Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 8 nov. 1941 - Den högre tekniska undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
inriktas på tekniken; de måste känna teknikens
medel och möjligheter. En dylik utbildning står ej att
uppnå vid universiteten och torde kanske icke heller
där böra eftersträvas. Den rena vetenskapen skall
lägga den förutsättningslösa grund, på vilken
teknikern bygger vidare. Den tekniska forskningen bör
sålunda i huvudsak bedrivas av forskare med
teknisk utbildning och kan icke grundas enbart på de
vid universiteten utbildade.
De sakkunniga och utredningen hava övervägt olika
möjligheter till lösande av denna fråga, och hava
därvid funnit, att ansträngningarna böra inriktas på
att skapa andra möjligheter för utexaminerade
ingenjörer än de nu existerande att vid de tekniska
högskolorna efter avlagd examen fortsätta sina
studier, oavsett om dessa resultera i vinnande av
doktorsgrad eller ej.
Härvid torde först och främst böra observeras, att
åtminstone hittills industri och näringsliv
omedelbart absorberat de färdiga ingenjörerna, och därvid
berett dem relativt goda ekonomiska villkor. Att
under sådana förhållanden förvänta, att ingenjörerna
i någon större utsträckning skulle kvarligga vid
högskolorna torde- därför vara tämligen hopplöst. För
att uppnå detta syfte och då det gäller att snarast
möjligt skapa förutsättningar för en gynnsammare
utveckling på detta område, hava de sakkunniga och
utredningen ansett sig böra föreslå, att särskilda
stipendiemedel ställas till de tekniska högskolornas
förfogande, ur vilka medel stipendier skulle utgå till
sådana studerande, som omedelbart efter avlagd
examen eller senare önskade vid högskolorna
fortsätta sina teoretiska studier. Stipendierna synas böra
bestämmas till 5 000 kr., vilket ungefärligen torde
motsvara vad en nyutexaminerad ingenjör för
närvarande kan påräkna i lön. Dessa stipendier, å vilka
rörligt tillägg icke synes böra utgå, skulle utdelas
av högskolornas styrelser. Stipendierna böra icke
bindas vid högskolornas särskilda avdelningar, utan
styrelserna böra hava full rörelsefrihet på detta
område. Stipendierna skulle sökas årligen och böra
normalt få behållas under två år, vederbörande
styrelse dock obetaget att, om särskilda skäl härför
föreligga, bevilja stipendium även för ett tredje år.
Studerande, som innehaft stipendium, varom nu är
fråga, bör dock icke vid senare tillfälle äga komma
i åtnjutande av dylikt stipendium.
Vad beträffar frågan om det antal stipendier, som
skäligen befinnas böra ställas till förfogande, hysa
de sakunniga och utredningen den uppfattningen, att
för nästa budgetår bör inrättas 6 stipendier vid
tekniska högskolan i Stockholm och 3 stipendier vid
Chalmers tekniska högskola. För budgetåret 1942/43
skulle detta innebära en kostnad av 30 000 kr.,
respektive 15 000 kr., eller tillhopa 45 000 kr.
Påföljande budgetår skulle antalet stipendier utökas till
respektive 12 och 6. Det sålunda föreslagna antalet
är visserligen ingalunda tillfyllest för att tillgodose
behovet av forskare, men de sakkunniga och
utredningen våga hysa den förhoppningen, att sedan staten
genom vidtagandet av en åtgärd av antytt slag visat
vägen, även industrier och enskilda skola för längre
eller kortare tid ställa liknande stipendier till
högskolornas disposition. Härvid torde dock få
förutsättas, att vid sistnämnda stipendier ofta komma att
knytas villkor att forskningen skall ske inom det
område, för vilket vederbörande donator är särskilt
intresserad. För de av staten inrättade stipendierna
anse de sakkunniga och utredningen — såsom redan
av det föregående framgår — icke lämpligt att några
inskränkande villkor av motsvarande slag uppställas.
De sakkunniga och utredningen vilja särskilt
framhålla, att den av dem här föreslagna åtgärden bör
betraktas såsom varande av interimistisk natur,
föranledd av den brist på krafter för teknisk-vetenskaplig
forskning, som för närvarande föreligger. Därest
förhållandena på detta område framdeles skulle ställa
sig gynnsammare, bör givetvis till omprövning
upptagas frågan om statsstipendiernas bibehållande
eller icke.
Det väsentliga ined den sålunda föreslagna
åtgärden är uppenbarligen att ett visst antal därför
lämpade ingenjörer efter avlagd examen komma att
kvarligga vid högskolorna för fördjupade studier, men
från de studerandes synpunkt torde det därvid vara
önskvärt att dessa studier också kunna på något sätt
dokumenteras. Det har härvid framhållits, att de
lämpligen borde resultera i avläggande av en examen,
för vilken vissa bestämda fordringar skulle
fastställas. De sakkunniga och utredningen hava för sin del
ansett denna synpunkt av stor betydelse och hava
efter ingående överläggningar velat tillstyrka att en
ny examen, lämpligen benämnd "teknisk
licentiatexamen" införes vid högskolorna. Att såsom från
vissa håll föreslagits benämna densamma
"doktoringenjörsexamen" hava de sakkunniga och utredningen av
olika skäl funnit olämplig. En förväxling skulle
därigenom lätt uppstå mellan doktoringenjör och
teknologie doktor, varförutom beteckningen
doktoringenjör verkar främmande för vårt språkbruk. I detta
sammanhang torde böra erinras om att en
licentiatexamen av motsvarande slag som den här av de
sakkunniga och utredningen förordade på grund av
utvecklingens krav tvungit sig fram såväl vid
lantbrukshögskolan som vid skogshögskolan. Vid den
förstnämnda läroanstalten infördes agronomie
licentiatexamen år 1936 (jfr SFS nr 80/1936) och vid den
senare skoglig licentiatexamen år 1940 (jfr SFS 275/
1940). Möjlighet att förvärva doktorsgrad förefinnes
dock ännu icke vid dessa läroanstalter.
Om en teknisk licentiatexamen inrättas synes
densamma liksom universitetens motsvarande examen
böra berättiga till avläggande av disputationsprov för
vinnande av teknisk doktorsgrad. Teknisk
licentiatexamen bör helt ersätta nuvarande förprövning för
disputation, vilken jämte fordran på två års praktisk
verksamhet bör bortfalla för licentiater, som vilja
erövra doktorsgraden. Övergångsvis — förslagsvis
under en tid av två år, räknat från dagen för den
tekniska licentiatexamens införande — synes emellertid
även de hittillsvarande bestämmelserna i fråga om
teknisk doktorsgrad böra äga giltighet för att icke
avskära möjligheterna för dem, som nu bereda sig till
vinnande av denna grad enligt den gamla ordningen.
Ett genomförande av de sakkunnigas och
utredningens förslag om teknisk licentiatexamen föranleder
vidtagandet av vissa ändringar i gällande stadgar för de
tekniska högskolorna ävensom i gällande stadga
angående tentamina och examina vid högskolorna. Vad
sistnämnda stadga beträffar medför införandet av den
nya examen så pass genomgripande förändringar, att
skäl befunnits föreligga för ett omarbetande av stad-
11 okt. 1941
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
