Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1941 Skyddet för sjömännens liv - Skyddet för sjömännens liv, av Bo Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skyddet för sjömännens liv.
TekniskTidskrift
HÄFTE 48 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 29 NOV.
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Skyddet för sjömännens liv. — Livräddningsanordningar ombord å handelsfartyg, av
kommerserådet Hjalmar Sjöholm. -—■ Problemet livbåten och dess utsättning, av Axel Welin. — En brist — och
ett välkommet initiativ av redaktör Ture Rinman. — Tekniska säkerhetsanordningar å handelsfartyg i
krigstider, av civilingenjör E. Th. Christiansson. — SIS standardisering. — Facit. — Litteratur. —
Tekniska föreningar. •— Problemhörnan. — Personalnotiser. -— Sammanträden.
Skyddet för sjömännens liv.
/den årsrapport som K. kommerskollegie
sjötek-niske konsulent, kapten Bo Bergström, sin plikt
likmätigt avgivit rörande år 1940 möter i år
framför allt den grymma bilden av sjökrigets inverkan
på handelssjöfarten. Rapporten, som i sina
huvuddelar är baserad på tillgängliga handlingar från ett
antal offentliga sjöförklaringar, är ett
utomordentligt sorgligt dokument, som kraftigt undei’stryker
storheten av de bragder sjömännen till vårt lands
och folks tjänst i fredligt värv och utan ord och
åthävor ständigt utföra.
Man kan ur rapporten — i huvudsak återgiven här
nedan — utläsa vissa observanda, som givit Teknisk
tidskrift anledning att i detta specialnummer
upptaga frågan om skyddet för sjömännens
l i v till närmare granskning. Det sker uteslutande
för att dels göra en tillbörlig honnör åt
ifrågavarande, tysta leder i vår beredskap, dels och framför allt för
att bland teknici rikta uppmärksamheten på vad som
ännu eventuellt kan göras för att förbättra
skydds-möjligheterna för denna kategori av yrkesutövare.
Ingen stridande torde kunna med fog misstänkas
för avsikten att med sina krigshandlingar vilja
komma åt fartygsbesättningens liv. Det
är fartygen, man vill åt. De tillspetsade
förhållanden, under vilka det nutida sjökriget mot
handelstonnaget på alla håll föres, medför emellertid
som en grym och till synes obönhörlig konsekvens,
att i många fall besättningarna ej ens kunna givas
en rimlig chans att rädda sig.
Tyvärr inskränker sig faran för handelssjöfartens
män ej allenast till de krigförande, utan även de neur
trala synas hårt drabbade därav. Om detta, vad de
avsiktliga angreppen beträffar, beror pä upprepade
misstag är svårt att avgöra. I varje fall borde man
kunna vänta, att obeväpnade neutrala fartyg icke
utan föregående undersökning sänktes.
En annan ävenledes mycket omfattande
riskkategori utgör minrisken, som träffar mer eller mindre
blint och sålunda alls icke gör någon åtskillnad på
fartygens nationalitet.
Om man ur kapten Bergströms rapport kanske
väsentligen kan utläsa den föga överraskande
uppgiften, att våra svenska förluster av fartyg och
manskap främst äro att tillskriva krigsförlisningarna och
endast i ringa grad de "normala" riskerna, får man
dock det ganska bestämda helhetsintrycket av
densamma, att besättningarnas möjligheter att rädda sig
vid haveri, av vad slag det vara må, i mycket hög
grad bero av beskaffenheten och fullständigheten hos
de tekniska anordningar som i detta syfte finnas
ombord. Det ligger under sådana förhållanden i sakens
natur, att ingen tekniker vill slå sig till ro och anse
förhållandena bra som de äro, även om man ej med
fog nu kan påtala några uppenbara brister
härut-iiman. Allt som i utvecklingens intresse kan göras
bör göras, detta är i få ord vad detta specialnummer
avser att medverka till.
Tyvärr har det ej på den förhållandevis korta tid,
som stått till buds, varit möjligt erhålla författare
till ett allsidigt belysande av alla faser av det
komplicerade ämne, vi här behandla. Var och en
koncentrerar sig mer eller mindre snävt till sitt
specialområde. Konsekvenserna av de nyare
kampmetoderna mot fartyg belysas dock i en av uppsatserna.
Många av de tekniska åtgärder till ökandet av
skyddet för sjömännens liv som nu äro angelägna
motiveras givetvis endast av krigsläget i världen och
försvinna väl sannolikt, när det av alla efterlängtade
fredstillståndet åter inträder. Men det finns
troligen också åtgärder som öka skyddet mot de så att
säga normala riskerna, och dessa må gärna bliva
bestående som ett ljust minne av en mörk tid.
Red.
"Under år 1940 hava till kollegium inkommit 447
rapporter om sjöolyckor, som drabbat svenska
fartyg. Av dessa rapporter hava 359 jämväl varit
åtföljda av sjöförklaringar samt de vid dessas
avgivande inför behöriga myndigheter förda protokoll.
Efter verkställda utredningar hava skriftliga
yttranden rörande arten och orsaken till 344 sjöolyckor av
svårare beskaffenhet avgivits.
Sjöolyckorna hava varit av följande art:
Strandningar ........................................................................120
Kollisioner ............................................................................103
Sprungit läck eller skadats under resa ........................37
övriga .olyckshändelser med förlust av människoliv 50
Förlust av däckslast ........................................................1
Krigsolyckor ........................................................................75
övriga olyckor ....................................................................61
Summa 447
22 nov. 1941
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
