torvmossebolaget som nästa år beräknas komma att sysselsätta
ca 2 300 arbetare och tjänstemän, räknar man med att
genom förädling av torvbriketter kunna erhålla
värdefulla biprodukter såsom tjäror, torvkoks och paraffin.
Vad särskilt torvkoksen beträffar är den närmast
jämförbar med träkol och den väntas bli av stor
betydelse för metallurgiska ändamål.
Nykonstruerad ljuddämpare. Ljuddämparen har
rak utblåsning, och nyheten i konstruktionen består
däri, att man i röret har placerat strålkroppar som
uppdela avgasströmmen i fina strålar, varigenom
luftmotståndet minskas och ljudet dämpas. Vid försök
som ha pågått en tid har den nya ljuddämparen visat
sig spara olja och bränsle och ge större motoreffekt.
Kraftig atoinkanon. Nobelpristagaren Ernest O.
Lawrence har konstruerat en cyklotron om 4 900 tons
vikt och med en diameter av 467 cm. Kolossen som
har bekostats av Rockefellerstiftelsen beräknas kunna
ge de tunga vätepartiklarna, deutronerna, en energi
av ca 100 mill. och kolkärnan 600 mill. elektronvolt.
Med dess hjälp hoppas man lära känna hittills
fullständigt okända egenskaper hos materien.
Ny Lappmarksindustri. Kramfors och Svanö a.-b.
ha beslutat anlägga en fabrik i Åsele för kolning av
tjärstubbar. Man räknar med att årligen kunna köla
omkring 10 000 m3 stubbar och utvinna mellan 400
och 500 ton tjära. Byggandet av den nya fabriken
igängsättes omedelbart.
Stor klaffbro i USA. Vid Lorain, Ohio, USA, har
nyligen färdigställts en dubbel klaffbro av ansenliga
mått. Avståndet mellan de båda klaffarnas
vridtappar är 100 m. Hela brobyggnaden jämte tillfarterna
är 320 m. Varje klaff drives av två st. 100 hk
induktionsmotorer.
Trä formas i formar enligt en metod som har
utarbetats vid Förenta staternas skogsförsöksanstalt.
Metoden består bl. a. i att dränka in träet med en
speciell lösning, varefter det enligt uppgift kan
bearbetas under tryck vid en temperatur av 80 °C.
Boliden bygger blyverk. Blyverket, som uppföres
i anslutning till smältverket i Rönnskär, beräknas
bliva färdigt att tagas i bruk inom ett år.
Kapaciteten blir 15 000 ton bly per år, och en arbetsstyrka
av ett trettiotal man eller något mera kommer att
sysselsättas. Malmen tages från Laisvallsgruvan i
Arjeplog, där ett anrikningsverk skall byggas. Därifrån
kommer malmen att fraktas per bil till Boliden och
sedan med tåg till Rönnskär.
Järnhalten i malm bestämmes genom röntgen.
Tidigare ha tunnslipade skivor av malmprover undersökts
mikroskopiskt. Den tunna slipbildens
genomskinlighet gör emellertid att järnets fördelning i malmen
endast undantagsvis kan fullt bestämmas. I de flesta
malmer är järn det enda tunga ämnet. Vid röntgning
av de nämnda, tunnslipade skivorna ge endast
järnpartiklarna svarta skuggor, medan syre, magnesium,
kisel osv. åstadkomma ljusa partier i röntgenbilden.
Härav kan man draga tillförlitliga slutsatser
beträffande malmernas järnhalt.
Mäktiga strålkastare, General Electric Co har satt
igång med tillverkning av strålkastare som kunna
genomtränga stratosfären. Ljusstyrkan uppgår till
800 mill. normalljus och deras reflexionsspeglar ha
en diameter av 1,5 m.
Förestående uppgifter äro hämtade ur svensk
och utländsk dags- och teknisk press.
Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste mån
uppgifternas riktighet men ikläder sig intet
ansvar för dem. Red.
TNC
Av alla metoder för nybildning av termer torde
sammansättning av vart för sig kända ord vara den
enklaste. Men även denna metod erbjuder ibland problem,
som kunna föranleda diskussion.
En sådan diskutabel detalj är förekomsten av
förbindande -s- i ordfogen. Reglerna härför äro svåra att skönja,
ty undantagen äro många. Två viktiga huvudregler äro
emellertid följande: 1) Sammansättningar där förleden
är ett enstavigt substantiv få i allmänhet intet -s-; t. e.
kolgruva, järnbygel, benkula. 2) Sammansättningar där
förleden själv är ett sammansatt substantiv få i
allmänhet ett förbindande -s- därefter; t. e. stenkolsgruva,
vin-keljärnsbygel, elfenbenskula, — Undantagen äro som
sagt många, men i sådana fall då ordboken eller
språkörat ej ger klart besked kan man med fördel tillämpa
ovanstående regler; t. e. driftingenjör, chefombyte,
viktprocent, måttenhet, vagnkonstruktion; släpringssats,
tryckluftsbroms, halvfabrikatsförråd.
Ett annat problem erbjuder sig i sammansättningar
där förleden är ett adjektiv eller därav bildat adverb.
Efter de välkända modellerna: gulbrunt = gult (adj.)
och brunt, ljusbrunt’= ljust (adv.) brunt, bör man
emellertid kunna sluta sig till att kemisk-teknisk bäst böjes
kemisk-tekniskt, kemisk-tekniska, med oböjd förled;
likaså: snabbgående, långsamgående, där förleden står utan
adverbändelsen -t. Även här finnas undantag, men den
allmänna tendensen framgår av de anförda exemplen.
En särskild svårighet uppträder när förleden har
superlativ form. Är den ett adverb, som i förstfödd,
högstbjudande, nästkommande, är väl saken klar, men är
förleden ett adjektiv och alltså följes av ett substantiv,
450
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
